”Jag läser inte romandebuter”, sa min vän, ”inte andra boken heller, kanske tredje.” Det var något av en ögonöppnare. Han sa något så snorkigt, men ändå så sant. Det gick emot den medielogik som vi matas med på kultursidorna, där det verkar som att unga människor som debuterar, gärna kvinnor, är det mest spännande litteraturen har. En bedömning som görs utifrån klickparametrar, som allt mer styr våra kultursidor, som säger: det måste vara en nyhet eller en provokation för att intressera läsarna. Om du inte är Kerstin Ekman eller Karl-Ove Knausgård. Någon av ”giganterna”.
Jag började tänka att min snorkiga vän hade rätt. Skrivandet är ett hantverk, lika mycket som ett fritt skapande. Idén om att en författare är ”född sån” och så pass färdig vid sin första utgivning att det skulle kunna mäta sig mot de som givit ut flera böcker är orimlig. För arbetet med den första boken handlar lika mycket att lära sig att skriva – och färdigställa – en bok, som att skriva just den boken. Så det kommer kanske halta litegrann, även om det förhoppningsvis kan stöttas upp i redigeringsprocessen.
Detta är kanske ett hårt påstående, och som Mikaela Blomqvist skrev i GP Kultur för några veckor sedan i sitt inlägg i ”ny-elakhet”-debatten: ”en debutbok kan också se ut som Stig Larssons ”Autisterna”, Lars Ahlins ”Tåbb med manifestet” eller Edith Södergrans ”Dikter”. Men det sker sällan, och en debutant antas ofta av förlagen för att den har potential, vilket också exempelvis Borås tidnings årliga debutantpris fokuserar på.
Att medieutrymme och litteraturbevakning fördelas utifrån nyhets- eller provokationslogiken innebär att du antingen bör vara en helt ny författare eller skriva om något djupt berörande (cancer) eller upprörande (övergrepp). Vad är annars ”kroken”? Även Augustpriset har gett fler priser till debutanter, de senaste två åren har de dominerat bland vinnarna. Även Bookerpriset skulle man kunna beskylla för liknande tendenser.
Idén om att en författare är ”född sån” och så pass färdig vid sin första utgivning att det skulle kunna mäta sig mot de som givit ut flera böcker är orimlig.
LÄS MER:Recension: ”Trion” av Johanna Hedman
När Johanna Hedmans ”Trion” recenserades i veckan var recensionerna mycket lika. Det var ett unisont ”meh” som mötte denna debutroman. Inte så konstigt, för som GP:s kritiker Maria Hymna Ramnehill konstaterade i sin recension så har förlaget Norstedts verkligen slagit på stora trumman kring de sju redan sålda översättningarna. Frågan är om denna typ av överdriven hajp inte främst drabbar de debuterande författarna själva.
Sålda översättningsrättigheter är förstås inte nödvändigtvis ett tecken på just hög kvalitet utan mer på kommersiell gångbarhet, men det är tydligt att denna bok har lästs med extra höga förväntningar – för att vara en debutant. Är detta en svensk Sally Rooney, var frågan vi ställde oss när vi slog upp tidningen i måndags. Som om det är det vi vill ha? Romaner man kan göra Netflix-serier av? Meh.
Jag minns en klasskamrat på en folkhögskolekurs i skrivande som hela tiden återkom till frågan om när det var ”för sent” att debutera. Han var mycket stressad, och hade tolkat det som att det fanns en definitiv åldersgräns för detta, som gick runt 30. Det finns det inte, men hajpen som kan uppstå kring en fräsch fräck debutant är förstås kopplad till just ungdom. För att kunna träda in i rollen som debutant-lammkött kan du inte vara för gammal och grå. Det blir inga roliga författarporträtt då.
Detta trots att ungdom, som vi alla vet, är det tråkigaste som finns. Unga människor har sällan varken tyngden, språket eller erfarenheten för att skriva något riktigt stort. Det är synd att vi fokuserar så mycket på dem, när de har stor potential, men knappast är lika intressanta som mer erfarna författare.
LÄS MER:Man kan inte vara elak mot en bok
Missa inget från GP Kultur!
Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
