När finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade höstens budget var mycket inom kulturområdet redan känt. Inte minst krispaketet med de stora miljardstöden.
Med tanke på de kraftiga och breda satsningarna inom kultursektorn är kanske reaktionen från film- och tv-industrins branschföreträdare Eva Hamilton något oväntad: ”Sverige lämnar walk over”.
– Filmindustrin är jättedrabbad. När man ska hålla avstånd krävs tre biografer för att visa filmen för samma publik. Det fattar vem som helst att det skapar problem, säger hon.
LÄS MER:Inför en statlig produktionsrabatt för svensk film och tv
Produktioner väljer bort Sverige
Det Eva Hamilton reagerar på är att budgeten saknade filmindustrins långvariga önskan – produktionsincitament. Alltså rabatter som ska locka filmproducenter att spela in i Sverige, mer specifikt 25-procentiga rabatter enligt en modell som används i Norge och Finland.
– Det här är färdigutrett. Alla politiska partier vill ha det. Är det någon gång det skulle behövas en kickstart är det nu.
Ska verkligen skattemedel gå till att konkurrera med andra länder om filmproduktion?
– Det finns skäl till att EU har givit undantag för det här. Det handlar om att bevara något slags nationell identitet. Men också att detta är självfinansierat. Det blir inte en nettokostnad på 300 miljoner, som den här fonden skulle utgöra.
LÄS MER:Här är filmerna som spelas in i Västra Götaland i höst
Men finns det inte en risk att man inför detta och så kör exempelvis Ungern på med ännu mer rabatter?
– Jo, men redan ett produktionsstöd på 25 procent är väldigt effektivt. Det finns också fördelar med att vara kvar i Sverige. Vi behöver inte ligga högst på den här listan, men i dag väljer man bort oss, säger Eva Hamilton.
Rädd för att tappa filmproduktioner utomlands
I höstbudgeten finns flera poster som kommer att komma filmindustrin till gagn – exempelvis krisstödet som Mikael Fellenius hoppas att Film i Väst kommer att få ta del av.
– Med det åtagandet som vi har gjort i år får vi mycket mindre utrymme nästa år. Jag vill inte skicka ut negativa signaler. Det är ingen katastrof, men det blir mycket mindre produktion.
LÄS MER:De blir Karl-Oskar och Kristina i nya ”Utvandrarna”
Coronapandemin har slagit hårt mot filmindustrin, men för västsvensk del kom ändå ett par ljusglimtar. För både nyfilmatiseringen av ”Utvandrarna” och nya SVT-serien om Haijbyaffären tvingades flytta hem. Både skulle ha spelats in utomlands.
– Inte något ont som inte har något gott med sig. Men när jag pratar med till exempel SF Studios om det här beskedet tittar de redan på hur mycket de kan lägga utanför Sverige. Det är tråkigt om vi inte får svenska produktioner på hemmaplan.
Stora satsningar på läsandet
Om filmindustrin ser sig själva som förlorare i kulturbudgeten är det desto ljusare för andra. Katti Hoflin är kulturchef i Västra Götalandsregionen sedan 2018. Dessförinnan ledde hon Läsdelegationen som skulle ta fram förslag för att stärka barn och ungas läsande.
– Jag är väldigt stolt över att Läsdelegationens alla förslag blir genomförda. Och med en peng. Det är underbart. Jag är lite jävig här men jag brinner särskilt för barn och ungas egenmakt. Språk är makt. Så är det bara. Det är jätteviktigt att alla unga behärskar språk.
LÄS MER: Nu ska fler få hembesök från biblioteken
Från och med år 2022 satsas 20 miljoner årligen för att projektet Bokstart ska permanentas. Det går bland annat ut på att bibliotekarier gör hembesök när ett barn har fyllt sex månader. Med sig har de lästips och bokpaket.
– Det är en modell som kommer från England och som faktiskt funkar, säger Katti Hoflin.
Några av satsningarna i kulturbudgeten:
• 1,5 miljarder extra i krisstöd 2020, utöver de 500 miljoner från i våras. Därtill ytterligare 1 miljard till nästa år.
• Kulturskolans bidrag fördubblas till 200 miljoner 2021–2023.
• Skapande skola får 25 miljoner årligen 2021–2023
• 150 miljoner 2021 och 75 miljoner per år 2022-2023 för satsningen Stärkta bibliotek.
• 55 miljoner avsätts 2021 och 75 miljoner årligen 2022–2023 för att genomföra läsdelegationens förslag. Satsningen permanentas till 45 miljoner från och med 2024.
• Regionerna får genom kultursamverkansmodellen 300 miljoner extra under 2021 och 150 miljoner åren därefter.
• 80 miljoner kronor för att stärka kulturskapares villkor.
• 50 miljoner för att öka statens inköp av konst.
• 10 miljoner till Forum för levande historia för ett nytt Förintelsemuseum.
• 25 miljoner till Nordiska museet, Skansen, Tekniska museet och Arbetets museum.
• 28 miljoner till Nationalmuseum, Statens historiska museer, Moderna museet och Naturhistoriska riksmuseet.
• 20 miljoner extra till Riksarkivet.
Missa inget från GP Kultur!
Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
Organisationerna i Västra Götaland som ingår i kultursamverkansmodellen:
Göteborgsoperan
Göteborgs symfoniker
Regionteater Väst
Nordiska Akvarellmuseet
Folkteatern
Vara konserthus
Film i väst
Göteborg wind orchestra
Kulturungdom
Förvaltningen för kulturutveckling
Stiftelsen Västergötlands museum
Stiftelsen Bohusläns museum
Kulturakademin (fd Trappan)
Läcköstiftelsen
Föreningsarkiven (4 stycken)
Borås stadsteater
Borås textilmuseum
Göteborgs stads museer
Göteborgs stadsteater
Riksteatern väst
Göteborgs stad - konsulent
Röda sten (inklusive GIBCA)
Dans- och teaterfestivalen
Källa: Kulturförvaltningen i Västra Götalandsregionen