Efter sitt uttåg från brittiska kungahuset har prins Harry och Meghan inte bara gjort ett otal omtalade intervjuer. För att sätta bröd på mahognybordet i sin Montecito-mansion signerade de också vräkiga jätteavtal med Netflix och Spotify.
Ganska snabbt kom ett poddavsnitt från hertigparet. 30 minuters coronamys med olika kändisar om att pandemin är jobbig, men att medkänsla är viktigt och att kärleken trumfar allt. Rymdpastej, men rart. Sedan kom två års radiotystnad. Ingen mer podd. Snart började spekulationer om att Spotify skulle kräva tillbaka sina miljoner.
Men så kom den, Markles svindyra Spotify-opus ”Archetypes”. Podden som säger sig handla om "arketyper som håller tillbaka kvinnor" (uppenbarligen menas här stereotyper, men det skulle inte harmoniera lika fräsigt med namnet på Markles stiftelse, Archewell, döpt efter hennes och Harrys son, Archie). Tyvärr är det en plåga att lyssna på.
Det är inget fel på temat – Meghan Markle bjuder in några av världens mest framgångsrika kvinnor och tillsammans ska de alltså dissekera fördomar som sätter käppar i hjulet för kvinnor. Ni vet: bimbo, bitch, diva, och så vidare.
I podden hörs storheter som Serena Williams, Mindy Kaling och Mellody Hobson (Starbucks VD). Det skulle verkligen kunna bli intressanta samtal om de stötestenar som några av världens mäktigaste kvinnor mött på vägen och hur de har tacklat motgångarna, men det blir det inte. Det blir mest märkligt mysigt och nedlåtande, och ibland undrar jag faktiskt om jag blir utsatt för gaslighting.
Medan Paris tjänade pengar på fördomar om dumma tjejer förklarar Markle att hon var en smart tjej som inte brydde sig om utseende.
Exilhertiginnan säger sig vilja avväpna stereotyperna, men för varje nytt avsnitt av ”Archetypes” börjar jag misstänka att poddens verkliga syfte är att tillsammans med världens mest kända kvinnor diskutera att det är extra orättvist att applicera nämnda stereotyper på just henne själv, Meghan Markle. Vilket ibland leder till jättekonstiga kasta-gästen-under-bussen-situationer.
Avsnitten om stereotyper som ”bimbon” eller ”divan” (med gästerna Paris Hilton och Mariah Carey, gissa vem som ska in i vilket avsnitt) handlar mest om att ge Meghan Markle utrymme att berätta om hur långt ifrån en bimbo eller diva hon alltid har varit (till skillnad från gästerna, alltså). Medan Paris tjänade pengar på fördomar om dumma tjejer förklarar Markle att hon var en smart tjej som inte brydde sig om utseende. Minsann.
Ibland när jag lyssnar får jag en overklighetskänsla. I en väldigt bisarr stund av avsnittet med Mariah Carey, säger sångerskan skämtsamt att Meghan Markle själv nog kan vara lite divig. Den som lyssnar noga kan då nästan höra ex-kunglighetens ansikte smälta av undertryckt vrede. Sönderdelningen pågår i direktsändning. Lösningen blir en voiceover i vilken Meghan Markle förklarar att hon höll på att tappa sin "girlcrush" på Mariah Carey där och då, men att hon sedan förstod att hon bara menade att hon, alltså Meghan, var ”fabulous”. Alltså Meghan Markles ord om artistens känslor om henne, inte gästens egna ord.
Jag vill sluta lyssna, men jag kan inte. Det som pågår mellan raderna är alldeles för hypnotiskt. Samtidigt försöker jag förgäves gissa vad jag som kvinnlig lyssnare egentligen ska ta med mig av den här podden. Det vill säga annat än att Meghan Markle är en oantastlig, sammetsröstad, ambitiös men blygsam, sexig men oslampig, omedvetet snygg, ödmjuk hertiginna. Faktiskt så oklanderlig att bara den här texten är en hädelse.
Läs mer i GP kultur:
LÄS MER:Mandelmammorna ger sina barn ätstörningar
LÄS MER:Recension: ”The crown” säsong 5 – Netflix
LÄS MER:Nu svarar ”The Crowns” skapare på kritiken
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
