Nyheten i korthet
▪️ I mars 2022 hittades en man död av hjärtinfarkt i sin cell på häktet i Göteborg. Han skulle tittas till varje timme genom en lucka i dörren och personal signerade att tillsynen utförts korrekt. Men kameraövervakningen i korridoren visade att det inte var sant.
▪️ Kriminalvårdens incidentutredning och polisutredningen visade att den anställde gått förbi fyra gånger utan att öppna luckan och inte varit där alls en gång. Straffet för lögnen blev böter på 4800 kronor.
▪️ Den dödes familj ifrågasätter rättssystemet och häktesvården i Sverige. De hoppas att hans fall kan leda till förändringar i systemet.
Den här sammanfattningen är skriven med stöd av AI-verktyg från OpenAI och har granskats av GP:s journalister. Läs vår AI-policy här.
Lördagen den 26 mars år 2022 öppnas dörren till polisbilen utanför villan på Hisingen. Eva Forsling och hennes man Kenneth Forsling möter poliserna.
Nu får de veta att deras son Peter dött i häktet. Han är en av fem personer som dött av sjukdom på svenska häkten de senaste tre åren. Av dem har tre dött på häktet i Göteborg.
I den incidentutredning som gjordes efter dödsfallet framgår att personal ljugit om tillsynen av Peter.
– Tänk att veta att min pojk dog ensam i en cell på golvet. Det är det jag får leva med, säger Peters mamma Eva Forsling.
När vi ses har det gått ett och ett halvt år. Kaffet är upphällt i skira koppar och den ljumna äppelkakan har skurits i rutor. Eva och Peters syster Lisa Forsling sitter vid matsalsbordet.
De känner att de fortfarande inte hunnit sörja, för frågan kvarstår: Hur kunde Peter dö?
– Vi är helt utslagna, det har blivit bättre men det var en period där man kände att kan jag inte bara få somna utan att vakna, det hade varit det bästa. Men det är så oerhört egoistiskt och vi har två barn och flera barnbarn som vi älskar så mycket. Men vi miste en son och sen blev vi så krossade av alla omständigheter runtomkring, säger Eva Forsling.
Hittas död i cellen
Historien om hennes sons död börjar en tisdagskväll i mars 2022 på Linnégatan i Göteborg. En kvinna anträffas utanför ett av lägenhetshusen. Hon anmäler att hon blivit misshandlad.
Peter Forsling, 50, hämtas in till förhör. Han anhålls misstänkt för våldtäkt och andra våldsbrott.
Peter är restaurangägare, han är politiskt aktiv i sin roll som nämndeman i Göteborg och pappa till en son.
Mamman till sonen, Peters exfru, får information om vad som hänt och tar kontakt med hans föräldrar. När de ringer polisen hänvisas det enligt Eva Forsling till sekretess, men de får höra att de inte ska oroa sig medan han sitter i häktet.
Men lördagen den 26 mars, klockan 07.00 hittas Peter Forsling på golvet i sin cell på häktet i Göteborg. Trots återupplivningsförsök går hans liv inte att rädda. Han körs till Sahlgrenska och vid 08.30 konstateras att han är död. Enligt den rättsmedicinska utredningen talar det starkt för att dödsorsaken är hjärtinfarkt.
Men när Kriminalvården gör en internutredning och även en polisutredning startas, visar det sig att Peter Forsling inte fått den tillsyn han skulle fått.
En gång i timmen skulle personal enligt instruktionerna titta till honom genom att lyssna och öppna luckan in till cellen för se hur han mår. Det har också kvinnan som ansvarade för tillsynen den natten antecknat att hon gjort.
Men när utredaren går igenom materialet från övervakningskamerorna i korridoren visar det sig att hon vid flera tillfällen ljugit.
Vid fyra tillfällen har hon varit på plats vid cellen utan att öppna luckan för att titta till honom.
Vid ett tillfälle, klockan 04.00, tidig lördagsmorgon, har kvinnan signerat, men vid det klockslaget var varken hon eller någon annan på plats vid hans dörr.
Sammanlagt bryter hon alltså mot reglerna vid fem tillfällen.
”Kan lika gärna sätta en krumelur”
GP har läst incidentutredningen och polisens förundersökning. Kvinnan, som arbetat inom kriminalvården sedan år 1995 medger i förhör att hon brustit, eftersom rutinerna innebär att både lyssna och öppna luckan vid tillsyn. Vilket hon enligt övervakningskamerorna inte gjort. Hon säger att hon önskar att hon kunde vrida tillbaka klockan.
Hon säger också i förhör att hon valde att signera i efterhand, eftersom hon ansåg att det var lugnt med Peter när hon en timme senare gick dit för att göra nästa tillsyn. Det trots att hon den gången endast lyssnade utan att öppna luckan för att titta in.
– I och med att allt var okej när jag kom dit så tänkte jag ”då kan jag lika gärna sätta en krumelur” för det var ingen stor grej för mig.
När nästa häktesövervakare tar vid och gör en korrekt tillsyn 07:00 på morgonen hittas Peter livlös på golvet.
Ringde efter hjälp flera gånger
Men utredningarna om dödsfallet visar inte bara att reglerna brutits utan också att häktespersonal oroats särskilt över Peter Forslings hälsa. I den läkarundersökning som görs i samband med att han skrivs in på häktet noteras att han har en historik av ångestproblematik, någonting han också ätit medicin för.
Men enligt familjen ska han inte ha fått sin medicin. De uppger också att han inte fick någon advokat förrän dagen innan han dog, vilket de tror gjorde honom stressad.
Dessutom står det att Peter Forsling under kvällen innan han dog anropade häktets bevakningscentral, som bland annat förmedlar larm, vid fem tillfällen. Han ska då bland annat ha sagt ”Jag har låst in mig i cellen” och ”Har inte druckit något”.
Mannen som arbetade på bevakningscentralen, BVC, den aktuella kvällen uppger att han på grund av samtalen tog kontakt med avdelningens personal och bad dem att hålla ett öga på Peter som inte verkade vara medveten om var han befann sig.
”NN nämnde att klienten tog upp mycket samtalstid och att BVC var oroliga för honom”.
Ingenting tyder på att några åtgärder togs trots uppmaningarna.
”Att döma av VB-loggen har det inte utförts några åtgärder med anledning av denna information, men eftersom att medarbetaren som tjänstgjorde som VB/natt den aktuella natten slutat i Kriminalvården har det inte varit möjligt att klargöra VB:s bedömning med anledning av informationen, och därmed ej heller dennes bevekelsegrunder för att inte vidta åtgärd”, står det.
Böter på 4 800 kr för osant intygande
Kvinnan som skötte tillsynen säger i förhör att hon hört klienten genom dörren och därför bedömt att allt var lugnt och att hon inte behövde öppna luckan för att titta in. Den intagne ska inte varit ledsen, arg eller irriterad. Hon säger också att varken hon eller kollegerna hört någonting om att Peter skulle mått fysiskt dåligt.
Men när GP går igenom polisförhör från fallet står det i polisens dödsfallsrapport att ”Kriminalvårdsanställda” säger att Peter fick medicin klockan 06:00.
”Mannen skall ha verkat orolig och skall ha gått runt i sin cell och pratat osammanhängande varpå mannen fick en lugnande tablett.”
Men ingen syns på övervakningsfilmerna.
Polisutredningen konstaterade att kvinnan som ansvarat för tillsynen av Peter gjort sig skyldig till osant intygande för att hon antecknade att hon varit på platsen när hon inte varit det. Hon fick därmed böter på 4 800 kronor.
Det åtgärdsförslag som lämnades i Kriminalvårdens incidentutredning var att häktet i Göteborg ska ”se över det faktiska utförandet av så kallad omvårdnadstillsyn på anhållningsavdelningen samt överväga en lokal rutin för densamma”.
Häkteslagen 5 kap. Hälso- och sjukvård
1 § En intagen som behöver hälso- och sjukvård ska undersökas av läkare. Läkare ska också tillkallas om en intagen begär det och det inte är uppenbart att en sådan undersökning inte behövs.
En intagen som behöver hälso- och sjukvård ska vårdas enligt de anvisningar som ges av läkare. Om en intagen inte kan undersökas eller behandlas på ett lämpligt sätt i förvaringslokalen, ska den allmänna sjukvården anlitas. Om det behövs, ska den intagne föras över till sjukhus.
Ett tillstånd till vistelse utanför förvaringslokalen enligt andra stycket ska förenas med de villkor som behövs. Om det är nödvändigt av säkerhetsskäl, ska den intagne stå under bevakning.
Källa: Riksdagen.
Tre döda av sjukdom i Göteborg
GP:s granskning av dödsfall på svenska häkten visar att tre personer de senaste tre åren dött av sjukdom på häktet i Göteborg.
En incidentutredning från 2021 har, precis som i Peter Forslings fall, synpunkter på omvårdnaden av en intagen som dör av hjärtinfarkt.
2023 dör en kvinna i 65-årsåldern som enligt sin familjs målsägandebiträde Björn Hurtig ska ha fallit ihop i anslutning till duschrummet, efter att ha suttit häktad i ungefär två veckor. Den utredningen pågår fortfarande, men sannolikt dör hon också av hjärtsjukdom.
– Vi önskar upprättelse för mamma. Men också att det inte ska kunna hända igen. Folk måste veta att personer dör för att de inte kan få grundläggande hjälp, säger en av hennes döttrar till GP.
Allvarligt att personal ljugit
De ansvariga på häktet i Göteborg vill inte uttala sig om enskilda fall men tf häkteschef, Sofie Jansson, menar att det är allvarligt att en ur personalen ljugit om tillsynen. Samtidigt kan varken hon eller kriminalvårdsinspektör Malin Fanberg Högström nämna en enda konkret åtgärd som vidtagits efter det som hände.
– Jag kan inte komma på något särskilt, säger Malin Fanberg Högström.
– Jag tänker att det vi gör kontinuerligt i vår organisation och på vår arbetsplats hela tiden, är ju som på vilken arbetsplats som helst. Det pågår ju hela tiden ett förändrings- och förbättringsarbete, säger Sofie Jansson.
Skillnaden är ju den att det här inte är vilken arbetsplats som helst eftersom att Kriminalvården är en myndighet. Och med det kommer väl ett visst ansvar?
– Ja men jag tänker det är ju ett jätteansvar som vi har här hos oss när vi har frihetsberövade människor. Det är ett jätteansvar, säger Sofie Jansson.
Om en intagen på häktet vill träffa en läkare ska det finnas uppenbara skäl att en läkarundersökning inte behövs för att den intagna ska nekas.
När en person som sitter på häktet inte mår bra lämnar man in en begäran om att få komma i kontakt med vården, om det är under dagtid.
"Kriminalvården är inget sjukhus”
På häktet i Göteborg finns ingen läkare på plats varje dag. Däremot finns det sjuksköterskor varje vardag under kontorstid. Efter det ska vakthavande befäl ta beslut om den intagna behöver träffa en läkare, ofta med hjälp av 1177.
– Vi får komma ihåg att Kriminalvården är inget sjukhus. Våra institutioner är inga sjukhus. Det är inte vår primära arbetsuppgift att bedriva hälso- och sjukvård. Utan det är ett annat uppdrag som Kriminalvården har, säger kriminalvårdsinspektör Malin Fanberg Högström.
De anser trots de tre dödsfallen att man bedriver en verksamhet där man som intagen kan känna sig säker och få den vård man behöver.
– Jag skulle säga att häktet i Göteborg bedriver en god häktesverksamhet och med det menas att man har möjlighet att få sina så kallade rättigheter utifrån de lagar som finns tillgodosedda, säger Malin Fanberg Högström.
Facket: ”Är tjänstefel”
Samtidigt vittnar facket om att personalbrist och allt färre rutinerade medarbetare leder till svårigheter i arbetsmiljön, berättar Stefan Römer, ordförande på Seko Kriminalvård väst.
Tror du att det slarvas på grund av arbetsbelastningen?
– Slarva skulle jag nog inte tro utan det handlar nog mer om att man inte hinner med i så fall. Personalbortfall och så vidare. Mycket ny personal som kanske inte har erfarenheten och kunskapen man behöver. Det är svårt med en så stor organisation och mycket personal att få det att fungera felfritt. Det hade varit bättre med fler personer med erfarenhet, säger Stefan Römer.
Trots att all personal får en viss medicinsk utbildning blir bedömningen en extra arbetsuppgift för exempelvis vakthavande befäl.
– För en sex, sju år sedan hade man personer som bara sysslade med att bedöma personer. Men sen tog man bort det. Det kan jag väl tycka är en stor brist faktiskt.
Att som i fallet med Peter, inte utföra en tillsyn på korrekt sätt, menar Stefan Römer är väldigt allvarligt.
– Det är ju tjänstefel att inte göra det. Det är ett väldigt viktigt moment.
Ingen vet om Eva Forslings son skulle levt idag om han tittats till i häktescellen en gång i timmen enligt instruktionen.
I den slutsats som dras av incidentutredningen kommer man fram till att Peter Forsling var i livet klockan 05:51, vid tidpunkten för 06-tillsynen, där kvinnan i fråga säger sig ha hört honom. Hon och hennes historia anses vara trovärdig.
”En korrekt utförd tillsyn med visuell kontroll genom luckan hade sannolikt inte förändrat den tragiska utgången. Det kan likväl inte uteslutas att en visuell kontroll 05.51 hade kunnat tillföra information till tillsynen, som hade kunnat komplettera det som NN (kvinnan) hörde inifrån bostadsrummet och därmed gett en bättre bild av klientens mående,” står det i utredningen.
Samtidigt berättar familjen att de fått information om att Peter fick hjärtinfarkten minst fyra timmar innan han dog. Det har också Eva Forsling skrivit om i mejl till Kriminalvården.
Med den bakgrunden känner familjen oro för att Peter ska legat i smärtor, i hopp om att få en hjälp som aldrig kom.
– Man måste ju ha sina mänskliga rättigheter och få vård. Vad har vi för människovärde och när slutar vi vara en människa i det här systemet, säger Lisa Forsling.
I samband med Peters dödsfall läggs förundersökningen om hans eventuella brott ner.
Vetskapen om huruvida han var skyldig eller inte kanske dog med honom. Vad rättsväsendet skulle ha kommit fram till i skuldfrågan förblir obesvarat både för kvinnan som anmälde och Peters anhöriga.
– Att fallet läggs ner för att Peter är död, vi vill att fallet läggs ner för att de kommer fram till att han inte är skyldig, säger Lisa Forsling.
”Trodde på rättsväsendet”
På väggarna hänger diverse konst i ljusa träramar och på pianot står notböcker för barn. Där står också ett fotoalbum med Peter.
– Peter skulle drivit det här till vansinne för någon annan, Peter trodde på rättsväsendet. I sin ungdom ville han bli polis och jag sa nej det får du inte, då möter du bara massa elände. Han var uppfylld av det. Sen föll han offer för det, vår fina rättsstat, säger Eva Forsling.
Både Eva och Lisa Forsling hoppas att Peters fall kan innebära en förändring.
– Jag har varit stolt över Sverige och rättssamhället. Jag har aldrig förstått att det finns såna här sprickor. Jag känner mig otroligt naiv som gått och trott det här i nästan 50 år, säger Lisa Forsling.
– Vi fick ha Peter i nästan 50 år. Det är vi jättetacksamma för och vi får trösta oss med det. Vi har fler barn och barnbarn och Peter finns i Kosterfjorden, säger hans mamma.
Kvinnan som gjorde sig skyldig till osant intygande arbetar inte längre kvar på häktet i Göteborg. GP har sökt henne för en kommentar men hon vill inte medverka.
GP har också sökt mannen som arbetade på bevakningscentralen den aktuella natten, han har via fackets Stefan Römer, tackat nej till att medverka.
GP har inte lyckats nå kvinnan som anmälde det misstänkta brottet.
Dödsfall på svenska häkten
GP har granskat dödsfall på svenska häkten under de senaste tre åren då fem personer dött av sjukdom och tio personer dött av självmord.
En häktad eller anhållen person är misstänkt för ett brott men inte dömd. Man ska därför fortsatt ses som oskyldig. Den häktades möjlighet att påverka sitt eget liv är kraftigt begränsad. Man kan exempelvis inte uppsöka sjukvård på egen hand utan är beroende av att Kriminalvårdens personal hjälper en.
Att vara häktad innebär en större risk för psykisk och fysisk ohälsa än att t ex visas på anstalt. Den häktade kan mycket snabbt ha förflyttats från ett socialt liv ute i samhället till att i stort sett vara isolerad i sin cell och förlora kontakten med omvärlden. Många lider av abstinens eller sjukdom.
En av få kontakter en intagen har är personalen på häktet som bland annat har ansvar för att se till att exempelvis sjukvård tillkallas när det behövs.
Häktet har generellt anställd sjukvårdpersonal som arbetar dagtid. Övriga tider ska personal kontakta 1177 eller 112 om en intagen behöver vård.
Var först med det senaste från GP krim
Från brott till begravning – GP:s krimjournalistik är bredare än någonsin. Från breaking news till initierat reportage, missa aldrig en nyhet.
Följ Brott och straff och få en pushnotis direkt när en ny artikel dyker upp.
