Pauline Hagberg är ny kriminalvårdschef på häktet i Göteborg och tillträdde på sin nya post i början av mars. Häktet hon tagit över har kritiserats kraftigt under flera år. Det har handlat om arbetsmiljö, säkerhet, infiltration och chefer som inte lyssnar.
I flera delar har GP nu granskat dödsfall på svenska häkten, främst med utgångspunkt i de tre dödsfall som skett på grund av sjukdom i Göteborg. Dödsfallen var innan Pauline Hagbergs tid på den nya arbetsplatsen.
Har du satt dig in i de dödsfall som skett på häktet i Göteborg de senaste åren?
– Nej, det har jag inte, men jag har egen erfarenhet av dödsfall. När jag var kriminalvårdare var jag med om en hängning, det var ju suicid. Det var oerhört dramatiskt och jobbigt att vara med om, säger Pauline Hagberg.
Även i sin roll som chef har Pauline Hagberg varit med om att klienter dött. Hon säger att man lär sig mycket och att det är viktigt att ta åt sig av de förslag på förbättringar som kan komma.
– Då har jag stått längre ifrån och sett det som en helhet. Även om vi inte fått kritik har vi fått små justeringar att tänka på. Jag har varit noga med att se det som ett lärande och ta hand om personal och intagna. Du skakas om ganska rejält och börjar fundera på din egen roll och där behöver det finnas ett särskilt omhändertagande.
”Häktade är helt i händerna på oss”
Personal som GP pratat med beskriver situationen på häktet som ”värre än någonsin”. De vittnar om så stora säkerhetsbrister att de tror att det bara är en tidsfråga innan någon mer dör.
År 2022 dog Peter Forsling, 50, av en hjärtinfarkt i sin cell. I samband med det ljög en häktesanställd om tillsynen av honom. Hon skrev att hon varit på platsen och tittat till Peter utan att hon varit det och dömdes till böter för osant intygande.
– Jag vill påstå är jätteallvarligt utan att ha mer kunskap om ärendet. Det är precis den formen av avvikelser som vi inte får ägna oss åt. Våra dömda och häktade är helt i händerna på oss och då måste vi kolla till dem så ofta vi bedömt att det är nödvändigt. I min värld, att påstå att ”du gjort det och inte gjort det” ser jag som väldigt allvarligt, säger Pauline Hagberg.
Det är viktigt att personal förstår vikten av att genomföra specifika arbetsmoment menar Pauline Hagström.
– Det låter som att det finns behov av att förtydliga prioriteringarna i verksamheten. Vi har alltid saker som vi kan prioritera bort, men tillsyn är inte en sån sak. Det finns vissa saker vi inte får tumma på över huvud taget: som mat, vatten och belysning. Uppstår det en situation där det är otydligt vad hen ska prioritera, då har vi en ganska farlig situation.
Pauline Hagberg kan inte garantera att det inte kommer att ske några dödsfall under hennes tid som högsta chef. Det finns alltid omständigheter och situationer som inte går att förutse. Men chefer och personal måste göra precis allt för att det inte ska ske.
Vem bär det yttersta ansvaret om ett dödsfall inträffar?
– Det är jag. Jag är ytterst ansvarig på Häktet Göteborg och då behöver jag göra mig nyfiken på hur vi jobbar i dag och vad vi behöver prioritera om. Sen vill jag påstå att ansvaret givetvis är delat men ska man peka på en person är det jag.
”Kan skämmas över det”
Nu när Pauline Hagberg är ny högsta chef finns det delar av verksamheten som hon kommer fokusera på. Hon säger att arbetsmiljön till stor del är grunden till allt.
– Arbetsmiljöfrågorna är bland de viktigaste. Det är en säkerhetsfråga och vi kan inte bedriva en verksamhet om vi inte har personal som känner sig säkra och trygga och vill göra ett gott arbete, säger hon.
I GP berättar häktespersonal att de inte får gehör för kritik och att erfaren personal som larmar om missförhållanden straffas och själva blir föremål för utredning.
– Det gör ont när jag hör att man upplever det så, som arbetsgivarrepresentant kan jag skämmas över det. Även om jag inte varit chef på häktet i Göteborg tidigare så är jag en del av arbetsgivaren och arbetsgivaren ska vara transparent och inlyssnande. Sen kan man inte alltid möta upp alla krav och önskemål, men då ska man som anställd förstå varför och som arbetsgivare komma med ett annat förslag.
Kriminalvården i stort står inför stora utmaningar när verksamheten ska expandera och ny personal rekryteras. Häktet i Göteborg är en viktig kugge i myndigheten och Pauline Hagberg ser redan områden som kan förändras.
–Jag tror vi behöver se över scheman, arbetsuppgifter, lägga saker rätt, rätt person på rätt plats, jobba med tydliga prioriteringar. Jag tror mig ha förstått att vi behöver en organisatorisk förändring och jag tror mig hört att det är välkommet. Jag tror inte att det finns en förändringströtthet utan att det finns ett stort engagemang att få det bättre tillsammans.
Klienterna ska behandlas så de orkar
Rent konkret är det enligt Pauline Hagberg en stor utmaning att fortsätta hålla individfokuset när myndigheten växer. Hon lyfter själv hur infiltrationen på svenska häkten ökar och hur viktigt det är att hitta rätt personer till myndigheten, som vill jobba inom Kriminalvården av rätt anledningar.
– Vi måste prata om varje enskild klient tillräckligt ofta så vi inte glömmer bort någon. Vi behöver säkerställa så att klienterna vet hur de ska be om hjälp för de är inte med oss eller andra klienter hela tiden. Personalen behöver vara drillad och lärd i systemen.
Att de intagna känner sig värdigt behandlade är viktigt ur flera olika aspekter.
– Är du i en häktesprocess behöver du bli behandlad på ett sätt så att du orkar med din egen rättsprocess och klarar av att försvara dig, förklara dig och erkänna saker. Sköter inte vi oss rätt så kommer vi försvåra för polis, åklagare och annat. Det är jätteviktigt att vi tar hand om klienterna på ett sätt som gör att de klarar av det här.
Pauline Hagberg vill understryka att klienterna som är anhållna eller häktade inte är dömda. Det finns väldigt många olika slags människor i systemet. Vissa har varit häktade och även dömda tidigare, andra har aldrig varit i kontakt med rättssystemet förut.
Att vara lyhörd gällande klienternas mående och se till att de får den vård och den behandling de behöver är grundläggande i verksamheten.
– Det kan vara enkla saker som att en klient ändrat beteende i bemötande åt det ena eller andra hållet. Det behöver vi reagera på inte minst fråga klienten, hur mår du? Vi behöver veta när klienter får negativa eller positiva beslut. Sen behöver vi säkerställa den fysiska hälsan när de kommer hit. Det går inte alltid men vi har ett högt krav i och med att vi låser in våra intagna, säger Pauline Hagberg.
Dödsfall på svenska häkten
GP har granskat dödsfall på svenska häkten under de senaste tre åren då fem personer dött av sjukdom och tio personer dött av självmord.
En häktad eller anhållen person är misstänkt för ett brott men inte dömd. Man ska därför fortsatt ses som oskyldig. Den häktades möjlighet att påverka sitt eget liv är kraftigt begränsad. Man kan exempelvis inte uppsöka sjukvård på egen hand utan är beroende av att Kriminalvårdens personal hjälper en.
Att vara häktad innebär en större risk för psykisk och fysisk ohälsa än att t ex visas på anstalt. Den häktade kan mycket snabbt ha förflyttats från ett socialt liv ute i samhället till att i stort sett vara isolerad i sin cell och förlora kontakten med omvärlden. Många lider av abstinens eller sjukdom.
En av få kontakter en intagen har är personalen på häktet som bland annat har ansvar för att se till att exempelvis sjukvård tillkallas när det behövs.
Häktet har generellt anställd sjukvårdpersonal som arbetar dagtid. Övriga tider ska personal kontakta 1177 eller 112 om en intagen behöver vård.
