GP har i flera artiklar berättat om dödsfall på svenska häkten. På häktet i Göteborg har tre personer dött av sjukdom de tre senaste åren, sannolikt alla av hjärtinfarkt. Nu larmar också personal om så allvarliga säkerhetsbrister att det enligt dem bara är en tidsfråga innan någon mer dör inne på Nordens största säkerhetshäkte med 340 platser.
Det är inte första gången som häktet i Göteborg kritiseras kraftigt. Uppgifter om personalflykt, infiltration och stora brister i arbetsmiljön har avlöst varandra de senaste åren.
År 2022 granskade GP situationen efter att Kriminalvården under en tillsynskontroll påvisat brister på elva av totalt 22 punkter. Då fanns betydande säkerhetsrisker både för intagna och personal.
Men enligt personal inifrån häktet som GP pratat med i närtid är situationen nu värre än någonsin.
– Sjukskrivning används som ett sätt att liksom få andas. Det är så många beskriver det, berättar personalen som vill vara anonyma eftersom de fortfarande arbetar inom Kriminalvården.
År 2023 rapporterades 1066 incidenter på häktet i Göteborg varav 334 var klientrelaterade, 318 personalrelaterade och 261 rörde hot och våld.
– Det känns som att säkerheten och säkerhetsarbetet helt fallerat. Det känns inte bra längre och blir värre och värre. Det står i lagen och i våra rutiner hur vi ska arbeta säkerhetsmässigt, men det följs inte över huvud taget, säger en personal.
Incidenter häktet i Göteborg 2023
Fastighet/Fordon/Utrustning: (31 st): Exempelvis fordonsskada.
Hot & Våld: (261 st): Exempelvis gisslantagning, hot mellan individer och bombhot.
Informationssäkerhet/Rättssäkerhet: (86 st): Exempelvis felaktigt utlämnande av sekretessbelagd information.
Klientrelaterat: (334 st): Exempelvis att en intagen anträffas på ”fel ställe”, dödsfall, självskadande handlingar och felaktig hantering av sjukvård.
Personrelaterat (ej klient): (318 st): Exempelvis brist på kommunikation, brott mot tystnadsplikt och otillbörliga relationer.
Tillbud: (23 st): Exempelvis: Händelse som kunnat leda till kroppsskada men som slutade väl.
Övrigt: (13 st).
Källa: Kriminalvården
En del av de intagna på häktet i Göteborg har begått grova våldsbrott och hör till de mest våldsbenägna brottslingarna i Sverige. Trots det vittnar personal om att helt färska kriminalvårdare utan vidare erfarenhet ska arbeta på säkerhetsavdelningen.
– Man sätter in personal som varken har kompetensen eller erfarenheten av att befinna sig på de här avdelningarna. När den större delen av grundbemanningen består av personal utan kunskap blir det otroligt många fler våldsamma situationer än vad som hade behövts.
”Vi får inget gehör”
Det handlar om att nya medarbetare helt enkelt inte vet hur de ska hantera vissa kritiska moment vilket i sin tur leder till att det uppstår onödiga konflikter.
– De kanske blir ansvariga för att sätta handfängsel på en klient och de vet knappt hur man gör. De sätter fängslet för löst och klienten tar sig loss och slår personal. Eller det motsatta, att personalen använder betydligt mer våld än som behövs på ett icke-kontrollerat sätt, säger personalen.
Men uppfattningen är att det inte är någon idé att larma uppåt.
– Vi får inget gehör. De som far illa, det är ju både den relativt nya personalen som egentligen inte vet vad de håller på med. Men också klienterna som nästan åker på stryk.
Även facket delar bilden av att för ny och oerfaren personal ska hantera kritiska situationer.
– Ny personal har inte den erfarenheten. Man får en veckas introduktionsutbildning och sen en vecka bredvidgång, sen ska man ut där och vara en fullfjädrad kriminalvårdare. Men glöm det, det fungerar inte. Det är en dröm från arbetsgivaren, säger Stefan Römer, ordförande för Seko.
Ser att infiltrationen ökar
De allvarliga situationerna leder också till att enklare saker faller mellan stolarna. Det kan handla om att häktade inte får sina häkteskläder i tid, vilket i sin tur leder till irritation bland de intagna, berättar personalen.
Samtidigt som rutinerad personal får ”släcka bränder” och reda ut diverse situationer, uppmanas den nya och orutinerade personalen att spendera mycket tid tillsammans med de intagna, så kallad isoleringsbrytande aktivitet.
Men på grund av personalbrist kan det ofta vara en och samma person som tillbringar väldigt mycket tid med en specifik intagen. Vilket kan innebära risker.
– Den infiltrationen som har dokumenterats av media är ju inte i närheten av den infiltrationen vi ser. Utan det är ju en betydligt högre siffra.
Med fler och fler unga intagna på häktet ökar också trycket på just den isoleringsbrytande aktiviteten. Det kan handla om saker som att få idrotta en stund eller baka. Tid att komma ur sin isolering helt enkelt.
– Det är någonting som cheferna trycker otroligt mycket på, att det ska antecknas i pappren och det ska synas att ”titta här vad vi lyckas med saker.” Men det som fallerar då är ju bland annat det som vi säger här: säkerheten.
Samtidigt kan man enkelt ljuga i pappren menar personalen.
– Det finns vårdare som är ansvariga för att ungdomar och barn ska få komma ut, men som sitter och ljuger i papperna om hur mycket isoleringsbrytande tid de får.
Cheferna: Delar inte bilden
Bilden av problemen inne på häktet delas inte av tf häkteschef Sofie Jansson och kriminalvårdsinspektör Malin Fanberg Högström. De håller inte med om att ny personal kastas in i situationer som de inte har kunskap för att klara av.
Sofie Jansson berättar att en grundutbildning erbjuds till all fastanställd personal. Den var tidigare två år.
I dag är det en utbildning på sex veckor som är kunskapsbaserad. Under hösten år 2024 kommer utbildningen att ändras igen.
Utöver fastanställd personal finns vikarier.
Introduktionen är två veckor, precis som facket säger, men att man skulle förväntas att vara fullfjädrad efter det håller Sofie Jansson, tf häkteschef, och Malin Fanberg Högström, kriminalvårdsinspektör, inte med om.
– Det förväntar vi oss inte alls. Däremot så är man kanske redo att tjänstgöra skarpt. Med det menar jag givetvis att man fortfarande får vara ny på jobbet. Det får man vara. Men det betyder inte att man inte har ansvar för sin arbetsuppgift, säger Sofie Jansson.
Cheferna på häktet har inte heller samma uppfattning när det kommer till de rapporterade säkerhetsbristerna.
– Jag skulle säga att jag inte delar den uppfattningen alls. Jag skulle säga att vi har jättemycket personal som rekryteras kontinuerligt och att det finns en gedigen plan för hur man introducerar ny personal, säger kriminalvårdsinspektör Malin Fanberg Högström och fortsätter:
– Vi delar nu med oss av vår bild av hur vi ser på hur den här verksamheten fungerar. Sen om du har pratat med annan personal som har en annan uppfattning så är ju det deras uppfattning.
Fast ni måste ju ändå kunna bemöta det här?
– Det är ju en helt annan fråga, alltså arbetsmiljön för personalen som du ställer en fråga kring nu. Det är ju kanske lite off topic vad det gäller dödsfallen.
Personalen jag pratat med menar ju att det kan leda till att exempelvis tillsyner inte görs vilket i sin tur kan leda till dödsfall.
– Vi är fortfarande Sveriges största häkte. Vi har flest antal inskrivningar per år. Vi har ett flöde hos oss som är enormt. Det avspeglas ju såklart i antal incidenter eller dödsfall, men det sticker inte ut statistiskt sett.
Kan själv bli en måltavla
Men enligt anställda är det egentligen bara tur att inte fler allvarliga incidenter redan inträffat på häktet. Personalen som GP pratat med är erfarna inom Kriminalvården, vilket inte tas till vara på enligt dem själva. Att det skulle vara ett problem med för mycket orutinerad bemanning, håller inte cheferna heller med om.
Samtidigt berättar personalen om hur allt mer erfaren personal och erfarna chefer säger upp sig. Att de inte får gehör när de larmar uppåt om missförhållanden och därmed inte blir tagna på allvar.
– Om du påtalar brister eller rapporterar dem i det interna incidentsystemet så kan det snarare bli så att du själv utreds. Du blir en måltavla.
Personalen menar att de inte får gehör när de larmar uppåt om olika problem de ser i verksamheten.
– Om man tycker att det saknas rutiner, om man tycker att det är väldigt osäkert ute på avdelningarna så har man ju en möjlighet att komma till sin chef och närmaste ledning eller andra funktioner och tala om det, säger Sofie Jansson.
Dödsfall på svenska häkten
GP har granskat dödsfall på svenska häkten under de senaste tre åren då fem personer dött av sjukdom och tio personer dött av självmord.
En häktad person är misstänkt för ett brott men inte dömd. Man ska därför fortsatt ses som oskyldig. Den häktades möjlighet att påverka sitt eget liv är kraftigt begränsad. Man kan exempelvis inte uppsöka sjukvård på egen hand utan är beroende av att Kriminalvårdens personal hjälper en.
Att vara häktad innebär en större risk för psykisk och fysisk ohälsa än att t.ex. vistas på anstalt. Den häktade kan mycket snabbt ha förflyttats från ett socialt liv ute i samhället till att i stort sett vara isolerad i sin cell och förlora kontakten med omvärlden. Många lider av abstinens eller sjukdom.
En av få kontakter en intagen har är personalen på häktet som bland annat har ansvar för att se till att exempelvis sjukvård tillkallas när det behövs.
Häktet har generellt anställd sjukvårdpersonal som arbetar dagtid. Övriga tider ska personal kontakta 1177 eller 112 om en intagen behöver vård.
