Fokuset på kärnkraft från högerpartierna har varit stort ända sedan valrörelsen förra året. Gamla beslut om avveckling skulle rivas upp och kärnkraften byggas ut snabbt, lovade den nuvarande regeringen.
Sedan dess har de kommit med förslaget att nya reaktorer ska tillåtas på andra platser än i dag och att slopa förbudet mot att tillåta fler än tio reaktorer i drift samtidigt. I förra veckan drevs beslutet igenom i riksdagen.
I lördags höll statsminister Ulf Kristersson och näringsminister Ebba Busch presskonferens från FN:s klimatmöte i Dubai. Det var strax efter att regeringen tillsammans med cirka 20 andra länder berättat att de slutit ett avtal om att trippla mängden kärnkraft i världen från 2020 till 2050.
– Den här deklarationen markerar starten på en helt ny syn på kärnkraftens roll i den gröna omställningen. Att verka för att tredubbla kärnkraftsproduktionen globalt skapar inte bara bättre möjligheter att klara klimatmålen, det är avgörande för att samtidigt skapa tillväxt och välstånd, sa energi- och näringsminister Ebba Busch.
Bland de andra länderna som skrivit under avtalet finns exempelvis USA, Kanada, Förenade Arabemiraten, Kazakstan, Finland och Storbritannien. Men avtalet är inte bindande.
– När ledare i den här uppsättningen länder ställer sig på scen tillsammans, med hela världens länders ögon riktade mot sig och gör den här typen av åtagande, så är det klart att det kommer att få effekter, sa Ebba Busch under presskonferensen.
Hon kallar avtalet för ett ”gentlemen’s agreement” och tillägger att det inte automatiskt betyder att kärnkraften kommer att tripplas i Sverige.
”Fel ände”
Filip Johnsson är professor i energiteknik, rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers och forskar bland annat om åtgärder för att minska klimatpåverkan från energisystemet.
Vad är din reaktion på det här beskedet?
– Det är litegrann att börja i fel ände. För det som verkligen behöver göras är att ha en plan för att fasa ut de fossila bränslena. Vilket innebär att man måste ha en kraftfullare klimatpolitik.
Han menar att utvecklingen av nya tekniker måste drivas på av en vilja att minska utsläppen av fossila bränslen.
Behöver man inte ta fram alternativ samtidigt som man minskar utsläppen?
– Det vi sett hittills är att det har varit en jättepositiv ökning av förnybar el, det har gått jättebra i många regioner, men andelen fossila bränslen har varit exakt konstant på global nivå. Vi har fått förnybara, men också en expansion i det fossila. Vi har misslyckats med klimatpolitiken, säger Filip Johnsson och tillägger att det inte går att satsa sig ur klimatkrisen endast på detta sätt.
Han förklarar att kärnkraften kan komma att bidra med massa extra el, men att utan en kraftfull klimatpolitik är det troliga att kol, olja och gas blir kvar parallellt – och därmed den globala uppvärmningen.
Sverige gjorde en stor satsning på kärnkraft på 60–70-talen och har ett utbyggt elsystem. Men det finns länder som hittills inte har satsat på kärnkraft och inte heller ens har ett rikstäckande elnät. Energislaget tar lång tid att bygga och kräver stora initiala investeringar.
– Det krävs finansiella muskler. Men det betyder inte att man inte kan satsa på kärnkraft i de länder som har förutsättningarna. Men en för ensidig satsning på kärnkraft kan medföra att ojämlikheten mellan fattiga och rika länder förstärks.
Missa inte det senaste om miljö och klimat
Nu kan du få alla nyheter och spännande reportage som en notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Klimat. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
