Så fort sista lektionen för dagen var klar, rusade jag och mina vänner ner till fritids. Det gällde att vara först för att paxa skolans speldatorer. Hela eftermiddagarna lades på att bygga hus och leta efter diamanter djupt ner i Minecrafts gruvor. Ända sedan barnarbete i gruvschakten förbjöds på 1900-talet hade vi barn längtat tillbaka.
Vår grundskola låg precis bredvid Minecrafts kontor. Från klassrummets fönster kunde vi se rakt in på kodarna. Ibland stötte vi in i Markus “Notch” Persson utanför godiskiosken i kvarteret. Det var han – ofta iklädd den gamertypiska fedorahatten – som hade uppfunnit den kubiska värld där vi tillbringade våra eftermiddagar.
Minecraft släpptes 2009 och sedan dess har spelets grundkoncept varit densamma. Det är en öppen värld uppbyggd av block – ett digitalt lego på sätt och vis. Den liknar vår egen med skogar, hav och djur – ja, med undantag för de monster som vaknar till liv när solen går ner förstås. Det finns ingen given handling. Den får spelaren själv skapa.
Spelet har alltid haft något nästan hypnotiserande över sig och tiden framför skoldatorns skärm försvann snabbt. Detsamma kan sägas om den filmatiserade tolkningen – “A Minecraft Movie". Att filmen sträcker sig över 100 minuter går knappt att förstå. Den hade lika gärna kunnat vara ett sju sekunder långt tiktokklipp. Som skapat i ett labb för att behålla uppmärksamheten från en generation av popcornhjärnor.
Det går att spekulera om varför just Jack Black fått denna roll, men hans fysiskt kvadratiska form går inte att bortse ifrån.
“A Minecraft Movie" handlar om fyra udda personer som av en slump dras in i Minecraftvärlden, en live action-tolkning av spelet. För att ta sig hem måste de besegra en armé av onda grisar tillsammans med spelets huvudperson Steve, spelad av Jack Black. Det går att spekulera om varför just Jack Black fått denna roll, men hans fysiskt kvadratiska form går inte att bortse ifrån.
Andra stora namn medverkar också, däribland Jason Momoa, Danielle Brooks och Jennifer Coolidge. Den sistnämnda har även hon ett av branschens mest fyrkantiga ansikten.
Minecraft är ett av de största spelen någonsin med fler än 300 miljoner sålda exemplar. Instinktivt låter det som en god grund för en filmlansering, men när trailern släpptes möttes den initialt av kritik. En del av motståndet kom från ett produktionstekniskt håll – några fans tyckte att animationerna såg dåliga ut. Andra ifrågasatte själva idén med att ge spelet en handling – Minecraft är en fri sandlåda. Hur skulle det se ut om man exempelvis gjort en film om Lego?!
En av dem som lyfte detta var grundaren Markus Persson. “För att vara ett spel med bokstavligen noll handling ser den förvånansvärt kul ut” skrev han om trailern på X. Och hans analys är delvis korrekt. Det är en rolig film med många skratt. Roligast är det dock för dem med alla spelreferenser.
Filmen har också mycket gemensamt med originalspelet, specifikt bristen på handling.
“A Minecraft Movie" är i mångt och mycket en tiktokifierad produkt. Inte en nanosekund passerar utan att ens dopaminreceptorer stimuleras av färgstarka intryck. Det är en film, eller snarare ett 100 minuter långt klipp, som till och med den mest patologiska skärmhjärnan borde kunna hålla fokus på.
“A Minecraft Movie" är rolig och snabb underhållning för popcornhjärnor.
Att tidigare nämnda fedorabärande Minecraftgrundare inte involverats i projektet och därmed fick se trailern samtidigt som oss andra har sin anledning.
Runt 2017 började denne Persson publicera allt märkligare inlägg på dåvarande Twitter. Det var en blandning av transfobi, konspirationsteorier och vit makt-referenser – en cocktail av redpillrörelsen helt enkelt.
Det slog hårt mot fansen. Det var vid denna tidpunkt som vi fick lära oss den uråldriga konsten att skilja verket från konstnären. Även Microsoft, som hade köpt Minecraft 2014, försökte distansera Persson från spelet. Till det stora 10-årsjubileumet uteblev Perssons inbjudan.
Perssons radikalisering slog extra fel givet att Minecraft alltid varit ett relativt inkluderande och jämställt spel – en säker plats, inte från monster, men från de vanliga sexistiska spelchattarna. De kvinnliga figurerna var lika kvadratiska som de manliga, inte sexualiserade eller avklädda. Och den mjuka känslan har filmen delvis lyckats behålla med kreativa animationer och varma karaktärer (inte minst underbara Jennifer Coolidge).
“A Minecraft Movie" är rolig och snabb underhållning för popcornhjärnor. Kanske inte värd att rusa efter sista lektionen för att se, men roande – speciellt för dem som tillbringat mycket tid i de digitala gruvschakten.
Titta också på:
”Lego-filmen” (Phil Lord och Christopher Miller, 2014)
”Toy story” (John Lassetter, 1995)
”Shrek” (Andrew Adamson och Vicky Jenson, 2001)
