Nio personer dog och hundratals blev hemlösa när 60 hus rasade ner mot Kvillebäcken i Tuve. Det är nästan 50 år sedan nu – men många betraktar tragedin som en väckarklocka. Skreden har inte blivit färre. Flera av husskeletten efter raset på E6 i fjol står kvar. 400 meter av Europavägen kanade iväg och drog med sig alla fordon och byggnader i sin väg. Skreden kommer att bli fler. Och Västsverige är mest utsatt i hela landet.
Blått glassplitter ligger som strössel över de gula borden och stenplattorna på uteserveringen. Där har också ett malplacerat träd klämts fast under det sviktande taket med texten ”Flame grilling since 1954”.
Den totalförstörda Burger king-restaurangen vid Ucklumsvägen i Stenungsund har ännu inte kunnat städas upp. Av butiken till Preemmacken bredvid är bara ett skal kvar och de gula flaggorna lutar.
Det har gått ett år sedan E6:an knäcktes av på flera ställen och gled flera meter på leran. Skredet tog med sig inte bara asfalten, macken och restaurangen utan också många tusen ton lera, lyktstolpar och en stor del av en byggarbetsplats.
– Efter bron är det bara ett stort hål där det stupar fem till sex meter rätt ner och där ligger bilar huller om buller, sa en polis till GP i mörkret under småtimmarna då räddningstjänstens drönare inte ännu fått översikt över katastrofen.
Den nuvarande Burger king restaurangen kommer att rivas. Bild: Olof Ohlsson
1/2
E6:an har byggts upp igen, Kungen tagit en premiärtur på den nygamla Europavägen och lastbilar, turistande norrmän och pendlande bohuslänningar slipper nu de stora trafikomledningarna.
Men det här är inte enda gången det skett ett stort skred i området.
Det är inte ens enda gången en del av E6:an har glidit iväg med både människor, bilar och lastbilar.
Här i Västsverige är det allra störst risk för lerskred i hela landet.
– Man tänker på om det skulle hända en själv någonting, när man har barn och barnbarn. Det här med klimatet borde de ha börjat tänka på för tjugo år sedan istället för nu. Det har hunnit hända så mycket, säger Lena Andreasson.
Lena Andreasson, bor nära Göta älv i Lilla Edet Bild: Anders Ylander
1/3
Hon har bott i sitt radhus vid Östra Berg i Lilla Edet i ungefär fem år. När hon flyttade in visste hon inte att det är extra hög risk för skred i just hennes område. Men det vilar på en av många lerslätter i Göta älvdalen. Om man går bara någon minut kommer man till vattnet och där lutar stora trädstammar och en kabelskylt ser ut att snart vara på väg ner i vattnet.
– Klart att man känner sig lite lurad på något vis. Det kanske hade blivit ett boende någon annanstans annars, säger hon.
En annan kvinna som bor i närheten, som inte vill vara med i tidningen med namn, berättar att hon bott i samma område hela sitt liv och är väl medveten om riskerna. Hon har sett kartorna. Men som Lilla Edet-bo är hon van vid tanken, även om det finns i bakhuvudet.
– När det kommer skyfall så kan man fundera på om vi åker iväg snart, säger hon.
Malin Bohlin flyttade in för mindre än ett år sedan. Hon tänker inte så mycket på just hennes hus placering, hon har bott närmare älven förut, men har noterat att det skett förändringar runtomkring henne. Bild: Anders Ylander
1/3
Längs raderna av villor och radhus säger många samma sak. De är medvetna om risken, men vana vid tanken att det kan ske.
"Det rör på sig”
Grävmaskinisten Kenth gör vågformer med ena handen för att visa hur han upplever att motorvägen, 45:an, går i dag trots att det bara är elva år sedan den stod klar mellan Göteborg och Trollhättan. Han har sett mindre skred gå på flera ställen i kommunen, både i sitt arbete och när han varit deltidsbrandman.
– Dagvatten och VA-rör förskjuter sig, det rör på sig, man ser det i skarvarna. Inte överallt, men här i Göta älvdalen, säger han.
E45:an har drabbats av ett av Göteborgsområdets historiskt absolut största skred: Surteskredet. Då 1950 drogs 31 hus med och en person miste livet. Bara minuter innan passerade ett tåg med 800 passagerare ombord.
Både järnväg och stationshus drogs sen med i skredet.
Just nu pågår det dryga tiotalet projekt i Lilla Edet, en av de kommuner där riskerna är som allra störst, som ska minska sannolikheten för att villaområden, åkrar eller vägar glider iväg.
– Det finns inga områden där det är någon akut fara, utan det är bara områden som utpekas ha större risker, säger Maria Wagerland som är planerings- och exploateringschef i Lilla Edet.
Maria Wagerland, planerings- och exploateringschef i Lilla Edet.
Hon pekar på att de projekten de håller på med nu ska säkra upp för framtiden. Ett projekt är klart, där man schaktat i slänterna i ett grönområde som ligger på kommunal mark. Men om privata markägare är oroliga hänvisar Maria Wagerland till de statliga expertmyndigheterna, som Statens geotekniska institut, SGI.
– Varje fastighetsägare har ansvar för sin fastighet. Sen hjälper vi de privata fastighetsägarna att göra åtgärderna om de vill det och det vill de flesta, säger Maria Wagerland.
Nära ögat vid 45:an
I slutet av juli i år gick Trafikverket först ut med att det skett ett nytt skred över 45:an i höjd med just Lilla Edet. Det visade sig dock vara stora översvämningar som lett till att frigolitliknande cellplast, som var en del av vägbankens konstruktion, hade pressats ut och därför reste sig delar av vägen.
Efter ett massivt regn förstördes delar av E45 i Lilla Edet. Bild: Paul Wennerholm
1/3
Men att det så kallade ”lättviktsfyllningen” släppte när dräneringstrummorna inte klarade av allt vatten kan ha varit tur i oturen, menar Christian Öhrling, geolog på Sveriges geologiska undersökning, SGU.
– Det hade mycket väl kunnat bli mycket värre om inte vägen gett med sig och frigoliten släppt. Då hade trycket kunnat byggas upp, säger han och menar att översvämningen kunnat leda till ett skred över vägen.
Han var på plats bara timmar efter att de många ton jord- och lermassorna släppte taget och drog asfalt, lastbilar och byggnader med sig i Stenungsund för ungefär ett år sedan.
– Även om man vet att det kan hända så blir man lika förvånad varje gång, säger han.
Christian Öhrling är statsgeolog på SGU Sveriges Geologiska Undersökningar. Bild: Olof Ohlsson
1/3
Nu står han bara några hundra meter bort från Ucklumsvägen, där man fortfarande arbetar med att återställa den mindre vägen. Han har vridit ner en jordborr ett par meter ner i marken, förbi odlingsjord och sand för att hämta upp lite kvicklera från det minst 45 meter tjocka lagret lera under honom.
Leran ändrar snabbt form i statsgeolog Christian Öhrlings hand när han skakar den. Det går från en fast klump till att droppa ner längs hans svarta handske.
Vad kan utlösa den här förändringen i leran?
– Någon slags förändring i jämvikten, antingen en rörelse eller en tyngd, kanske tillsammans med att vattennivåer förändras. Det blir en belastning som är högre än vad leran klarar av. Då är det sluttningar vi är oroliga för, säger han.
Det skred som krävt mest liv i Sverige de senaste 50 åren är Tuveskredet. Där stod husen tätare och hela 65 hus drogs med och nio personer omkom den där novembereftermiddagen 1977. Sedan dess har det gått flera stora skred i Göteborg, Munkedal och Kungälv.
Det är störst risk att hem och infrastruktur kanar ner i någon älv just i Västsverige på grund av kombinationen av kuperad terräng, kvicklera och kala berg.
– Hela Göta älvdalen, framför allt Lödöse och norrut, Lilla Edet och upp mot Trollhättan, är det område som haft absolut mest skredaktivitet, säger Christian Öhrling.
Utöver Göta älvdalen är även andra vattendrag i Västsverige högriskområden. Exempelvis ställer leran kring Säveån till det i Kåhög i Partille och centrala delar av Lerum. Det är inte bara hur stor risk det är för ett skred som avgör om kommuner och myndigheter beslutar om att de måste sätta in åtgärder, det avgörs också av om det ligger hus eller vägar i området.
Precis på gränsen mellan Partille och Göteborg, ryms E20:an, Västra Stambanan, cykelvägar och Säveån på bara några tiotal meter. Där passerar bland annat tiotusentals bilar, lastbilar, bussar och motorcyklar på motorvägen och persontåg och godståg på en av landets viktigaste och hårdast belastade järnvägssträckor.
Där lyser skredriskkartan varnande rött. Om ett skred skulle gå just här skulle det innebära stora konsekvenser.
Hur stor risk är det att det börjar glida här?
– Jag ser inte att det är någon stor risk. När man bygger en järnväg över en å med lera så är det ordentligt grundlagt och när man byggde bilvägen kände man till riskerna, säger Christian Öhrling.
Men när det ändå sker, de här stora skreden, varför sker de då?
– I princip alltid på grund av mänsklig påverkan. Någonting går fel.
Allt tyder på att skred och ras kommer att bli fler i takt med att klimatet förändras. Det blir mer intensiv nederbörd, fler skyfall. Som privatperson kan du hålla utkik i ditt eget område och runt din egen tomt för att kunna rapportera illavarslande förändringar till myndigheterna.
– Om man bor i ett område eller ofta passerar ett område man känner lite oro så kan det vara bra att hålla lite utkik om en lyktstolpe börjar luta eller en väg börjar spricka upp eller husgrunden får sprickor. Då kan man misstänka att saker rör sig.
Han tillägger att privatpersoner som är oroliga kan gå in och titta på SGU:s kartor och underlag hur det ser ut i deras område. Man kan också kontakta SGU om man behöver hjälp att förstå den informationen.
– Men så mycket folk som bor på lera och så lite som ändå händer så ska man inte vara orolig. Det handlar om att vara medveten, säger Christian Öhrling.
Så påverkar klimatförändringarna skred
Klimatförändringar kan ge mer nederbörd, som ger högre vattenflöden, som ökar erosionen i vattendragen och dess slänter.
Ökad markavrinning och högre grundvatten- och portryck kan bli en följd av ökad nederbörd.
Fler extremhändelser, som skyfall och översvämningar, kan också påverka skredrisken.
Det är vanligt med skred och ras i samband med snösmältning och tjällossning. Om temperaturväxlingarna ökar så ökar också risken för skred.
Omkring sex gånger fler ras och skred är att vänta, enligt SGI.
Skadekostnaderna beräknas kunna bli 500 miljoner kronor per år fram till år 2100 om inga åtgärder vidtas. Störst kostnader väntas i Västsverige.
Källor: SGI, SGU
Han hjälper just nu Statens haverikommission att utreda vad som utlöste skredet i Stenungssund och om regler om exempelvis tillsyn har följts.
Kommissionens rapport ska fastställa orsaken till skredet utan att peka ut vem som är ansvarig. Det är åklagare Daniel Veivo Petterssons uppgift. Tre personer pekades ut som misstänkta under våren och två av dem anhölls tills polisen hade kunnat göra husrannsakan och samla bevis.
Förhört lastbilschaufförer
De tre misstänks för grov allmänfarlig vårdslöshet, grovt vållande till kroppsskada och otillåten miljöverksamhet. Under sommaren har utredarna förhört de misstänkta igen, men även ett 20-tal lastbilschaufförer som har arbetat med att köra massor till det område där skredet tros ha startat.
– Det var bra att höra dem. Det är relevant information har framkommit där, säger Daniel Veivo Pettersson.
Ucklumsvägen håller nu på att grundläggas och kanske kommer att vara klar framåt årsskiftet. Kommunen har fått in rivningslov för macken och snabbmatsrestaurangen och Fredric Arpfjord, sektorschef för samhällsbyggnad i Stenungsund ser att det finns ambitioner att bygga upp allt igen.
– Jag tror inte att det blir i år, tidigast nästa år. Det tar en stund att bygga de här sakerna. Och de måste ju säkra upp marken också, precis som vi gör. Så att byggnaderna får en stabil grund att stå på.
E6 har öppnade igen i somras. Bild: Olof Ohlsson
1/3
Även om E6:an har öppnat igen så kommer det dröja ett bra tag innan spåren efter skredet helt suddats ut för Stenungsundsborna, och kanske främst för de som bor i Ucklum.
– Det har varit en ganska stor påverkan mentalt på människor. Stenungsund blev rikskänt över en natt. Och det har naturligtvis varit fruktansvärt. Man har antagligen haft tankar som vad har hänt om jag hade åkt där. Sen tror jag efterspelet har varit jobbigt för många. Det har varit mycket trafik, framförallt för Ucklumsborna och andra samhällen längs den vägen, som lett till orosmoment kring barn som ska gå till skolan och sådana saker.
Nu ser kommunen över sina rutiner så det ska vara säkert att bygga.
Är folk oroliga över att det ska hända igen?
– Det är klart att det finns en oro och en rädsla för att någonting kommer att hända i framtiden. Kommunen består ju av gråberg eller lera.
KLIMATÅRET
50 000 personer dör årligen i på grund av luften i Polen – och problemen med koleldningen kommer att spridas och öka dödligheten även i Sverige om ingenting görs.
Skidbackarna i alperna är gröna. De grekiska öarna plågas av bränder.
Redan i januari larmas det om torka i Spanien och vattnet kan komma att ransoneras. Kanske får lokalbefolkningen stå utan allmännyttiga bassänger för att turisterna ska kunna frodas på kustnära hotell.
Det handlar om klimat. En av vår tids största frågor. Så stor att den ibland blir ogreppbar. GP vill skapa förståelse.
Det är vår förhoppning med satsningen Klimatåret.
Varje månad kommer vi att publicera ett större initierat reportage som tar upp, förklarar och kanske också förmänskligar det komplexa temat. Vi berättar genom människorna som drabbas.
Du kan få alla klimatnyheter som en notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Klimat.
