Barnen får hjärntumörer och astma av Polens dåliga luft
Barnen lever med kolkraftverk runt hörnet och har sotpartiklar i blodet. Effekterna kan jämföras med passiv rökning och vara allt från astma till hjärntumörer. Karolinas tre barn behöver medicin och Martas son kan inte sluta hosta. Av EU:s tio mest luftförorenade städer ligger sju här, i Polen, där 50 000 personer dör årligen till följd av luften. Och dödligheten i Sverige påverkas om inget görs åt saken. – Det är riktigt svårt att se hur många väldigt små barn, nyfödda, som kommer hit och samtidigt veta att vi skulle kunna minska antalet sjuka barn, säger barnläkaren Katarzyna Musiol.
Barnläkaren Katarzyna Musiol lämnar sjukhusfönstret och går genom avdelningens korridor. Från ett av de öppna rummen hörs ett par rosslande spädbarnslungor. Ett ljud hon är van vid.
Utanför fönstret hon just lämnat bolmar rök från några av de allra största kolkraftverken i den polska staden Rybnik. Området, Schlesien, är kraftigt präglat av kolbrytningen.
– Folk som bor här arbetar mycket. De är hårda och tuffa eftersom de arbetar i gruvorna. Vi är alla stolta över att vara från Schlesien, säger Katarzyna och tillägger att det därför är svårt för folk att höra att något som är så starkt bundet till deras tradition är dåligt.
För Katarzyna och cirka 140 000 andra är det här deras föräldrar och vänner bor, deras arbetsplatser ligger och deras barn vuxit upp.
Lite längre bort i korridoren ligger Martyna Marias tiomånaders son Bruno i en spjälsäng. När hans feber inte ville försvinna, han hostade och hade svårt att andas, åkte hon in till sjukhuset. Bruno hade fått RS-viruset.
Katarzyna Musiol säger att Martyna Marias 10 månader gamla son Bruno börjar bli frisk. Bild: Paul Wennerholm
1/5
Vanligare med barn med RS-virus
Under vintern ser Katarzyna att ovanligt många barn i Rybnik drabbas av luftvägssjukdomar som hosta, lunginflammation och RS-infektioner.
– Det är riktigt svårt att se hur många väldigt små barn, nyfödda, som kommer hit. Jag måste se dem knappt kunna andas och må väldigt dåligt och samtidigt veta att vi skulle kunna minska antalet sjuka barn, säger hon.
Martyna hoppas att hon och sonen Bruno får åka hem om några dagar. Hon oroar sig för sina tre barn, på grund av den dåliga luften. Men när Katarzyna föreslår att hon ska skaffa ett luftfilter så är det första gången hon hör att små barn är extra känsliga. Och partiklarna sprids in i hemmen. Även hos de som inte har kolpanna.
– Om föräldrarna inte känner till det här hur kan de agera? Hur kan de göra något åt det? säger Katarzyna.
Rafals son Leo är mer illa däran. Han har hjärnhinneinflammation och problem med luftvägarna. Ett tillstånd som också kan vara kopplat till luftkvaliteten på orten, menar Katarzyna.
Hur hänger luftföroreningar och klimat ihop?
Luftföroreningar har traditionellt kategoriserats som en miljöfråga, men den hänger ihop med klimatfrågan på flera sätt.
Luftföroreningar, som sotpartiklar från fossila bränslen, kan fungera som en växthusgas genom att absorbera solstrålning och infraröd strålning i atmosfären och därmed göra den varmare. Gaser, som metan, är både en växthusgas och hälsovådliga.
Sotpartiklar, som är i fokus i den här artikeln, påskyndar temperaturökningen i Arktis genom att ändra solutstrålningen. Sotet gör Arktis mörkare och då absorberas mer värmestrålning.
Minskade utsläpp av sot, bland annat från vedeldning och dieseldrivna motorer, skulle därför ha omedelbara positiva effekter på klimatet, enligt resultat från fem svenska forskningsprogram.
Luftföroreningar och växthusgaser kommer ofta från samma källor, som trafik och uppvärmning. Men det finns växthusgaser som inte är luftföroreningar, som koldioxid.
Kopplingen går också åt andra hållet. När klimatet blir varmare kan det exempelvis öka mängden marknära ozon, en luftförorening, och därmed försämra luftkvaliteten.
Källor: Naturvårdsverket, EEA, WHO, EPA
Svårt i skolan och depression
Hon har också observerat och misstänker kopplingar mellan luften i Rybnikområdet och koncentrationssvårigheter hos skolbarn, men också mer utbredd depression bland tonåringar.
– Jag är frustrerad för jag vet att man har gjort förändringar i andra länder och andra regioner. Attityderna har ändrats också i Rybnik, men det går för långsamt. Vi har inte tid, säger Katarzyna.
Hon arbetade tidigare som cancerläkare i närliggande Katowice och reagerade på att barn från Schlesien var så kraftigt överrepresenterade när det kom till hjärntumörer.
– Jag undrade varför barn härifrån oftare hade cancer, säger hon.
Tillsammans med andra forskare inledde hon ett flerårigt forskningsprojekt med 460 barn. De drog slutsatsen att höga koncentrationer av partiklar kan öka risken för tumörer i nervsystemet. Högsta nivån partiklar och flest tumörer hos barn hittades på samma plats – i Rybnik.
– Det fanns en stark koppling mellan luftföroreningar och tumörer, säger Katarzyna.
Sotpartiklar i barnens urin
Hennes resultat stärks bland annat av ett test som Tim Nawrot, belgisk professor i miljöepidemiologi, var inblandad i för ungefär tre år sedan. Dokumentärfilmaren Martin Boudot skulle göra en film om luftföroreningar. De testade då ett antal barns urin i Rybnik och i franska Strasbourg.
De polska barnen visade sig ha mellan tre och nio gånger så mycket sotpartiklar i sitt urin jämfört med de franska barnen. Sotpartiklar som kan ta sig till alla kroppens organ.
– Det var ingen överraskning att det var högre nivåer i Polen än i Frankrike, men genom att visualisera det hoppas jag att medvetenheten ökar. De nivåerna vi ser där är verkligen ett hälsoproblem. Det är inte säkert, säger Tim Nawrot, som forskar på Hasselt Universitet.
Andra länder i Europa har också stora problem med luftföroreningar, som Rumänien och Italien. Höga nivåer är tätt sammankopplat med mängden mänsklig aktivitet i olika områden.
– Vi vet från studier att det inte bara orsakar lungsjukdomar, utan även hjärt- och kärlsjukdomar, ökar risken för demens och minskar också den förväntade livslängden. Det är väldigt relevant, säger Tim Nawrot.
Tim Nawrot beskriver Schlesien som en av Europas hotspots för luftföroreningar. Rekommenderade nivåer överskrids med stor marginal.
– I de här regionerna kan effekterna jämföras med de från passiv rökning, vilket också är känt för att ha stora allmänna hälsorisker, säger Tim Nawrot.
Eftersom kolet har en stark ställning är det, trots stort forskningsunderlag, svårt att övertyga Rybnikborna om att det inte bara är en åsikt att förbränningen skadar befolkningen – utan ett vetenskapligt faktum, berättar Katarzyna Musiol.
– Å ena sidan tar föräldrar sina barn till balett, för att spela gitarr och många andra aktiviteter som ska utveckla deras hjärna. Å andra sidan använder vi kol, som gör det motsatta, säger hon.
Flera personer vill inte uttala sig offentligt om kolet och problemen det för med sig. Frågan är kontroversiell. De är rädda för att deras barn ska utsättas för hot eller att de på andra sätt ska drabba deras familj.
Karolinas son har fått en diagnos där det står att han är sjuk på grund av den dåliga luften. Bild: Paul Wennerholm
1/4
Mest förorenat i EU
Det är inte bara Rybnik som ligger illa till i statistiken när det gäller luftföroreningar. När Europeiska miljöbyrån listar de tio mest förorenade städerna i EU ligger sju i Polen.
Några timmar norrut, i huvudstaden Warszawa, bor Karolina med sin familj. Hon heter egentligen något annat, men hon och hennes familj har tidigare utsatts för trakasserier när hon berättat sin historia. Därför är hennes riktiga namn utbytt.
Hon plockar fram tre pappersförpackningar ur ett skåp i köket. Det är allergimediciner till alla hennes tre barn. Men det är mellanbarnet som har störst problem, främst med astma.
Han måste vara hemma från skolan i långa perioder under vinterhalvåret eftersom han blir sjuk om och om igen på grund av sina känsliga lungor. Karolina eller hennes man får jobba hemifrån eller ta ledigt.
– Han älskar skolan, han är en bra student. Det är stressande.
Distriktet där familjen bor är ofta ett av de hårdast drabbade i Warszawa, förklarar hon, eftersom det är något äldre och folk länge eldat kol i sina hem.
Hälsoeffekterna från luftföroreningar spänner över en stor skala, det kan handla om allt från snuva till tumörer. Därför kan det också vara svårt att peka på att det är just luften som gjort någon sjuk.
Partiklarna (PM2,5) i visualiseringen är i skala 1:20000. En partikel i visualiseringen = 1 ug PM2,5. Resultat per stad är ett medelvärde av data tagit från stadens mest närliggande mätstationer under året 2022. Källa: European Environment Agency.
”Om du lever i smogen kan du inte fungera”
Det tog lång tid innan Karolinas son fick sin diagnos. De bokade tid när det var som värst under vintern, men fick vänta så länge att det blev vår och då hade problemen lättat. När sjukhuset skulle göra ett allergitest bad Karolina dem kolla även känslighet mot luftföroreningar. Hon fick svaret att det inte gick.
När diagnosen slutligen kom fick Karolina utskrivet på ett papper att sonens problem misstänktes vara ”till följd av luftföroreningar”.
– I normala samhällen eller länder är detta inte ett problem, för smog kommer då och då, men om du lever i smogen kan du inte fungera. Vi har så många smogdagar, säger Karolina.
Hon följer luftkvaliteten i olika appar, men menar att det finns så få mätstationer att det är svårt att lita på dem. Den närmaste mätstationen som de lokala myndigheterna använder sitter precis vid skogen.
– När man känner lukten i luften är det redan för sent. Då är det redan riktigt illa.
Karolina fortsätter:
– De borde placera stationerna någonstans i bostadsområdet, vid förskolorna och skolorna. Där barnen är, säger hon.
Hon beskriver att det finns en stark lobby politiskt för att Polen ska fortsätta bryta kol och därmed också fortsätta elda den. Hon är också kritisk till att frågan inte lyfts mer i nationella medier.
Karolina efterfrågar mer information till polackerna om luftföroreningarna, var de kommer från och vad de leder till.
– När folk känner lukten av kol kan de känna sig sentimentala, det påminner dem om deras barndom när hela Polen eldade kol. Men sen blir du sjuk och får alla dessa problem. På något sätt kan man inte göra kopplingen.
Marta Marczak son lider av den dåliga luften. Bild: Paul Wennerholm
1/3
”Då andades han knappt”
I en annan förort till Warszawa bor Marta Marczak med sin familj. Hennes son fick en astmaattack för första gången när han var bara ett år gammal – han kunde inte sluta hosta. Sen kom fler attacker, ambulansturer och sjukhusbesök och slutligen drog läkarna slutsatsen att det var astma.
– En natt vaknade jag och gick in och kollade till honom, då andades han knappt, säger hon och beskriver även hon stressen det innebär att ha ett barn som har svårt att andas.
Precis som Karolina har hon en app i telefonen där hon kan hålla koll på luftkvaliteten. De har också en maskin för att kunna mäta hemma.
Utanför fönstret på kaféet där GP träffar henne över en kopp te skymtar stadshuset. Polen har nyligen fått en ny regering och, precis som Karolina, hoppas Marta att de tar tag i luftföroreningarna på allvar.
Hon är en av dem som skrivit under en klagan som skickats in till Europadomstolen.
De vände sig till Strasbourg efter att ha förlorat i alla instanser i de polska domstolarna. Organisationerna, Miasto Jest Nasze och Client Earth Poland, anser att de bör ha en talan i det nationella rättssystemet och även att alla har rätt till ren luft.
Tomasz far dog
Janusz Uljasz skrev också under, men dog därefter bara 63 år gammal. Innan dess brottades han med problem med hjärtat och andningen när smogen låg som ett lock över staden.
– När han var på väg någonstans var han tvungen att stanna och vila på grund av andningsproblem, säger hans son Tomasz Uljasz från ett konferensrum på hans juristbyrås kontor i centrala Warszawa.
Det dämpade dagsljuset faller in på mötesbordet. I staden utanför smeks hotellskrapor, idrottsstadion Narodowy, de gamla kvarteren i Centrum Miasta och det kyrkliknande Kulturpalatset av dimma i gulbruna toner.
– Läkaren sa till honom att ”det är problem med ditt hjärta, men vi tror, även ur medicinsk synvinkel, att luften har en enorm inverkan på problemet”, säger Tomasz Uljasz.
Tomasz Uljasz, förlorade sin pappa i hjärtinfarkt. Bild: Paul Wennerholm
1/3
Även om luften i Warzsawa är bättre än i kolregionen Schlesien så överstiger huvudstadens nivåer Världshälsoorganisationens, WHO:s, rekommendation. Siffror från 2021 visar exempelvis ett värde på 32 μg per kubikmeter för små partiklar (PM 2,5), medan rekommendationen nu ligger på 5 μg.
Tomasz pappa brukade fly ut till en stuga en bit utanför stan och där lättade hans hälsoproblem. När pappan dog efter en tredje hjärtattack bestämde Tomasz sig för att ta över sin fars kamp. Han vill förhindra att andra ska drabbas.
Ungefär 50 000 personer dör årligen i Polen på grund av luftföroreningar.
– Jag har två söner. Min far sa alltid att han kämpade för ett bättre liv för sina barnbarn, säger Tomasz.
Barnen får stanna inne
Han berättar att hans barns lärare kan säga till eleverna vissa vinterdagar att de inte får lov att gå ut. Smogen ligger för tung. Det är vardag.
Katarzyna, Karolina, Marta och Tomasz är alla överens om att det blir bättre, men att det går alldeles för långsamt. I den takt förändring sker just nu så kan luften fortfarande vara för dålig om tio år.
– Jag tror att första steget för att lösa det här problemet är att etablera tanken att vi har rätt att andas ren luft. Och vi har rätt att bo i ett område där luften inte skadar oss. Det är viktigast och det är det vi kämpar för, säger Tomasz och tillägger att information om föroreningarnas effekter är nyckeln.
Polska föräldrar och pedagoger tvingas att begränsa hur länge barnen vistas utomhus och låter själva bli fysisk aktivitet ute vissa tider på året. Men den gamla frasen ”det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder” fungerar fortfarande på förskolorna i Västsverige.
Hajarna på Tångeröds förskola förbereder sig för en av dagens minst två utevistelser. Bild: Paul Wennerholm
1/3
Ren luft på Tjörn
En av de platser med renast luft i Europa är Tjörn.
På Tångeröds förskola på öns östra del ser förskolläraren Ann-Britt Gullberg till att barnen i gruppen Hajarna börjar göra sig klara. Vid sina platser i hallen drar de på sig overaller, mössor och vantar.
– Det är väldigt viktigt att man kommer ut varje dag. Vi är ute två gånger om dagen nästan alltid, oavsett väder. Det är väldigt sällsynt att vi har en innedag, säger hon när alla kommit ut på gården.
Ann-Britt förklarar att det är praktiskt att vara ute, men det står också med i läroplanen att ”förskolan ska erbjuda en miljö där barns kreativitet och lärande ska få ta plats, både inomhus och utomhus.”
– Det är vedertaget att det är hälsosamt att vara ute i naturen. En svensk grej kanske, säger Ann-Britt.
Håkan Pleijel, professor i miljövetenskap på Göteborgs universitet, ser tre anledningar till att just Tjörns luft är så ren. Lite utsläpp, mycket vind och kommunen ligger i Sverige – ett av de västeuropeiska länder som tidigt, för flera decennier sedan, började jobba mot luftföroreningar.
Flera östeuropeiska länder som befann, eller hade befunnit sig, på andra sidan järnridån hamnade på efterkälken. Bland dem Polen.
– Där var miljöpolitiken en del retorik, men kanske inte så mycket praktik. Medan Sverige var ett av de länder som började minska utsläppen av exempelvis svavel tidigt, säger han.
Den förra polska regeringen lovade att fortsätta bryta kol i alla fall till 2049. Men med den nya regeringen som röstades fram i höstas kommer en ny attityd kring klimatförändringarna – och därmed kolet.
Så sent som för några veckor öppnade den nya polska regeringens klimatminister Urszula Zielinska upp för att hitta ett slutdatum för kolbrytningen, enligt Reuters.
Polska föroreningar når Sverige
I Sverige värms bostäderna i huvudsak upp av fjärrvärme, el och till viss del biobränsle. Elen kommer från vatten-, vind- och kärnkraft.
– Energisystemet har väldigt stor betydelse. Både vad man använder för energikällor, men också vilken reningsutrustning som krävs, säger Håkan Pleijel.
Han förklarar att kol är det smutsigaste bränslet och det nu enbart används i vissa industriprocesser i Sverige.
– Det är inte så konstigt att länder som har stora tillgångar av kol använder det som bränsle, och det är Polen ett bra exempel på.
De utsläpp som görs här när det gäller små partiklar kommer främst från vägtrafiken. Där ligger man på en helt annan nivå än i Rybnik. Men utsläppen i Europa kan ta sig hela vägen hit. Då handlar det främst om de partiklar som kallas PM 2,5, medan de större partiklarna, PM 10, tack vare gravitationen faller ner tidigare.
– Det är en betydande del av PM 2,5 som transporteras över långa avstånd. De kan komma till Sverige från Polen eller Tyskland, säger Håkan Pleijel och tillägger att både långväga föroreningar och lokala utsläpp spelar roll.
Kan föroreningar från Europa påverka dödligheten i Sverige?
– Ja, den typ av föroreningar som anses orsaka flest dödsfall i Europa är partiklar. En stor del av det beror på de mindre partiklarna, och eftersom de transporteras långa vägar så kommer det att påverka dödligheten här.
I Sverige talas det även om kvävedioxider och partiklar som en hälsofara, och då från trafikens förbränningsmotorer istället för koleldning. Och det är problem att klara de rekommenderade nivåerna i flera svenska städer.
Och frågan om luftkvalitet kan snart komma att segla upp längre upp på agendan även här.
– Nu talar allt för att EU kommer att skärpa sitt luftkvalitetsdirektiv betydligt. Delvis på grund av att Världshälsoorganisationen skärpt sina riktlinjer utifrån dagens kunskap. Då kommer överskridanden av EU:s regler i större svenska städer att bli ett större problem, säger Håkan Pleijel.
Marta Marczak är trött på att kämpa för att hennes son ska kunna andas ren luft. Bild: Paul Wennerholm
Marta Marczaks son är nu sex år gammal. Hon sover alltid med sin sovrumsdörr öppen för att kunna höra om han får en attack, så hon kan kolla hans syreupptag och ge honom medicin.
– Han är sjuk oftare än de andra barnen i hans ålder. Speciellt på vintern. Förkylningarna kan sedan leda till astmaattacker, säger hon.
Hon är trött på att kämpa.
– Seriöst, var är vi egentligen? Jag har läst om hur det är i Sverige och vi reser till andra länder och ser hur det är där, säger hon och förklarar att hon är besviken på att Polen är så långt efter.
KLIMATÅRET
50 000 personer dör årligen i på grund av luften i Polen – och problemen med koleldningen kommer att spridas och öka dödligheten även i Sverige om ingenting görs.
Skidbackarna i alperna är gröna.
Redan i januari larmas det om torka i Spanien och vattnet kan komma att ransoneras. Kanske får lokalbefolkningen stå utan allmännyttiga bassänger för att turisterna ska kunna frodas på kustnära hotell.
Det handlar om klimat. En av vår tids största frågor. Så stor att den ibland blir ogreppbar. GP vill skapa förståelse.
Det är vår förhoppning med satsningen Klimatåret.
Varje månad kommer vi att publicera ett större initierat reportage som tar upp, förklarar och kanske också förmänskligar det komplexa temat. Vi berättar genom människorna som drabbas.
Du kan få alla klimatnyheter som en notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Klimat.
