Sara Arvidsson: Recension: ”Sommarutställningen” av Maja Gunn, Josefin Lindskog, Mona Namér och Nontokozo Tshabalala på Röda Sten

En ny grupputställning öppnade på Röda Sten i helgen. Sara Arvidsson ser verk av fyra konstnärer med feministisk inriktning och kommer till slutsatsen att det diffusa kan vara ett motstånd i sig självt.

ANNONS
|

Ett digitalt kollage har placerats på fasaden ovanför entrédörren till Röda Sten konsthall. Det ingår i ”Sommarutställningen”, som har curaterats av Amila Puzić och Mia Christersdotter Norman, och samtalar med graffitin som är typisk för denna plats. Jag vet inte riktigt vad det föreställer, men jag tror mig se en sol och en vag figur som flyter runt i en grafiskt mönstrad vätska. Dess titel är desto tydligare: ”Än så länge är det inte olagligt att drömma”, en fras som är hämtad från en intervju med antiapartheidaktivisten Winnie Mandela när hon var bosatt i Brandfort under sin tid i exil.

ANNONS

Verket som har gjorts av konstnären och poeten Nontokozo Tshabalala sätter tonen för denna lika avslappnade som utopiska utställning. Citatet får mig även att tänka på den osäkra framtid som samtidskonstinstitutionen nu går till mötes.

Efter nazismens fall började intresset för den abstrakta expressionismen växa.

Detta är en feministisk utställning, läser jag i programbladet. Men den som väntar sig konst med slagord som ”Krossa patriarkatet” lär bli besviken. Här gror frihetskampen i det osagda. Abstraktionerna blir ett motstånd mot dogmatiskt förtryck, eftersom de inte kan avkrävas ett enhälligt svar. I konsthistorien hittar vi exempel på detta: efter nazismens fall började intresset för den abstrakta expressionismen växa. Folk var rädda för den heroiska realismen som förknippades med diktatoriska samhällsstrukturer.

Tshabalala har skapat ytterligare ett verk som kan ses inne på konsthallen: en meditativ installation som för tankarna till en vistelse på en avlägsen ort. Golvet är täckt med sand och från taket hänger en massa lövtäckta grenar. Det känns som en djungeloas. På en stor videoskärm utspelar sig konstnärens afrofuturistiska värld som är fri från despoternas våld. Psykedeliska mönster avtecknar sig på skärmen. Så här föreställer jag mig nirvana.

Mona Namérs och Josefin Lindskogs konst har en del gemensamt. I Namérs videoverk följer jag dansare med virvlande rörelser och klädesplagg. I ”Alva” blir det blå tyget, som omsluter dansarens kropp, till ett slags fjärilsvingar. Rörelserna i sig själva blir till ett statement, ett sätt att ompröva ställningstaganden.

ANNONS

Klädmode betraktas ofta som ytligt som följs av trendkänsliga personer som inte tänker långt.

Lindskogs teckningar i grafit pendlar mellan det föreställande och kaotiska. En kvinna försöker bryta sig loss från sig själv. I hennes skulpturala verk ”Oh Mother pt 2” har svarta kläder lagts på hög i långa pelare, en reflektion över det obetalda arbete som många kvinnor fortfarande känner ansvar för i hemmet.

Maja Gunns installation ”Odd Toile” består av en samling vita plagg med små skillnader som markerar om de är till för kvinnor eller män. De har placerats i en massiv grupp och ger därför intrycket av att ingå i en armé. Spegeln som har placerats under kläderna gör installationen hisnande, det känns som de faller ned i en parallell värld. Gunns övriga verk fördjupar bilden av klädernas kodade och stundtals våldsamma strukturer men också hur man kan justera dem och vara sann mot sig själv, även om detta kan bidra till frågande blickar.

Klädmode betraktas ofta som ytligt, något som är knutet till den kommersiella sfären och följs av trendkänsliga personer som inte tänker långt. Maja Gunns identitetspolitiska och queera konst poängterar att förhållandena kan vara de direkt motsatta. Precis som den abstrakta konsten behöver kläder inte några slogans för att avvika eller provocera.

Sensmoralen i denna utställning är rätten att få vara diffus, och vad kan vara mer upprörande i dagens läge än viljan att få skapa sig ett eget rum fritt från snäva kategoriseringar och fördomar.

ANNONS

Läs mer i GP Kultur:

LÄS MER:Recension: Nathalie Djurberg och Hans Berg på Borås konstmuseum

LÄS MER:”SD-bögar” visar att ingen grupp är immun mot tidsandan

LÄS MER:Transhatets oheliga allians går längre än dragqueens

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS