Forskarna Nina Wormbs och Maria Wolrath Söderberg har frågat uppenbart miljömedvetna människor om hur de tänker kring sin egen påverkan på klimatet.
– Vad är det som stoppar omställning? Vi var intresserade av människor som upplever att de har ett individuellt ansvar. Vi tror att de flesta accepterar vetenskapen och vill ställa om, men vi ville undersöka hur de som vill ställa om ändå inte gör det, säger Nina Wormbs.
Hon är professor i teknikhistoria på Kungliga tekniska högskolan, KTH, och en av forskarna bakom en studie som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Environment, development and sustainability.
De fick cirka 400 svar via olika klimatgrupper i sociala medier.
De sorterade in argumenten som folk använde för att motivera varför de agerade mot bättre vetande i sex olika grupper.
– Det är mänskligt. Det är jobbigt att leva med saker man har tänkt att man inte ska göra. Man vill ju gärna vara en hel människa, så då hittar man sätt att försvara, rationalisera, legitimera eller ursäkta det, säger Nina Wormbs.
Klimatargumenten och ursäkterna
1. Budget
En tanke om att alla har ett ”konto” med plus- och minusbidrag. Till exempel att man kan flyga någon gång eftersom man åker kollektivt eller inte äter kött.
Forskarnas kommentar: Det finns inga minusposter, all konsumtion, även cyklande och vegetarisk mat, leder till utsläpp. Och det är svårt att göra korrekta avvägningar.
2. Jämförelse
Berättiga det egna handlandet genom att peka på andra som flyger oftare, har fler bilar eller köper mer kläder. Och även ett förminskande av de egna utsläppens betydelse, som att Sverige är så litet och därmed obetydligt.
Kommentar: Det finns alltid något som är värre. Att exempelvis peka på andra länder som värre, faller på att deras utsläpp också kan vara orsakade av oss, som exempelvis kläder som görs i Kina sedan säljs i Sverige.
3. Varför ska jag?
Förändringen måste ske någon annanstans eller skapas av någon annan, som politiker, företag eller marknaden. En tanke om att det är systemet det är fel på.
Kommentar: Vi behöver göra beteendeförändringar för att nå klimatmålen och i en demokrati sker normförändringar också när människor ändrar sig.
Källa: Thinking structures of climate delay, Nina Wormb och Maria Wolrath Söderberg.
Väger gott mot ont
Det allra vanligaste var att folk föreställde sig ett konto där de väger saker emot varandra och på så sätt tillåter sig att göra en klimatskadlig sak för att de anser sig vara duktiga på andra sätt. Till exempel att man cyklar och sopsorterar och därför kan man flyga till Thailand.
Enligt forskarna håller inte det argumentet eftersom den bilden inte stämmer överens med verkligheten.
– Dels skapar båda sakerna utsläpp och dels är storleken på utsläppen också väldigt olika, säger Nina Wormbs.
Ett annat av de vanligaste argumenten var att jämföra sitt agerande mot något annat eller någon annans, som är sämre. Som att jämföra sig med sin granne eller mot hur man agerade för ett antal år sedan.
Det är ett argument som Nina Wormbs också kan se inom politiken, att Sverige lyfts fram som för litet för att spela någon roll.
Klimatargumenten och ursäkterna
4. Verklighetens begränsningar
Hinder i dagliga livet talar emot klimatvänligare alternativ, som att hållbar mat är för dyr eller kollektivtrafiken för långsam.
Kommentar: Vi måste arbeta med att förändra, även om det är svårt. Vissa begränsningar i verkligheten har vi valt. Och vi kan välja igen, men annorlunda.
5. Målkonflikter
Andra saker trumfar behovet av att minska klimatpåverkan, som att prioritera tid med barnen istället för att lägga extra tid på att resa med buss istället för bil.
Kommentar: Svårast är de äkta målkonflikterna, som att vilja träffa nära och kära långt bort och sluta flyga. Det är viktigt att vi diskutera vad som är viktigt för oss.
6. Mänskliga faktorn
Det är mänskligt, och därmed oproblematiskt, att ibland ge vika för lust, belöna sig själv eller att inte kunna stå emot frestelser. Som att man flyger, men väldigt sällan eftersom man också måste leva livet lite.
Kommentar: När man inser och anser att man kan göra annorlunda kan det leda till förändring.
Källa: Thinking structures of climate delay, Nina Wormb och Maria Wolrath Söderberg.
Konsekvensen av argumenten? Omställningen går långsammare.
– Om argumenten bygger på missförstånd och okunskap, som att man skulle kunna sopsortera ihop en resa till Thailand, och folk verkligen tror på dem så är det problematiskt, säger hon och tillägger att tankesättet stoppar den förändring som måste till.
Hur ska man göra istället?
– Man måste hitta ett sätt att leva sitt liv i klimatförändringarnas tidevarv. Förutom att använda sin demokratiska plikt och rösta kan man också arbeta med sina egna utsläpp. Då är det viktigt att försöka klura ut vilka stora utsläpp man har, säger Nina Wormbs.
För att ta reda på hur stora ens utsläpp faktiskt är, eller kanske hur stora utsläpp en viss resa eller måltid skulle ge upphov till, kan man använda en klimatkalkylator. WWF:s kalkylator, Climatehero, Svalna och Klimatkontot är några exempel.
Hur kan de här forskningsresultaten komma till nytta?
– Människor som får syn på sina argument och upptäcker att de inte fungerar, måste hitta nya. I den processen sås ett frö till förändring. Om människor kan känna igen sig, då spelar det ingen roll om de blir arga eller vill förändra, bara man börjar diskutera de här frågorna. Vad individen ska göra, vad staten ska göra och allt däremellan, säger Nina Wormbs.
Missa inte det senaste om miljö och klimat
Nu kan du få alla nyheter och spännande reportage som en notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Klimat. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
LÄS MER:Forskaren: Kan bli ännu hetare vid Medelhavet i sommar
LÄS MER:Ditt husdjur är dåligt för klimatet – så ska du tänka
LÄS MER:Därför kan rödlistade arter säljas i butik – så bör du tänka
