De senaste decennierna har den svenska skolan präglats av diverse experiment som sällan utvärderats. För närvarande tycks det pågå ett experiment, som går ut på att avskaffa skolböckerna, i alla fall på högstadiet. I stället används olika slags digitala hjälpmedel. Jag har hört flera barn i min närhet klaga över att det är svårt att läsa till ett prov på skoldatorn. Det är också svårt att bearbeta texten, som till exempel att stryka under eller över det som är viktigt. Det blir med andra ord svårt för eleven att tillägna sig någon studieteknik.
Det finns också uppgifter om, att även om det finns skolböcker, så räcker de ibland inte till alla. De elever som blir utan får då istället powerpoint-presentationer av läraren.
Frågan är om det finns någon evidens för att barnen lär sig bättre utan skolböcker eller är det bara en fråga om ekonomi?
Dagligen betonas vikten av att våra barn läser böcker. Det framstår då som dubbla budskap, att skolan samtidigt avskaffar dessa i undervisningen. Uppenbarligen är det många barn som tycker att det är svårt att klara studierna utan läromedel i bokform. Frågan är om det finns någon evidens för att barnen lär sig bättre utan skolböcker eller är det bara en fråga om ekonomi?
Man kan också undra om det verkligen är mer skärmtid som barnen behöver. Svenska elever lär använda datorer mest i hela OECD. Kan det vara en av orsakerna till det dåliga resultatet i Pisaundersökningarna? Slutligen, är det upp till varje enskild lärare att bestämma vilket undervisningsmaterial som ska användas?
Undrande universitetslärare
