Den generation som nu kliver in på högre utbildningar och på arbetsmarknaden har formats i kunskapsskolan, i en idé präglad av övertro på teori, mätbarhet och målstyrning. Jag tillhör dem som tycker att det är betydligt mer intressant vad unga människor kan skapa, tänka och formulera – än hur mycket vi lyckas mata in i dem. Det är dags att vi fokuserar mindre på rätt, riktigt och korrekt och mer på kul, nyskapande och intressant.
När Sverige halkat efter i Pisa-undersökningar och internationella kunskapsstudier har det endimensionella svaret stavats mer kunskap och ordning och reda. När våra folkvalda uttryckt oro över Sveriges konkurrenskraft har vi stirrat oss blinda på föregångsländer (?) som Kina och fokuserat all vår kraft på att lägga oss i samma vågskål, även om vi är en lättviktare i sammanhanget och trots att vår styrka ligger någon helt annanstans.
Premierar prestation
Det är inte fel med fokus på kunskap och fakta. Det behövs i en tid när vårt förhållande till sanningen blivit alltmer subjektivt, relativiserat och känslostyrt. Problemet är att vi har byggt ett system som i alltför hög grad premierar prestation, mätbarhet och rätta svar. Det är inte bara ett hot mot kreativiteten – det är ett hot mot framtidens innovationskraft.
Enligt World Economic Forums Future of Jobs Report 2025 är kreativt tänkande en av de allra viktigaste färdigheterna för framtidens arbetsmarknad. Kreativitet förutsätter trygghet, lekfullhet och tillåtelse att tänka fel. Det är i sådana miljöer som unga människor inte bara kan nå betygskriteriet, utan sin fulla potential. Som programansvarig på en idédriven kommunikationsutbildning ser jag resultatet av det varje dag när unga vuxna som känt sig fel ett helt liv i skolan plötsligt känner sig rätt – inte trots sin kreativitet, utan tack vare den.
Kreativitet förutsätter trygghet, lekfullhet och tillåtelse att tänka fel
Berghs exporterar kreativ talang som förändrar företag och organisationer över hela världen. En av alla nycklar är att vi inte lär våra studerande vad som är rätt och fel. Vi lär dem att självständigt utforska olika perspektiv för att sedan inse att hårresande misstag, svindlande felbedömningar och svidande snedsteg är långt mycket mer värt än att ha alla rätt på provet och att pliktskyldigt checka imaginära boxar. Det önskar jag att fler barn och unga fick uppleva tidigare.
Kreativitet är inget mystiskt. Det är en färdighet – och som alla färdigheter kräver den övning, återkoppling och mod.
Ska Sverige fortsätta vara en innovationsnation kan vi inte nöja oss med att endast fostra duktiga ja-sägare som har alla rätt. Vi behöver fler som vågar ha fel – och som får utrymme att göra något vettigt av det.
Svante Ahlman, programansvarig Art Director/Copywriter, Berghs School of Communication
