Ingenting lockar semestersugna svenskar som den grekiska övärlden. Men nu hotas charterparadiset av extremhetta – och dödliga skogsbränder. På Rhodos kämpar öborna med att bygga upp nedbrända hotell och tavernor innan turisterna väller in. –Jag är väldigt trött och då har säsongen inte ens börjat, säger restaurangägaren Dimitrios Hatzifotis. Samtidigt har resejättarna i Sverige förlängt sin säsong – ända fram till höstlovet.
Joanna Alkemyr vaknar av ett larm mitt i natten. Hon slänger ner alla semesterkläder i resväskorna och flyr ut från hotellrummet på östra Rhodos, där hon dagen innan checkat in med sin man och sina två barn. De mörka trottoarerna fylls av nyvakna barnfamiljer och orolig hotellpersonal.
Från parkeringsplatsen ser de att bergen brinner.
– Det var aska i hela luften, nästan som snöflingor, säger hon.
Efter två kaotiska timmar lyckas familjen komma med en buss från Pefkos till Rhodos stad. Där blir de insläppta i en skolbyggnad utan mat och vatten. De tränger ihop sig i klassrummen och plockar ner gardiner för att barnen ska ha något att sova på.
– Jag var så rädd för barnens skull och sov nästan ingenting. Vi satt bara i olika telefonköer och försökte ta oss hem.
Från platån utanför sitt hotell i turistorten Pefkos såg Joanna Alkemyr hur det brann i bergen. Bild: Privat
1/4
Bränderna tog sig till kusten
Sommaren på den populära semesterön hade varit ovanlig het och torr. Nu bidrog de starka vindarna till att skogsbranden snabbt spred sig genom olivträden och det torra gräset. Brandmän kämpade mot lågorna med hjälp av lokalbor utrustade med hinkar och vattenslangar. Trots det tog sig bränderna hela vägen ner till kusten och lämnade efter sig kolsvarta strandbarer och förstörda solstolar.
Släckningsarbetet tog flera dagar. När röken lagt sig konstaterades det att 15 procent av ön brunnit upp. En yta större än Hisingen. 20 000 turister evakuerades och ett femtiotal hus förstördes.
Ett av dem tillhörde Mary Laoudikou, 77. Hon älskade sitt hem i Kiotari med en sluttande trädgård och utsikt över havet. Nu gråter hon medan hon visar mobilfoton på krossat porslin och smälta stekpannor. Hon har en fleecetröja över axlarna och berättar att allt hon äger kommer från de senaste månaderna.
– Den här koppen är ny, den här saxen. Mina glasögon, plånboken, allting. Efter branden ägde jag bara kläderna jag hade på kroppen, säger hon.
”Ett tag höll jag verkligen på att tappa det. Jag ville inte gå upp ur sängen, inte umgås med någon, ingenting” berättar pensionären Mary Laoudikou om tiden efter bränderna. Bild: Jonas Lindstedt
Ett minne som fastnat från tiden direkt efter branden är när hon besökte ett varuhus och insåg att hon behövde precis allting.
– Men du har inte råd att köpa det, så du får ta några få saker i taget. En dag köper man en stekpanna, nästa dag en kopp. Så var det för alla människor här, inte bara för mig.
Det senaste året har varit vidrigt. Ett tag kändes det som om hon helt tappat förståndet. Hon körde till sitt nedbrunna hus mitt i natten och stirrade på det i flera timmar.
– Jag satt kvar i bilen tills mina barn kom och sa att jag behövde åka därifrån. ”Mamma, du måste få hjälp.”
Nu bor hon hos sin dotter och hoppas kunna bygga upp sitt hus igen. Hon väntar fortfarande på besked från försäkringsbolaget om hur det blir med ersättning.
– Pappren man behöver fylla i är komplicerade och de gav mig tolv månader att skicka in dem. När försäkringsbolagen vill ha pengar av dig går det snabbt, när de måste betala ut går det långsamt, suckar hon.
Värmeböljorna blir intensivare
Förutom den grekiska övärlden drabbades även länder som Spanien, Portugal och Italien av katastrofala skogsbränder förra sommaren. De spred sig över stora områden och brann länge, vilket ledde till utsläpp av flera miljoner ton koldioxid.
Jofre Carnicer är professor i ekologi och klimatförändringar på universitetet i Barcelona, men också en av författare till en av FN:s klimatpanels senaste rapporter. Han använder begreppet eldväder för att beskriva förhållanden med stor brandfara – varmt, torrt och blåsigt. Den globala uppvärmningen leder till mer torka och intensivare värmeböljor, men kan också leda till förändrade vindmönster.
– Vi har starka bevis för att brandrisken ökar globalt. Det är särskilt tydligt för vissa delar av planeten, som västra USA och Australien. De senaste åren så har det också blivit mer uppenbart i andra områden, som till exempel i södra Europa, men också i de arktiska regionerna, säger Jofre Carnicer.
Jofre Carnicer, professor i ekologi och klimatförändringar. Bild: Barcelona Universitet
Även om bränder nästan alltid startar på grund av mänsklig aktivitet, allt från gnistor från arbetsmaskiner till avsiktlig antändning, så är det klimatförhållanden som avgör hur de utvecklar sig.
Bränderna orsakar dödsfall och lungsjukdomar samt skador på infrastruktur, byggnader och skördar. Hittills har skadorna inte ökat i takt med brandfaran, eftersom det brandförebyggande arbetet har ökat. Men på grund av klimatförändringarna förväntar sig forskarna snart en vändpunkt då det förebyggande arbetet inte räcker till och bränderna blir så kraftiga att brandmännen inte kan stoppa dem.
– Ibland är bränderna riktigt svåra att hindra och många länder har erfarenheter av begränsningarna i anpassning. Som i Chile, Grekland och södra Kalifornien, där det är väldigt häftiga bränder. Det finns en gräns för förmågan att hantera dem, säger Jofre Carnicer.
Stora ekonomiska förluster
På bara några dagar kan skogsbränder förvandla grönskande semesteröar till sotiga månlandskap. Bränderna får även stora ekonomiska konsekvenser. Bara inom EU uppgår förlusterna till flera miljarder kronor varje år.
Just nu kämpar hotell- och restaurangägare på Rhodos för att bygga upp sina verksamheter tills de första fullproppade charterplanen landar. De målar om rökskadade fasader och planterar nya träd längs med bilvägarna. Snart börjar turistsäsongen då de måste tjäna pengar så att det räcker för resten av året.
Dimitrios Hatzifotis berättar att han arbetar mellan 06 och 21 för att hinna bygga upp sin taverna till sommaren. Bild: Jonas Lindstedt
1/2
Dimitrios Hatzifotis, 26, jobbar femton timmar om dagen för att bygga upp sin restaurang Angelaki som totalförstördes av branden förra sommaren. Tavernan utanför semesterorten Kiotari har drivits av familjen i över 30 år och var känd som en av öns bästa. I skuggan av de lummiga fikonträden brukade folk beställa färsk fisk och getkött direkt från grillen.
Precis innan skogsbranden hade Dimitrios Hatzifotis satsat alla sina pengar på att renovera.
– Jag hade köpt nya möbler, tallrikar, allt. Jag hann bara ha det några månader.
Som många andra greker deltog han i släckningsarbetet. Han lyckades rädda ett hotell och två bostadshus, men när han återvände till sin taverna var den bara en rykande hög. Eftersom Dimitrios Hatzifotis saknade försäkring samlade stammisar och grannar in pengar så att han skulle kunna bygga upp verksamheten igen.
– Av en familj som brukar äta här fick jag 50 000 euro. Det var inte lätt för mig att ta emot så mycket pengar, säger han.
Många greker kämpar för att bygga upp sina restauranger, men på den populära stranden Glystra är strandbarerna fortfarande i ruiner. Bild: Jonas Lindstedt
Han är stressad och hans mobiltelefon ringer hela tiden. Mellan de rappa samtalen på grekiska berättar han att han fortfarande mår mycket dåligt av minnena från branden. Han ser flammor så fort han blundar och om nätterna drömmer han att sängen brinner. Om bara några veckor vill han öppna restaurangen, men byggnaden saknar fortfarande kök och elledningarna spretar rakt ur väggarna.
– Jag har beställt stolar nu i alla fall. Men jag är väldigt trött och då har säsongen inte ens börjat, säger han.
Utsläpp motsvarande en tredjedel av flyget
Utöver de personliga och ekonomiska kriserna orsakar bränderna också stora koldioxidutsläpp. 2023 handlade det om 20 miljoner ton i Europa, enligt det europeiska informationssystemet för skogsbränder, EFFIS. Det motsvarar nästan en tredjedel av utsläppen från den internationella flygtrafiken inom EU under ett år.
Michalis och Lorna Tamboura driver tavernan Ta Mezedakia. Bränderna slukade deras uteservering och nu håller de på att måla över skadorna. Bild: Jonas Lindstedt
1/4
De torra, farliga förhållandena hotar också koldioxidlagringen i skog, det vill säga att det finns en risk att de stora mängder koldioxid som ligger lagrad i skog i Europas bergskedjor frigörs. I dag tar skogarna årligen hand om ungefär en tiondel av utsläppen från EU-länderna.
Så länge klimatförändringarna fortsätter kommer även de katastrofala skogsbränderna att öka. Enligt en forskningsrapport, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature, så kan de klimatförändringar i temperatur och nederbörd leda till att risken för katastrofala bränder tiofaldigas i södra Europa.
Om genomsnittstemperaturen ökar med mer än två grader så kommer även centrala och norra Europa blir mer sårbara för bränder.
Går det att stoppa den här utvecklingen?
– Det vi kom fram till i den senaste rapporten från FN:s klimatpanel är att om vi gör stora utsläppsminskningar i linje med Parisavtalet så kan inte den här påverkan av bränder stoppas, men den kan minskas kraftigt, säger den spanska professorn Jofre Carnicer.
Kiotari var en av turistorterna som drabbades värst. Bild: Jonas Lindstedt
1/6
Nu hoppas både lokalinvånare och turister att Grekland ska förskonas från allvarliga bränder i år. Dessvärre har de senaste månaderna varit ovanligt varma och redan i början av april började det brinna i turistparadiset Kreta.
Medelhavet lockar trots extremvärme
Men den höga brandrisken avskräcker inte semestersugna svenskar. Tvärtom vittnar charterbolagen om att trycket på resor till den grekiska övärlden är lika högt eller högre än förra året.
– På Rhodos har efterfrågan varit så hög att vi förlängt säsongen hela vägen till höstlovet. Precis som vid terrordåd är människors minne ganska kort, säger Anna Hagberg, pressinformatör på Ving.
Hon berättar att de har resor till svalare länder som Polen, men att ingenting kan konkurrera med de klassiska semesterorterna kring Medelhavet.
– Vi upplever inte att svenskarna ställt om sina resmönster alls, utöver att säsongen förlängts. De är sugna på Grekland oavsett temperatur.
Vad beror det på?
– Grekland är sinnebilden av semester, med de kalkade husen, det klara vattnet och de fina stränderna. Den drömmen lever kvar och smittar av sig på kommande generationer.
Funderar på att återvända
Sedan tvåbarnsmamman Joanna Alkemyr var tvungen att avbryta sin semester på Rhodos har hon undrat över hur det gick för lokalbefolkningen. Det tog flera dagar för familjen att ta sig hem, men när planet lyfte kände hon sig privilegierad över att kunna lämna ön medan de värst drabbade tvingades kvar.
– Så hjälpsamma människor kommer vi nog aldrig träffa igen. Barnen som gick på den här skolan kom med mat och vi fick duscha hemma hos dem. En man blåste upp badmadrasser så att barnen skulle ha något att sova på. När de tog slut åkte han i väg och kom tillbaka flera timmar senare för att dela ut fler.
Kommer ni åka tillbaka till Rhodos?
– Mina barn är rädda och vill absolut inte åka tillbaka. Men vi har pratat om att göra det ändå för att ge något tillbaka till människorna vi mötte. Jag hörde att man ska erbjuda resor dit till ett reducerat pris, men jag hade hellre sett att man gav de pengarna till lokalbefolkningen. Herregud, vi kan betala!
Reporter Sanna Arbman Hansing och fotograf Jonas Lindstedt på plats på Rhodos. Bild: Jonas Lindstedt
Fotnot: I en tidigare version av texten stod det att ytan som brann på Rhodos motsvarade storleken på Öland. Rätt är att ytan är ungefär lika stor som Hisingen.
KLIMATÅRET
50 000 personer dör årligen i på grund av luften i Polen – och problemen med koleldningen kommer att spridas och öka dödligheten även i Sverige om ingenting görs.
Skidbackarna i alperna är gröna.
Redan i januari larmas det om torka i Spanien och vattnet kan komma att ransoneras. Kanske får lokalbefolkningen stå utan allmännyttiga bassänger för att turisterna ska kunna frodas på kustnära hotell.
Det handlar om klimat. En av vår tids största frågor. Så stor att den ibland blir ogreppbar. GP vill skapa förståelse.
Det är vår förhoppning med satsningen Klimatåret.
Varje månad kommer vi att publicera ett större initierat reportage som tar upp, förklarar och kanske också förmänskligar det komplexa temat. Vi berättar genom människorna som drabbas.
Du kan få alla klimatnyheter som en notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Klimat.
