Replik
Joakim Scholander skriver om vad han ser som ett omfattande kunskapsmörker om öppna kontorslandskap. Vi kan inte annat än fullständigt hålla med. Debatten om öppna kontorslandskap är polariserad och alarmistisk. Den nya kontorsfaunan är här för att stanna. Med smart kontorsarkitektur, som Scholander företräder, och modern kommunikationsteknik kan vi enkelt lösa arbetsmiljöproblemen som uppstår. Det blir en fråga för HR-avdelningen, och det är dags att medarbetare på Göteborgskontor börja ställa krav på HR för att få tillgång till lösningarna på arbetsmiljöproblemen.
Enbart en tredjedel av alla kontorsanställda i Sverige har i dag ett eget kontorsrum som de arbetar i. Resterande två tredjedelar arbetar i rum som delas av flera kollegor, i öppna kontorslandskap eller i helt aktivitetsbaserade kontor. I Västsverige finns det knappt en miljon förvärvsarbetande, vilket gör att uppskattningsvis över 350 000 västsvenskar varje dag jobbar i öppna kontorslandskap.
Många blir störda av arbetsmiljön
Under våren har debatten rasat vilt om de öppna kontoren, inte minst i GP (31/7, 6/8 och 13/8). Vi har fått lära oss att produktiviteten sjunker med 66 procent när vi blir störda av kontorsljud, att sjukskrivningarna kan öka, och enligt en undersökning från tekniktillverkaren Poly och Future Workplace upplever fyra av tio kontorsarbetare att de alltid eller väldigt ofta blir störda på kontoret.
HR ansvarar för att lösa problemen
De öppna kontorslandskapen och aktivitetsbaserade kontoren är här för att stanna, och i grunden är de positiva för till exempel samarbete och social samhörighetskänsla på jobbet. Men att lösa de arbetsmiljöproblem som också har kommit med de nya kontorsmiljöerna är dagens HR-avdelningars stora utmaning, eftersom de inte går att lösa med gårdagens lösningar. Den största källan till problem är buller och hög ljudvolym på kontoret, och det uppkommer i huvudsak på tre olika sätt:
• Buller från bland annat ventilationsanläggningar och skrivare fortplantar sig lättare i ett öppet kontorslandskap. Många företag har som lösning på detta valt att ge sina medarbetare headset och hörlurar med aktiv brusreducering. Det är en billig investering och bra komplement till kontorsarkitekturen som Scholander beskriver.
• Spontanmöten som måste tas i kontorslandskapet bidrar till att höja ljudnivån. Genom att tydligt avsätta ytor och grupprum för spontanmöten, och utrusta dem med rätt teknik för videomöten, flyttas längre samtal och möten från det öppna landskapet.
• Dagens mobiltelefoner, och headseten som levereras med dem, har tyvärr för dåliga högtalare och mikrofoner – som tar upp mycket omgivningsbuller – och framför allt dålig medhörning. Medhörning kallas tekniken som spelar upp även din egen röst i ditt headset när du pratar. Effekten av dålig medhörning är att du börjar prata högre, och i högre frekvens. Det beror på att hjärnan tror att inte heller den du pratar med hör dig bra, eftersom du inte gör det. Det är därför du upplever att dina kollegor pratar högre när de pratar i telefon än när de pratar med skrivbordsgrannen, och det är en starkt bidragande orsak till buller på kontor.
Effekten av dålig medhörning är att du börjar prata högre, och i högre frekvens
IT sitter på lösningen
Gemensamt för punkterna är att det är arbetsmiljöproblem som faller under HR-avdelningens ansvar, men där lösningen finns hos IT-avdelningen och i kontorsarkitekturen.
Lösningarna behöver varken vara dyra eller svårimplementerade. Så det är dags att kontorsanställda i Göteborg vågar börja ställa krav på sina HR-avdelningar. Det är varje medarbetares rätt att få bästa möjliga verktyg och förutsättningar för att få en bra arbetsmiljö. För att erbjuda det måste HR hänga med i utvecklingen, och börja samverka med IT kring utmaningarna. Det är du som medarbetare värd!
Paul Clark, Europachef Poly