Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

1/8

Metoos backlash – så blev vittnen dömda förövare

Fyra år efter metoo sänder SVT en dokumentär om Soran Ismails upplevelser av att ha pekats ut under upproren. Göran Lambertz kallar kvinnan som anmält honom för våldtäkt för en bedragare i live-tv. Samtidigt har fem kvinnor dömts för förtal för att ha namngivit påstådda förövare på sociala medier. Är backlashen för metoo ett faktum?

Komikern Soran Ismail försvann ur offentligheten efter metoo-hösten 2017. Han hade anklagats för flera våldtäkter och sexuella ofredanden och gick under jorden. Nu är han bokstavligt talat tillbaka i strålkastarljuset, i SVT:s nya dokumentär ”Persona non grata”. Den skildrar komikerns fall från hyllad till föraktad, för trots att förundersökningen mot honom lades ner fanns anklagelserna kvar. De kvinnor som anmälde honom har tackat nej till att medverka i dokumentären eller avstått från att svara.

LÄS MER: Det är pinsamt med Sorans godhetsposer, nu som då

Ett par veckor tidigare håller justitierådet Göran Lambertz en improviserad presskonferens i sin trädgård. Samma dag har han släppts från häktet, där han suttit misstänkt för våldtäkt. Nu har anklagelserna avskrivits och Göran Lambertz vill ge sin version av vad som hänt. På plats utanför mexitegelvillan finns journalister från ett tiotal redaktioner. SVT och Expressen sänder live.

Göran Lambertz kallar kvinnan som anklagat honom för våldtäkt för en lögnerska och bedragerska och nämner henne vid namn. Han anser sig ha blivit felbehandlad av rättsväsendet och vill ha en miljon kronor i ersättning från staten. Han motanmäler kvinnan för våldtäkt mot honom, som en ”symbolisk handling”.

Fyra år efter att hundratusentals kvinnor vittnade om övergrepp och sexuella trakasserier under hashtagen metoo menar många att fokus helt försvunnit från kärnfrågan. I stället för att lyfta utsatta kvinnors berättelser, handlar diskussionen nu om pressetik och juridik. GP har gått igenom de rättsfall om sexualbrott och förtal som kom i kölvattnet av metoo för att se vad som hände sedan.

LÄS MER: Göran Lambertz stämmer staten efter häktningen

Men det var inte bara privatpersoner som namngav påstådda förövare, utan i flera fall också medier. Efter hösten 2017 gjordes elva anmälningar till Pressombudsmannen, som resulterade i tio fällningar för brott mot god publicistisk sed. Samtidigt fällde Granskningsnämnden flera nyhetsinslag i SR, SVT och TV4 för bristande respekt för privatlivet. Är det därför männens historier nu lyfts i medierna? Och är backlashen för metoo ett faktum?

Irena Pozar: ”Vad hände med kvinnorna”

Irena Pozar, journalist och chefredaktör för Veckorevyn, tog i en krönika i Expressen avstånd från mediernas hantering av Göran Lambertz presskonferens och menade att han kunde utnyttja sin kunskap och särskilda ställning till att fullständigt förgöra den målsägande kvinnan i live-tv. Flera profilerade journalister har beskrivit presskonferensen och dokumentären om Soran Ismail som bevis för att metoos budskap är bortglömt och begravet.

– Presskonferensen gjorde att det blev tydligt för väldigt många att backlashen för metoo är ett faktum. Att vi kanske springer lite för fort i motsatt håll, för att väga upp för eventuella fel som begicks under det första året av metoo. Det var ett obehagligt tydligt exempel på vad som händer när patriarkatets fula ansikte visas för väldigt många människor, på samma gång, säger hon.

Att Expressen och SVT valde att livesända presskonferensen visar hur stor tilltro medier har till män som respektfulla och rationella, samtidigt som de misslyckades med att skydda kvinnans identitet. Det skadar pressen, den enskilda kvinnan och kvinnor som grupp menar Irena Pozar.

– Jag är en stark förespråkare för det medieetiska systemet och de regler och förhållningssätt som finns. Det är jätteviktigt och jag vill inte ha det på något annat sätt. Men jag tappade tron på medias möjlighet att avgöra vad en man är kapabel till att säga eller inte säga, och hur det skulle påverka en målsägande.

Jag som är mitt i mediebranschen har sett en förflyttning, där debatten om metoo kommit att handla om medieetiska fällningar och inte om kvinnorna som vittnade.

Skriver bok om metoo

Irena Pozar skriver just nu på en bok om åren efter metoo, där hon driver tesen att det finns en backlash mot rörelsen. I boken tittar hon på hur medier förhållit sig till kvinnor och deras berättelser, hur fallen behandlats av rättsväsendet och i sociala kanaler.

LÄS MER: Årets Selma till Gömda kvinnor och Irena Pozar

– Jag som är mitt i mediebranschen har sett en förflyttning, där debatten om metoo kommit att handla om medieetiska fällningar och inte om kvinnorna som vittnade. Vad hände med dem och deras berättelser? Jag vill att de ska veta att de inte är bortglömda, säger hon.

De medieetiska fällningarna och förtalsdomarna mot de kvinnor som namngav sina påstådda förövare under metoo har gjort att diskussionen fått slagsida åt andra hållet, bort från kärnfrågan om sexuella övergrepp. I stället får männen som anklagats återigen plats att tala ut.

– Vi pratar om förtal, etik och juridik i förhållande till metoo. Vi pratar inte om att kvinnor lider varje dag i Sverige, världens mest jämställda land. Problemen fortsätter och så som samhället hanterat berättelserna kan det mycket väl leda till att kvinnor inte vågar berätta om övergrepp igen, säger Irena Pozar.

För att ta oss framåt tror hon att vi måste ha en nolltolerans mot sexism och misogyni i de stora samhällsinstanserna, i politiken, i rättsväsendet, i medierna.

– Vi måste sluta tro att det kommer bli bättre av sig själv, för att unga killar i dag är bättre. Det finns inget tyder på att det är så. Unga killar slår sina partners och begår sexualbrott mot kvinnor precis som alltid. Vi kan absolut inte luta oss tillbaka, säger hon.

LÄS MER: Weinstein kräver att rättegång tas om

Så gick det i rättsfallen

Statistik från Brottsförebyggande rådet visar att bara 10 procent av alla anmälda sexualbrott leder till åtal. GP har gått igenom ett femtiotal av de fall mellan 2017 och 2020 som har gått till domstol, där metoo bokstavligen nämns. Det är samtliga träffar i Sveriges största rättsdatabas Acta publica. Här finns flera exempel på fall där kvinnor i förhör berättar att metoo-rörelsen fick dem att våga anmäla, känna sig mindre ensamma eller förstå att det inte varit deras fel att de utsatts för ett sexuellt övergrepp.

Men här finns också exempel på när de åtalade männen hänvisar till metoo för att få åtalet att ogillas, som en anledning till att kvinnor ska ha hittat på, färgats av eller överdrivit situationer de varit med om.

Här är ett urval från rättsfallen som kommit efter metoo, och hur det gick sen.

Fem dömda i förtalsmål

Men det var inte bara sexualbrott som anmäldes efter metoo. I kölvattnet kom också fem förtalsdomar mot kvinnor som berättat om påstådda övergrepp offentligt. Det mest uppmärksammade fallet under hela den svenska metoo-rörelsen är det mot Cissi Wallin, som dömdes för grovt förtal 2019 för att ha namngivit Fredrik Virtanen och pekat ut honom som våldtäktsman på Instagram.

Rätten ser det som självklart att man får berätta att man blivit utsatt för något, men gränsen för förtal går vid att uppge namnet på den som utsatt dig. Så vilken betydelse har namnet?

I mars 2021 dömdes en kvinna i hovrätten för att ha pekat ut en regissör som våldtäktsman i en Facebookgrupp med 9 000 medlemmar. Men här finns också fall där kvinnor pekat ut och namngivit privatpersoner som våldtäktsmän eller pedofiler.

Linnea Wegerstad, rättsvetare och lektor på Lunds Universitet. Bild: Christer Hermodsson
Linnea Wegerstad, rättsvetare och lektor på Lunds Universitet. Bild: Christer Hermodsson

Linnea Wegerstad är rättsvetare och lektor på Lunds universitet. Hon har forskat kring de fem förtalsdomarna som en del av ett större projekt om metoo och rättvisa som hon driver tillsammans Ulrika Andersson, Lena Karlsson och Clare McGlynn. Inom projektet tittar de bland annat på vad som hände med de anmälningar om sexuellt ofredande som kom efter metoo och vad kvinnorna som delade sina berättelser online ville uppnå med det.

LÄS MER: Fler anmälningar om övergrepp mot barn

– Vi vet att de flesta anmälningar om sexuellt ofredande läggs ner och det kan såklart finnas goda grunder för det. Men det som metoo sätter fingret på är att många kvinnor känner ett behov av att dela berättelser med andra, säger hon.

Förtalsdomarna kan ses som en reaktion på att rättsväsendet inte kunde ge upprättelse till de kvinnor som utsatts för övergrepp. Konsekvensen blev att de hittade andra sätt att dela med sig av sina historier på, vilket i flera fall slutade med att de utpekade männen valde att polisanmäla. Det i sin tur ledde till åtal och fällande domar.

– Rätten ser det som självklart att man får berätta att man blivit utsatt för något, men gränsen för förtal går vid att uppge namnet på den som utsatt dig. Så vilken betydelse har namnet? Vad händer om man bara kan berätta om sexuella övergrepp utan att namnge personen? Vad gör det med berättelsen?

Att namnge förövare i sociala medier är inte unikt för metoo. Det har fått namnet digital eller viral rätt, och ses som ett sätt för en utsatt person att få upprättelse, bli synliggjord eller få ett erkännande av den skada som en förövare orsakat genom att dela sin historia online. Men det kan också ses som en förlängning av cancelkultur eller deplattformering, det vill säga en slags aktivism som syftar till att personer berövas sina plattformar efter att exempelvis ha uttalat en kontroversiell åsikt eller anklagats för brott.

– Vissa syften kan man tycka att den virala rätten har en funktion för, som vårt nuvarande rättssystem inte kan åstadkomma. Det handlar om traditionen av att dela sina erfarenheter, som ett slags politisk aktivism. Det är svårt att spekulera i om det kommer öka eller minska framöver, säger Linnea Wegerstad.

Tio medieetiska fällningar

Mediestrategen Brit Stakston följde metoo-upproret och de medieetiska fällningarna på nära håll och såg förtalsdomen mot Cissi Wallin som en lättnad snarare än en backlash för metoo. Rättsprocessen ska inte överlåtas till digitala folkdomstolar, utan polisanmälas om en riktigt förändring ska kunna ske.

LÄS MER: Alla röster förtjänar inte att komma till tals i medierna

– En rättsstats utveckling gynnas inte av ett angiverisamhälle, ens i frågor som är enkla att ställa sig bakom. Ingen vill att det omvända ska ske, att förövaren ska börja dreva mot offret och styra narrativet. Det är rättssystemet som ska utvecklas, inte formerna för hur vi digitalt avrättar varandra, säger hon.

Medieexperten Brit Stakston menar att förtalsdomarna efter metoo är bra. Bild: Simon Rehnström/SvD/TT
Medieexperten Brit Stakston menar att förtalsdomarna efter metoo är bra. Bild: Simon Rehnström/SvD/TT

Brit Stakston ser digitala folkdomstolar, cancelkultur och deplatformering som strategiska välplanerade metoder inom alla delar av samhället och har Lexbase, en webbtjänst som erbjuder rättslig information från svenska myndigheter, som exempel. Det finns risk att rättssystemet knuffas omkull av möjligheterna att snabbt ta reda på information om någon och sprida den vidare ur kontext.

– Den digitala viskleken är brutal. Det kommer vara ett stort ansvar för oss alla att inte bli medspelare i någon annans agenda i att vilja deplatformera någon eller agera i flock med högafflar och tjära baserat på rykten, nedlagda förundersökningar eller efter avtjänat straff, säger hon.

Men kan det finnas något mer samtidstypiskt, när till och med toppjurister väljer att utnyttja det nya medielandskapet på det här sättet. Inte ens en sakkunnig litar på rättsprocessen.

Medierna lärde sig till mångt och mycket en läxa efter metoo-fällningarna. Samtidigt var Göran Lambertz pressträff ett lysande exempel på när medieetiken inte fungerar och säger mycket om medielandskapet i dag, menar Brit Stakston.

– Det var katastrofalt för alla inblandade. Att medierna blev medspelare visar ju att skyddsmekanismerna för att manipuleras inte är så lätta att ha på plats. Men kan det finnas något mer samtidstypiskt, när till och med toppjurister väljer att utnyttja det nya medielandskapet på det här sättet. Inte ens en sakkunnig litar på rättsprocessen, säger hon.

LÄS MER: Näthat som politisk strategi skapades av högerpopulister

Förtalskassan ska stötta kvinnor

I takt med att de män som hängts ut som förövare får allt mer plats i medierna, finns motröster som vill rikta fokus tillbaka till ursprungsfrågan för metoo. Efter att dokumentären om Soran Ismail sänts i SVT startade journalisten och författaren Maria Sveland och medieprofilen Cissi Wallin en crowdfunding för att göra en egen dokumentär för SVT där de i stället pratar med kvinnor som utsatts för övergrepp.

Maria Sveland är också en av flera initiativtagare till Förtalskassan – en förening vars syfte är att ekonomiskt stötta de kvinnor som fälls för förtal i samband med vittnesmål efter metoo. Hon liknar det vid hur fackföreningsrörelsen arbetade med A-kassan när det var förbjudet att strejka – alla skulle ha råd att protestera i solidaritetens namn.

– Vi vill inte att tystnadskulturen, som bröts en stund under metoo, ska komma tillbaka. Att kvinnor inte ska våga berätta av rädsla för att stämmas. Det är provocerande att fokus ligger på rättsosäkerheten för män som hängs ut, när det är kvinnor som är utsatta enligt all statistik, säger Maria Sveland.

LÄS MER: Ingen kvinna ska behöva betala skadestånd till sin förövare

Under metoo vittnade hundratusentals kvinnor om övergrepp i sociala medier och flera av dem som dömts för förtal i Sverige har vittnat i privata och stängda grupper. Att kvinnors vittnesmål under metoo skulle leda till att oskyldiga män döms ser Maria Sveland som helt osannolikt.

– Med tanke på hur få anmälda sexualbrott som överhuvudtaget polisanmäls och att endast 10 procent av dessa leder till åtal eftersom det ställs höga krav på bevisning tror jag knappast det blir ett problem. Poängen är att rikta fokus mot det faktiska problemet, som är det sexuella våldet. Det är det vi borde prata om, säger hon.

Finns det inte en risk att uppmuntra till ett slags folkdomstol, som lever utanför rättsväsendet?

– Förtalskassan är absolut ingen folkdomstol. Det var inte metoo heller. Det som hände var att massa kvinnor gick ihop och sa att vi har varit med om tafsanden, ofredanden, oaktsamma våldtäkter och ett helt spektrum av övergrepp och nu får det vara nog, säger hon.

LÄS MER: Maria Sveland och Cissi Wallin gör dokumentär om sexualbrott

Maria Sveland menar att metoo-grupperna fungerade som en plats där kvinnor kunde samla kraft för att kräva förändring och läka sina sår, snarare än att överträda eller ersätta det rättssystem vi har. För att komma till bukt med problemet tror hon att en genomlysning av hela rättsväsendet behövs.

– Rättssystemet består inte bara av härliga objektiva människor utan tyvärr också av sexualbrottslingar, sexköpare, män som misshandlar sina kvinnor och förgriper sig på sina barn. Då blir det ännu mer angeläget och viktigt att man verkligen förebygger att män inte får så enskilt stor makt, säger hon.

Även Maria Sveland skrev en krönika efter Göran Lambertz presskonferens. Hon skrev att hon hoppades att åtal skulle väckas mot Lambertz för förtal, precis som det gjorts mot kvinnorna som pekade ut förövare under metoo. Hittills har det inte hänt.

– Metoo är absolut inte dött, men det vi har bevittnat är en backlash som pågått sedan första början. Det är egentligen inget konstigt, tittar man tillbaka på alla politiska frihetsrörelser ser vi att när en förtryckt grupp försöker formulera krav på förändring kommer makten att göra motstånd. Det är inget unikt inom feminismen eller metoo, säger hon.

Det är ingen som vill att metoo-grupperna ska ersätta rättssystemet. Däremot kräver vi att rättssystemet ska vara rättvist, fungera bättre och ta de här uppenbara bristerna som det lider av på större allvar.

Trots att rörelsen mött motstånd sedan dag ett, ser Maria Sveland positivt på framtiden och menar att precis som att kvinnor fått aborträtt eller rösträtt kommer även frågor om sexuellt våld att tas på allvar och utredas annorlunda.

– Det är ingen som vill att metoo-grupperna ska ersätta rättssystemet. Däremot kräver vi att rättssystemet ska vara rättvist, fungera bättre och ta de här uppenbara bristerna som det lider av på större allvar.

Läs fler reportage av Fanny Wijk:

LÄS MER: Hård kritik mot Onlyfans: ”Don’t fucking do it!”

LÄS MER: Influencers försvarar Onlyfans: "Så låg nivå”

LÄS MER: Lärare och tjänsteman – här försöker männen köpa barnporr av GP

Missa inget från GP Kultur!

Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.