Industrier stannar upp, hotellrum bokas av och restaurangbord gapar tomma. De ekonomiska effekterna av coronavirusets spridning över Sverige och världen är omfattande.
För att lindra slaget har den svenska regeringen och samarbetspartierna bland annat inrättat krispaket för drabbade branscher och gjort förändringar i regelverket kring a-kassan. På så vis hoppas man täta revorna i skyddsnäten för att hindra att människor faller igenom.
Men många riskerar ändå att göra just det. En stor grupp människor inom den hårt drabbade tjänstesektorn har tillfälliga uppehållstillstånd. Många har flytt från konflikter runtom i världen - i vissa fall från konflikter i länder dit svensk vapenexport går. Arbetsförmedlingen rapporterar att de som kommer drabbas hårdast av varslen är de som är nya på arbetsmarknaden, bland annat utrikesfödda.
Förlorat sina jobb
Vi organisationer ur det svenska civilsamhället som skriver under denna debattartikel kommer på olika sätt kommer i kontakt med nyanlända och asylsökande. Många av dem vi träffar oroar sig nu över konsekvenserna av coronavirusets spridning – både de medicinska och de ekonomiska. Många arbetar i restaurangbranschen och har redan förlorat sina jobb eller fruktar att göra det.
De berättar om oron att på grund av den förlorade inkomsten gå miste om möjligheterna att förnya uppehållstillståndet, eller att inte längre uppfylla de försörjningskrav som ställs för att kunna återförenas med sin familj i Sverige.
Samtidigt vittnar de om att det är svårt att nå fram till Migrationsverket för att få svar på frågor. Handläggningstider som redan är långa riskerar att bli ännu längre om personalbortfall drabbar Migrationsverket.
Tillfälliga uppehållstillstånd som norm, vilket varit fallet sedan den tillfälliga migrationslagen infördes år 2016 och förlängdes år 2019. Migrationsminister Morgan Johansson har meddelat Ekot i Sveriges Radio att man inte planerar att se över regelverket.
De berättar om oron att på grund av den förlorade inkomsten gå miste om möjligheterna att förnya uppehållstillståndet, eller att inte längre uppfylla de försörjningskrav som ställs för att kunna återförenas med sin familj i Sverige
Detta är olyckligt eftersom det medför att en stor del av befolkningen görs till andra klassens medborgare som ständigt lever under hot att tvingas lämna Sverige eller se hoppen om att återförenas med sin familj grusas.
Tillfälliga uppehållstillstånd underminerar människors trygghet. Det får konsekvenser för enskilda, men riskerar också att få samhällsekonomiska följder.
Många av de människor som har tillfälliga uppehållstillstånd lever redan under svår psykisk press. Med coronaviruset kommer nu också en enorm oro för anhöriga som sitter fast i trångbodda flyktingläger utan ordentliga hygienmöjligheter och bristande sjukvård.
Om man inte vet om man ska få stanna i Sverige försvagas incitamenten att planera framtiden med utbildning, boende och arbete. Risken för psykisk ohälsa ökar. I synnerhet barn och unga, som kanske har starkare anknytning till Sverige än något annat land, riskerar att fara mycket illa av tillfälliga uppehållstillstånd och måste värnas.
Tillfällig respit
Coronaviruset och dess konsekvenser slår mot alla delar av befolkningen. Nu måste vi visa solidaritet och skydda dem som drabbas hårdast genom att ge tillfällig respit kring regelverk. Samtidigt måste den pågående migrationsutredningen på lång sikt se till följande:
• Permanenta uppehållstillstånd måste bli norm. Långtifrån alltid kan människor som flytt konflikter återvända efter bara några år. Ofta pågår konflikterna mycket längre än så, vilket exempelvis de svåra och utdragna konflikterna i Syrien och Afghanistan visar.
• Den tillfälliga lagens skärpta försörjningskrav vid anhöriginvandring bör upphävas. Särskilt viktigt är det att undantag görs från försörjningskravet om den sökande eller anknytningspersonen är ett barn.
Mohamed Ibrahim, generalsekreterare Islamic Relief Sverige
Jamie Bolling, projektledare, Disabled Refugees Welcome
Zozan Inci, Nationell projektledare för barn och unga i migration, Fryshuset.
Elin Liss, tf generalsekreterare, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF)
Hannah Kroksson, generalsekreterare LSU - Sveriges Ungdomsorganisationer
Eliot Wieslander, generalsekreterare Läkare i Världen.
Deidre Palacios, förbundsordförande RFSL
Jêran Rostam förbundsordförande RFSL Ungdom
Agnes Hellström, ordförande Svenska Freds.
Liam Sallmander, projektledare, Tillsammans för Sverige – en del av Fryshuset.