På Kajsaniemibiblioteket – Helsingfors universitets huvudsakliga biblioteket – har skönlitteraturen förvisats till tredje källarvåningen. På skyltarna på några av hyllorna står det: ”Suomenruotsalainen kaunokirjallisuus”. Till höger om hyllorna i fråga finner man skyltar där det står: ”Suomenkielen kaunokirjallisuus”. Till vänster om förstnämnda hyllor lyder skyltarna: ”Ruotsin kaunokirjallisuus”.
”Suomenruotsalainen kaunokirjallisuus” och ”Suomenkielen kaunokirjallisuus”, alltså finlandssvensk respektive finskspråkig skönlitteratur kan samlas under överrubriken finländsk litteratur. ”Ruotsin kaunokirjallisuus”, alltså svensk skönlitteratur och ”Suomenruotsalainen kaunokirjallisuus” förenas i att bägge ha skrivits på svenska.
Mycket av vad Expressen (16/6) inkluderat i en lista över Sveriges 25 bästa böcker de senaste 25 åren står säkerligen finna i Kajsaniemibibliotekets källare. De 101 författare, akademiker och kritiker som tagit fram listan tycks dock inte ha tagit i beaktande Helsingfors universitetsbibliotekariers klassificeringar.
På plats 23 finner man nämligen Monica Fagerholms ”Den amerikanska flickan” (2005). Att det rör sig om en mästerlig roman bestrider jag inte. Att det skulle röra sig om en av Sveriges främsta böcker är dock felaktigt då den är finlandssvensk. Boken är förvisso publicerad i delupplaga på Bonniers – men utkom först på finlandssvenskt förlag, året innan den utkom i Sverige.
Att det rör sig om en mästerlig roman bestrider jag inte. Att det skulle röra sig om en av Sveriges främsta böcker är dock felaktigt då den är finlandssvensk.
Inkluderas ”Den amerikanska flickan” – med anledning av delupplagan – i en lista av Sveriges främsta böcker kan likväl översättningar tas med.
I kriterierna för listan står det att verken skulle författats på svenska eller något av Sveriges minoritetsspråk. Det gör det dock inte mindre felaktigt att klassa ”Den amerikanska flickan” som en av Sveriges bästa böcker.
På plats 21 på Expressens lista finner man även där ett finlandssvenskt verk, Tua Forsströms ”Anteckningar” (2018). Forsströms sorgedikter över ett bortgånget barnbarn tillhör onekligen det främsta som skrivits på svenska de senaste 25 åren. Det är dock inte heller ett av Sveriges främsta litterära verk.
Att finlandssvenska verk förekommer på listan är upplyftande, men rubriceringen blottar svenskars okunskap vad gäller finlandssvensk kultur. Ännu pikantare blir listan av att tidningens kulturchef Victor Malm har tydliga nordistiska anspråk. Vid flertalet tillfällen har Malm lyft händelser i dansk och norsk kulturoffentlighet, och skriver återkommande i norska Morgenbladet.
Är man nordist bör man hålla ordning på definitionerna.
Särskilt så borde en kulturchef som har framhållit finlandssvenska Willy Kyrklunds ”Mästaren Ma” (1952) som det främsta verket utgivet på svenska mellan 1923 och 2023 inse att ”Den amerikanska flickan” inte kan placeras på en lista över Sveriges främsta böcker.
Om Expressen däremot byter namn på listan till ”svenskans bästa böcker” så är problemet åtgärdat. Det vore även mer lämpligt då det är språk – inte nationalitet och etnicitet – som är centralt i litteraturen.
