Stenmarks klassiska backe lyser grönt och luktar koskit
Det luktar koskit och inte svenskt VM-guld i slutet av den klassiska backen i Garmisch-Partenkirchen. 500 meter upp i alpbyarna kring Bludenz börjar cyklar trumfa skidor. Men visst finns det ännu snö i Alperna, den är bara högre upp och mer oberäknelig än förr. – Det är inte bara här. Det är från norr till söder. Det spelar ingen roll var, vintern blir varmare, varmare, varmare, säger Markus Lenzenhuber, restaurangägare vid Ingmar Stenmarks gamla guldbacke. Högre upp, i St Anton, är snön till stor del konstgjord och backarna är fläckiga av gräs – men om ett par veckor ska det snöa ordentligt igen.
Nikolaus Grainan klappar med handsken på en liten stol bredvid förarsätet i sin traktor.
– Ingemar Stenmark, Anja Pärson, Hermann Maier, säger han.
De stora stjärnorna har åkt i hans traktor.
Fåglarna kvittrar, det luktar koskit och är runt 15 plusgrader. Det är början av februari i tyska Garmisch-Partenkirchen. Nikolaus är bonde och äger marken där den legendariska världscupsbacken slutar nere i dalen.
Bonden Nikolaus Grainan äger marken vid världscupsbacken där det ska vara snö på vintern och kor resten av året. Bild: Sanna Tedeborg
Här skulle damernas super-G och störtlopp ha körts bara några dagar tidigare. Men det internationella skidförbundet, FIS, fick ställa in. Det fanns inte nog med snö – inte ens konstgjord sådan.
– Jag visste att det skulle ställa in innan de gjorde det, säger Markus Lenzenhuber.
Han nickar mot den isiga tungan som hänger ner från berget omgiven av grönbrunt gräs. Den når inte riktigt hela vägen fram till den tomma läktaren som snart ska plockas ner.
Markus Lenzenhuber är engagerad i arrangemangen i backen och äger tillsammans med sin fru Saskia Lajer en restaurang med uteservering som blickar ut över målområdet.
– Det är inte bara här. Det är från norr till söder. Det spelar ingen roll var, vintern blir varmare, varmare, varmare, säger Markus och berättar att han sett blommor som växer redan nu i början av februari.
Herrarnas två lopp hann köras en vecka tidigare. Men det känns som slöseri att bygga upp allt runtomkring och sen ta ner det igen efter så lite skidåkning, menar Markus.
– Vi förlorade mycket pengar.
Markus tillägger att det fortfarande kommer folk till restaurangen. Men en sommarmånad omsätter den nu tre gånger så mycket som en vintermånad. Vintern har blivit mindre viktig för dem.
– De senaste åren har det inte varit så mycket snö. Restaurangen går bättre på sommaren, vi har mycket sol på terrassen, säger Saskia Lajer och beskriver att de satsar på en lite Italieninspirerad altan med palmer och citronträd.
Saskia Lajer och hennes man har en restaurang precis vid målområdet. Bild: Sanna Tedeborg
1/7
Snökanoner och avstängda system
Garmisch-Partenkirchen är inte den enda skidorten som lider av snöbrist. Bara några dagar efter beskedet om damernas tävlingar kom samma besked om några av herrarnas tävlingar som skulle hållas i franska Chamonix.
Den tid som snötäcket varar i Alperna krymper. Varje decennium de senaste 50 åren har snön legat på marken 5,6 procent kortare än föregående decennium. Det enligt forskning som publicerats i vetenskapliga tidskriften Nature.
Snötäckets tjocklek har också minskat, men med 8,6 procent per decennium.
– Den här studien visar att det fortfarande kommer snö, speciellt på hög höjd över havet. Det krävs ett varmare klimat för att du inte ska få någon snö på flera tusen meters höjd. Men problemet är att den inte ligger kvar när temperaturerna ökar. Det blir svårt att bygga upp ett snötäcke som håller hela vintern, säger Hans Linderholm, professor i naturgeografi på Göteborgs universitet.
Mängden snö som faller, det vill säga nederbörden, verkar alltså inte ha minskat. Det är just vad som händer när snöflingorna landat som har förändras.
Hur mycket snö en plats får och hur länge den stannar beror på flera olika faktorer, som tajming, vind, vårens ankomst och lokal terräng.
Snötäckets utbredning och tjocklek har krympt med några procent varje decennium de senaste 50 åren, enligt forskning publicerad i Nature. Bild: Sanna Tedeborg
Men minskningen över tid, beror på klimatförändringarna.
– Det är naturligtvis jättetråkigt att åka till Alperna för att åka skidor på sportlovet och det inte är någon snö. Men det är också ett potentiellt jätteproblem för vattenreserven. Man räknar med att det kommer snö på vintern som smälter på våren och ger ett tillskott till floderna, säger Hans Linderholm.
Han förklarar att växter och grundvatten påverkas, något som i sin tur får stora konsekvenser för jordbruket runt stora floder som börjar i Alperna, som Rhen, Donau och Po. Också industri och sjöfart kan påverkas.
Klimatförändringar: Snö och is
Ungefär två procent av jordens vatten är i fast tillstånd. Det utgör cirka 80 procent av jordens reservoarer av färskvatten.
Vattnet finns exempelvis i permafrost, i is på hav och sjöar, i glaciärer och som snö.
Snö och is gör att mer solstrålning reflekteras istället för att absorberas. Jämfört med exempelvis jord och gräs.
Om det faller snö blir det alltså svalare, vilket kan leda till mer snö. Och tvärtom.
Ungefär 10 procent av jordens landyta är täckt av glaciärer eller is.
De senaste decennierna har glaciärer krympt, permafrost tinat och snötäckens utbredning minskat.
Förändringarna påverkar livsmedelsförsörjningen, vattenreservoarer och -kvalitet, människors försörjning, hälsa, infrastruktur, transport, turism och kulturer.
Källor: Göteborgs universitet, IPCC
I Österrike, ungefär 500 meter högre upp än Garmisch-Partenkirchen, ligger en rad orter kring staden Bludenz.
På stadens hemsida beskrivs området som ett center ”för skidåkare och vintersportentusiaster”.
Tio skidområden finns på tio minuters avstånd. Ett av de största systemen går ner i Tschengla i Bürserberg.
Där är liften igång, precis som skidskolan, men från dalen ser man att den övre halvan av systemet är avstängt. Den nedre har fått hjälp av snökanoner.
– De som tror att klimatförändringarna inte sker har definitivt fel, säger Max Sturm när han står vänd mot backarna.
Max Sturm har åkt skidor i Brand hela sitt liv och ser klimatförändringarnas konsekvenser tydligt. Bild: Sanna Tedeborg
1/5
Han har åkt skidor på berget hela sitt liv och är både skidinstruktör och vandringsguide. Han har precis kommit hem från de stora liftsystemen i Salzburg lite längre österut.
– Det ser likadant ut där. Det går att åka skidor, liftarna är igång, men det ser ut så här på flera ställen. Det är såklart inte så här vi vill ha det, säger han.
”Till jul var det nästan ingen snö kvar”
Han förklarar att Tschengla byggs om till cykelbana på sommaren. Det finns planer på att byta ut sittliften mot en gondollift, både för att den är gammal och för att den sistnämnda rymmer cyklar.
Max Sturm ser att den största skillnaden nu jämfört med tidigare är den stora variationen i vinterklimatet.
– Förut var det förutsägbart. Vi hade lite snö i oktober, som smälte bort. Lite i november som kanske smälte bort och sen mer i december, som stannade kvar, säger han.
Max Sturm tror att det trots allt kommer att gå att åka skidor i området de närmaste tio eller tjugo åren.
– Vi har snökanoner och om vi har en vecka med bra minusgrader kan vi fylla hela skidområdet med konstsnö, säger han.
Om man tar liften upp från Bürserberg kan man via liftsystemet ta sig över berget till byn Brand. Där har Elisabeth Bolter, marknadsansvarig på Bergbahnen Brandnertal, sitt kontor i samma byggnad som gondolliftens vändslinga.
De äger 15 liftar i backarna.
– När vi får snö i november som i år är alla glada och köper liftkort eller säsongsbiljetter. Vi startade upp vår anläggning i december. Men till jul var det nästan ingen snö kvar, säger hon.
Elisabeth blippar ett kort mot läsaren och stiger sedan in i kabinliften.
– Gästerna, som våra tyska gäster, kommer hit för att uppleva ett vinterparadis. För att visa sina barn vintern. Men så kommer de hit så är det bara vinter uppe i backen, säger hon.
Elisabeth Bolter berättar att de satsar på både sommar och vinterturister, men vintern är fortfarande viktigast. Bild: Sanna Tedeborg
1/5
När liften stiger uppåt ser man två vita områden som sticker ut från barmarken nere i byn.
Den ena är för barn i förskoleålder, som ska göra sina första åk och den andra för de några år äldre, som kan åka ankarlift och klara lite större lutning. I Brand gör de vanligtvis konstsnö i december och januari, för då är det tillräckligt kallt. I februari är det svårare.
– Snön vi gör i februari blir inte så bra och solen är redan för varm, så det smälter bort snabbt, säger Elisabeth.
De har tagit ett aktivt beslut att satsa mer på sommaren, på cykling och vandring, och det har visat sig vara smart.
– Det är en riktig hype!
Elisabeth förklarar att de försöker göra även cyklingen till en paketupplevelse. Restaurangerna håller öppet och de sätter upp äventyrsbanor för barn.
Men är fortfarande vintersporten som drar in mest pengar. Därför måste de fortsätta lägga pengar på nya snökanoner och på att spara undan snö. Men det kostar.
– Vi måste räkna in den kostnaden, för utan snö kan vi inte öppna skidanläggningen.
– De flesta av våra gäster kommer från Schweiz eller Tyskland. De har inte så mycket snö där. De hade det för kanske 10-20 år sedan, men inte nu, säger Anna Engstler på turistbyrån i Bludenz. Bild: Sanna Tedeborg
Men det är väl ändå inte alla skidorter som kämpar i Alperna? St Anton am Arlbergs högsta topp ligger på ungefär 2800 meters höjd i den österrikiska delen av Tyrolen. Det anses vara snösäkert och är väldigt populärt bland svenska alpturister.
”Om man har beställt en resa med familjen till Alperna och folk har skidor och allt, men det inte finns någon snö, då tänker man ”fasen nu hade vi otur”. Men det kanske inte är otur”
Där gör göteborgaren Tilda Borenholts sin andra säsong. Och hon har sällskap av många andra svenskar.
– Januari och februari ska vara de kallaste månaderna. Nu har vi mer vårväder, framförallt den senaste veckan. Vi har suttit i underställ i solen, säger Tilda.
Hon och hennes vän Maja Särnehed, som kommer från Vadstena, beskriver hur de i början av säsongen pulsade i snön genom byn.
– Man var andfådd. Men nu går vi i sneakers utan konstigheter, säger Tilda.
Tilda Borenholts, Maja Särnehed och Johanna Ebbinghus tror att St Anton kommer förändras, men finnas kvar som skidort. Bild: Sanna Tedeborg
1/5
Större risk för regn än snö
Det finns snö uppe i backarna, även om det inte går att ta sig ner på vissa ställen på grund av för lite snö eller lavinrisk. Men tjejerna vittnar om att snötäcket är skört.
– Bara det stiger några grader, som från december till februari, så märker man att snön inte tål det för att ligga kvar, säger Maja.
Hon fortsätter:
– Om vi inte klarar klimatmålen och temperaturen höjs, så kommer det bara ligga snö högst upp här.
Läs mer om hur det är att göra en säsong i St Anton 2024 via länken nedan.
”För tio dagar sedan var det 600 pers i backen och nio personal i butiken. Sen började det regna, regna och regna”
Oberäkneliga tunga snöfall och stora temperaturvariationer, eller extremt väder, är något forskningen redan under många år pekat på kommer att öka med klimatförändringarna.
– När kall luft kommer ner långt söderut, ner till Medelhavet, så kan det komma jättemycket snö under kort tid. Men sen kommer det varm luft från Afrika. Det ger ett mer oberäkneligt väder under vintern, säger forskaren Hans Linderholm.
Han fortsätter:
– Om man har beställt en resa med familjen till Alperna och folk har skidor och allt, men det inte finns någon snö, då tänker man ”fasen nu hade vi otur”. Men det kanske inte är otur, utan effekterna av ett förändrat klimat som man ser.
Kommer vi kunna fortsätta åka skidor här i Sverige, som exempelvis i Sälen?
– Det är svårt att säga, men om uppvärmningen ökar under vintern så är det större risk att det kommer regn istället för snö.
Det kom snö tidigare i år, men backarna behöver också konstsnö för att vara öppna. Bild: Sanna Tedeborg
Någon som är van vid att snöläget svajar och besökarna med det är Jonas Karlsson. Han har hyrt ut skidor vid Alebacken strax utanför Göteborg i tolv år.
– För tio dagar sedan var det 600 pers i backen och nio personal i butiken. Sen började det regna, regna och regna, säger han.
All snö som ligger i backen just nu är konstsnö.
Hur ser du på framtiden, när det blir varmare?
– Klimatförändringarna kommer inte att ske på fem till tio år. De senaste åren har det varit mellan en och 109 dagar öppet på en säsong och det kommer nog att fortsätta variera mycket de kommande åren, säger Jonas Karlsson, som driver andra verksamheter resten av året.
Alebacken ligger vit, men omgivningarna visar inga tecken på snö. Bild: Henrik Jansson
1/5
Om det är någon som bryr sig särskilt mycket om när och var det går att åka skidor i framtiden så är det svenska skidlandslaget.
Skidförbundet har redan märkt att de antingen måste till högre breddgrader eller till högre höjder för att kunna få rätt snöförhållanden för sin höstträning.
– Man kan inte träna överallt där man tidigare har kunnat träna. Framför allt att det är glaciala isen som kryper uppåt. Och det gör ställen som förut har varit tillgängliga, nu otillgängliga för skidåkning. Framför allt på höstarna, säger Kalle Olsson Bexell, marknads- och kommunikationschef för alpint och skicross på Skidförbundet.
Historisk era kan vara över
Resultatet blir att de får leta efter nya platser. Det kan vara både på södra halvklotet som har vinterväder när vi inte har det eller att välja Norden framför Alperna.
Det sistnämnda är hållbarare både för klimatet och ekonomin, poängterar Kalle Olsson Bexell. Svenska skidförbundet skulle gärna också se att hela världscupen startade något senare än i oktober som i dag.
– Skulle den kunna börja senare, med ett säkrare snödatum, så tror vi att man ska kunna effektivisera världscupskalendern. Här i Norden har vi fina vintrar fram till april. Då skulle man kunna förlänga säsongen åt andra hållet istället, säger han.
Men för Markus och Saskias Garmisch-Partenkirchen kan den historiska eran med världens bästa åkare i backen oavsett vara på väg att ta slut. Nu är det ju inte längre början av säsongen – men ändå grönt i värsta fall och is och slaskig snö i bästa fall.
– Det skulle inte förvåna mig om internationella skidförbudet efter årets erfarenhet säger att det är slut för Garmisch-Partenkirchen, säger Markus.
GP:s reporter Annelie Moran och fotograf Sanna Tedeborg på plats i Alperna. Bild: Sanna Tedeborg
KLIMATÅRET
50 000 personer dör årligen i på grund av luften i Polen – och problemen med koleldningen kommer att spridas och öka dödligheten även i Sverige om ingenting görs.
Skidbackarna i alperna är gröna.
Redan i januari larmas det om torka i Spanien och vattnet kan komma att ransoneras. Kanske får lokalbefolkningen stå utan allmännyttiga bassänger för att turisterna ska kunna frodas på kustnära hotell.
Det handlar om klimat. En av vår tids största frågor. Så stor att den ibland blir ogreppbar. GP vill skapa förståelse.
Det är vår förhoppning med satsningen Klimatåret.
Varje månad kommer vi att publicera ett större initierat reportage som tar upp, förklarar och kanske också förmänskligar det komplexa temat. Vi berättar genom människorna som drabbas.
Du kan få alla klimatnyheter som en notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Klimat.
