Kulturskribenten Hynek Pallas angrepp på mig (GP 12/9) börjar med en lång inledning om allt från hur Sovjet arbetade med propaganda, via Putin till högerextrema. Syftet är att förleda läsarna att associera mig med detta och skapa en slags guilt by association.
Ett modus operandi som tyvärr används frekvent av landets traditionella medieredaktioner i dag.
Det handlar om det ursinne de högsta kasten i media känner över att sådana som jag idag, tack vare internet och sociala medier, har tagit en del av deras makt. Att fler än media kan nå ut är dock i själva verket syre för demokratin. Tidigare var det enbart Pallas och hans kollegor, som liksom SUKP:s politbyrå i Sovjet, var de som kontrollerade informationen – bara de få som valts ut att arbeta på medias fina redaktioner kunde sprida åsikter och fakta.
Idag kan vanliga människor som jag, med enda resurserna internet, en dator, mig själv och i mitt fall patreons, konsultuppdrag och en donation ge media konkurrens. Och det var precis det jag gjorde när jag, innan Expos artikel kom ut, publicerade nyheten. Det är spelets regler och Hynek Pallas hade inte ylat om Ungern om det var en annan tidning som hann först.
Men ett enmansföretag med en egen plattform hotar Pallas privilegier och makt över det fria ordet. Det gör man, som ni noterat, inte ostraffat utan då målas jag ut som högerextrem med dunkla motiv och hemliga pengar.
Detta visar bara att vänsterns grepp om det offentliga samtalet släpper och det motiverar mig enbart att jobba ännu hårdare med nya granskningar och texter, från höger.
Rebecca Weidmo Uvell
Hynek Pallas slutreplik:
”Det är såhär desinformation ser ut”
Man ska bemöta sin motdebattörs starkaste argument. Jag får därför börja med att tacka Rebecca Weidmo Uvell för en seriöst utmanande kurragömmalek. Och i brist på argument att bemöta gå över till det som faktiskt spelar roll för läsarna – det som inte står i hennes genmäle.
Uvell framställer sig som en samtida dissident, hukande under en privilegierad högre kast där hon från sin plattform avslöjar vad de fina mediernas politbyrå vill dölja. Vad denna sanningens gerillakrigare undviker att berätta är ”nyheten” hennes bloggtext om Expos granskning faktiskt bestod i: att hänga ut en journalist och misstänkliggöra denna person. Inte för vad han har skrivit, utan för antydningar om hans liv.
Uvell undviker att berätta att Expos granskning visar att Hans och Barbara Bergströms stiftelse finansierat medier som publicerade högerextremt tankegods, antisemitism, förintelseförnekelse och foliehattsfyndigheter om att Olof Palme dog av HIV. Som av en händelse, vilket Uvell inte heller berör, har samma stiftelse skänkt Uvell 440 000 kronor. Och, återigen som av en händelse, innehöll hennes ”nyhet” skärmdumpar på konversationen mellan Expos journalist och Hans Bergström.
Men genom att undvika att beröra detta, genom att misstänkliggöra fakta och seriös journalistik som ett elitprojekt, ger oss ändå Rebecca Weidmo Uvell ett starkt argument att läsa henne: Det hjälper om folk svart på vitt kan se hur desinformation, destabilisering och påverkan ser ut. Och att mönstret och metoderna går igen, från bolsjevikerna hela vägen till dagens svenska allians mellan nyssnazister och välfärdskapitalister.
Hynek Pallas
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Smutskastningen av Expo följer ett bekant mönster
LÄS MER:Liberalerna legitimerar den växande rasismen
LÄS MER:Carolas syn på svenskhet borde inte förvåna någon
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
