Sverige har flera gånger fått internationell kritik för hur frihetsberövade behandlas. GP:s granskning visar att 15 personer dött de senaste tre åren på svenska häkten. En siffra som får Madelaine Seidlitz på Amnesty International reagera starkt.
– Det är väldigt svårt att förstå anledningen till att det inte åtgärdas. Det är verkligen viktigt är att de högsta ansvariga tar bladet från munnen. Hur ser man på det här och vad gör man?
”Helt oacceptabelt”
Ett återkommande mönster visar sig i suicidfallen. Ofta handlar det om brister i cellerna som gör det möjligt för de intagna att begå självmord. Det är allvarligt menar Rickard Bracken, generalsekreterare på Suicide Zero.
– För att förebygga självmord är det viktigt att skapa begränsningar i miljön som gör det svårare att ta sitt liv. I det här fallet har det skett och det har påpekats, men inte åtgärdats. Det tycker jag är en allvarlig brist och också helt oacceptabelt, säger han.
Rickard Bracken menar att det är en vanlig föreställning hos människor att en person bestämmer sig för att ta sitt liv och därefter kommer fortsätta tills det är gjort. Men ser man på självmord i stort dör nio av tio av dem som försökt ta sitt liv av en annan orsak, långt senare i livet.
– Tiden man är suicidal och där man agerar är ofta kort. I fler än hälften av fallen är det under 20 minuter. Det gör att miljön runtomkring är oerhört viktig i stunden. Men också att det finns en annan människa där.
GP:s kartläggning visar att de flesta självmord upptäcks på morgonen och att de intagna då varit utan tillsyn under lång tid, upp till femton timmar.
– Här behöver Kriminalvården jobba med mycket större allvar och systematik om man verkligen vill få ner självmorden, säger Rickard Bracken.

Internationell kritik
På häktet i Göteborg har tre personer dött av sjukdom de senaste tre åren.
– De är frihetsberövade som själva inte har möjlighet att agera fritt eller ta sig till vård. Det ligger ett otroligt stort ansvar på Kriminalvården att vården och alla funktioner i alla led fungerar, säger Madelaine Seidlitz.
En person som sitter häktad misstänkt för ett brott har små möjligheter att styra över sitt eget liv. I mångt och mycket tar staten i form av myndigheten Kriminalvården över ansvaret. Man kan exempelvis inte uppsöka en vårdcentral eller ringa 1177. I stället får den intagne vända sig till häktets personal för att via den vägen få tillgång till vård. 2021 riktade Europarådets kommitté mot tortyr kritik mot Sverige för att tillgängligheten till sjukvårdspersonal inte är tillräckligt hög.
Men kritiken är också riktad mot att personer, så som vakthavande befäl utan en egentlig sjukvårdsutbildning, i vissa situationer ska fatta beslut rörande just sjukvård.
”Det framgår att det fortsatt är upp till (det medicinskt outbildade) vakthavande befälet att bestämma huruvida det är nödvändigt och motiverat att tillkalla medicinsk assistans,” står det i rapporten.
Vidare går det att läsa:
”Följaktligen borde det finnas en etablerad rättighet för personer som är frihetsberövade att ha tillgång till en läkare.”
Var först med det senaste från GP krim
Från brott till begravning – GP:s krimjournalistik är bredare än någonsin. Från breaking news till initierat reportage, missa aldrig en nyhet.
Följ Brott och straff och få en pushnotis direkt när en ny artikel dyker upp.
En rättighet som inte kan tas ifrån en
På häktet i Göteborg finns tillgång till sjuksköterskor under kontorstid måndag till fredag. Vissa dagar finns en läkare på plats. Under övrig tid är det upp till vakthavande befäl att fatta beslut om en intagen behöver vård.
– Vi gör initiala hälsoundersökningar av alla och tillhandahåller vård inom vårdgarantin. Om en klient skriver ett önskemål ska det bli bedömt inom ett dygn och inom tre dygn ska de få träffa vårdpersonal om det behövs, säger Hanna Edberg, medicinsk rådgivare och sakkunnig på Kriminalvårdens huvudkontor i Norrköping.
Hon berättar också att de intagna inom Kriminalvården generellt har en hälsostatus som medför att de i genomsnitt är tio år äldre än deras egentliga ålder. Men de är fortfarande en ung population. Därför är det enligt henne inte är motiverat att ha vårdpersonal på plats dygnet runt.
– Man kan absolut diskutera det här, men hade vi haft en åldersgrupp som var mellan 80-95 år så hade det varit motiverat. Men den stora gruppen hos oss, de är ändå unga människor. Det är en avvägning när samhället har begränsade resurser.

Madelaine Seidlitz på Amnesty säger att vård är en grundläggande rättighet.
– Det räcker egentligen att säga att det är en grundläggande rättighet. Det är ingenting man förtjänar som människa, det är något som åtnjuter en som människa. Då är det statens ansvar att man får åtnjuta den mänskliga rättigheten. Det är helt och hållet statens ansvar. Med en rättighet följer en motsvarande skyldighet för staten.
Det kan ju finnas de som tänker att man har sig själv att skylla om man försatt sig i en sån här situation att man blir häktad?
– Folkrätten ser inte ut som så att ”du får skylla dig själv”. Det är ingen rättighet som kan tas ifrån en för att man utfört en kriminell handling eller av något annat skäl över huvud taget.
Häkteslagen 5 kap. Hälso- och sjukvård
1 § En intagen som behöver hälso- och sjukvård ska undersökas av läkare. Läkare ska också tillkallas om en intagen begär det och det inte är uppenbart att en sådan undersökning inte behövs.
En intagen som behöver hälso- och sjukvård ska vårdas enligt de anvisningar som ges av läkare. Om en intagen inte kan undersökas eller behandlas på ett lämpligt sätt i förvaringslokalen, ska den allmänna sjukvården anlitas. Om det behövs, ska den intagne föras över till sjukhus.
Ett tillstånd till vistelse utanför förvaringslokalen enligt andra stycket ska förenas med de villkor som behövs. Om det är nödvändigt av säkerhetsskäl, ska den intagne stå under bevakning.
Källa: Riksdagen
Folk blir upprörda över lax på nyår
Hanna Edberg på Kriminalvården menar att det på lång sikt är bra för samhället att de intaga får bra förutsättningar.
– Vi ska försöka göra så gott vi kan så att det blir mindre risk för att de återfaller i brott. Det handlar inte om att vara snäll mot folk som gjort dumma saker, det är vi ointresserade av. Det handlar om att de ska ut i samhället, ska vi inte försöka optimera deras förutsättningar?

Madelaine Seidlitz på Amnesty säger att staten måste se till att det finns tillräckligt med resurser för att saker som dödsfall inte ska inträffa.
– Det här säger att Sverige inte bara kan klappa sig på bröstet och tänka att allt fungerar tipptopp. Sen fungerar mycket bra och rättssäkerheten är generellt hög men allt fungerar inte alltid. Sverige har ju fått återkommande kritik under 20 års tid.
Hanna Edberg anser att allmänhetens kunskap om Kriminalvården kan bli bättre.
– Får de bra mat så hamnar det i nyhetsrapporteringen. När det är nyår och de får lax, blir folk upprörda över det. Men frihetsberövandet är straffet. Vi tar ifrån dem deras frihet.
Dödsfall på svenska häkten
GP har granskat dödsfall på svenska häkten under de senaste tre åren då fem personer dött av sjukdom och tio personer dött av självmord.
En häktad person är misstänkt för ett brott men inte dömd. Man ska därför fortsatt ses som oskyldig. Den häktades möjlighet att påverka sitt eget liv är kraftigt begränsad. Man kan exempelvis inte uppsöka sjukvård på egen hand utan är beroende av att Kriminalvårdens personal hjälper en.
Att vara häktad innebär en större risk för psykisk och fysisk ohälsa än att t ex visas på anstalt. Den häktade kan mycket snabbt ha förflyttats från ett socialt liv ute i samhället till att i stort sett vara isolerad i sin cell och förlora kontakten med omvärlden. Många lider av abstinens eller sjukdom.
En av få kontakter en intagen har är personalen på häktet som bland annat har ansvar för att se till att exempelvis sjukvård tillkallas när det behövs.
Häktet har generellt anställd sjukvårdpersonal som arbetar dagtid. Övriga tider ska personal kontakta 1177 eller 112 om en intagen behöver vård.
Hit kan du ringa om du mår dåligt
Kontakta en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du har planer på att ta ditt liv eller har stark oro för någon i din närhet.
Ring 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård.
Självmordslinjen, föreningen Mind: 90 101
Rädda barnens orostelefon: 020-100 200
Anhöriglinjen: 0200-23 95 00
Jourhavande medmänniska natt: 08-702 16 80
Jourhavande präst natt: ring 112
