LÄS MER:De är nominerade till Augustpriset
Äntligen! Tänkte jag när jag nåddes av nyheten om vilka författare som nominerats till årets Augustpris. Inte en debutant i sikte, förutom Moa Backe Åstots hyllade ”Himlabrand” bland barn- och ungdomslitteraturen.
Här premieras de författare som kommit en bit i sitt författarskap, ja, där de yngre i alla fall har gett ut flera böcker. Hela två akademiledamöter är med på listan: Ellen Mattson, som skrivit kritik i GP och nomineras för sin roman ”Den svarta månens år”, och Kjell Espmark för sin diktsamling ”Återliv”.
Det är precis så Augustpriset ska vara. Tyngd framför nyhetsvärde. Ämnen som återkommer genom författarskapet och en form som förädlas, vilket jag har skrivit om tidigare: Debutanter är överskattade.
Mats Jonssons bok ”När vi var samer” är ett exempel på detta. Jonsson har som bekant gett ut böcker sedan 1990-talet och i hög grad varit med och format den svenska seriescenen. Nu har hans skapande tagit sig an en ny sårbarhet och tyngd. Det är sådant som bör belönas med ett Augustpris.
Det är precis så Augustpriset ska vara. Tyngd framför nyhetsvärde.
LÄS MER:Debutanter är överskattade
LÄS MER:GP:s Ellen Mattson nominerad till Augustpriset
Maxim Grigorievs bok ”Europa” är ett annat exempel, den tilldelades EU:s litteraturpris och var därmed även August-tippad. Det är en märklig tegelsten till roman som skriver in sig i den underbara ryska exil-litteraturtraditionen. Och allt cirkulerar kring en möglig lägenhet på Franska rivieran som ärvts av den vilsna huvudkaraktären. En utmanande läsning men mycket värd att ta sig an.
Balsam Karams ”Singulariteten” är också en sådan roman som stannar hos en. Likt hennes förra bok ”Händelsehorisonten” handlar den om mödrar som sörjer sina försvunna barn. Det är ingen bok man läser på en dag, utan ligger fortfarande på mitt nattduksbord, som om den, trots att den inte är så tjock, är för tung för mina handleder att ta upp och läsa färdigt. En mycket vacker skildring av sorg och förlust.
På sakprose-sidan gäller samma tendens: här har högst meriterade pennor nominerats. Annelie Rogeman, Magnus Västerbro, Anders Cullhed, Nils Håkanson, med flera. Särskilt glädjande är det med den sistnämnde, där hans ”Dolda gudar – En bok om allt som inte går förlorat i en översättning” är en ny översättningshistorik där Håkanson lanserar spännande teorier om litteraturens och översättningens väsen. I sin recension av den här på GP skriver Erik Andersson: ”I dag har översättarna tagit klivet från trasproletariat till låglöneyrke.”
Det är tragiskt att en sådan viktig funktion i litteratur-Sverige är så illa betald, för utan översättarna skulle vi vara helt ensamma och isolerade i vårt kvävande svenska kulturklimat. Därför är det mycket bra att Augustpris-juryn nominerar denna bok.
LÄS MER:GP:s Ellen Mattson nominerad till Augustpriset
Missa inget från GP Kultur!
Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln
