Ett journalsystem kan aldrig ersätta kontinuitet och relationer i vården. Primärvården skall bygga på långsiktiga relationer. Att patienter möter samma vårdkontakt över tid är en av de viktigaste faktorerna för en trygg, effektiv och patientsäker vård. När vi som vårdgivare lär känna patienterna, deras sjukdomshistoria och livssituation, kan vi göra rätt prioriteringar, undvika onödiga undersökningar och behandlingar, och i slutändan ge bättre vård.
Men just nu hotas dessa grundläggande principer av ett beslut från Västra Götalandsregionen (VGR). Regionens krav på att alla vårdgivare i primärvården måste använda det centraliserade journalsystemet Millennium riskerar att försämra vården i stället för att förbättra den. Många av oss privata vårdgivare har därför valt att överklaga beslutet. Inte för att vi motsätter oss digitalisering – tvärtom – utan för att vi ser hur ett tvingande, enhetligt system sätter teknik före patientens bästa.
Digital teknik borde göra vården mer flexibel och anpassad – inte mer centraliserad och stelbent
Journalsystem är ett verktyg, inte kärnan i vården. De kan aldrig ersätta det kliniska omdömet eller den erfarenhet som vårdpersonal bygger upp genom kontinuerliga patientmöten. Millennium är ett system utvecklat för stora sjukhus, men det är inte anpassat för primärvårdens verklighet, där snabba beslut, flexibilitet och personkännedom är avgörande.
Redan nu har vi sett stora problem i de delar av regionen där systemet testats. Långsamma processer, bristande användarvänlighet och fel i läkemedelshantering har skapat osäkerhet och ineffektivitet. Trots detta planerar regionen att fortsätta införa systemet. Men varför? Digital teknik borde göra vården mer flexibel och anpassad – inte mer centraliserad och stelbent.
Hälso- och sjukvården är inte en fabrik där alla arbetsmoment kan standardiseras in i minsta detalj. Tvärtom bygger den på professionellt omdöme, anpassning och lokala lösningar. Henry Mintzberg, en av världens mest framstående forskare inom organisation och ledarskap, beskriver vård som en professionell byråkrati – där kvalitet och effektivitet uppstår genom yrkeskunskap och ömsesidig anpassning, snarare än genom centralstyrning.
Administrativa hinder
När regionen försöker styra primärvården genom ett toppstyrt it-system riskerar vi att få motsatt effekt. I stället för att ge vårdpersonalen verktyg att jobba smartare, skapar vi fler administrativa hinder. I stället för att uppmuntra innovation, låser vi fast vården i ett system som kanske redan är föråldrat innan det ens är fullt implementerat.
Det finns ingen motsättning mellan digitalisering och flexibilitet. Tvärtom kan digitala lösningar stärka kontinuitet och patientsäkerhet – om vi bygger dem på rätt sätt. Det betyder att vi måste prioritera interoperabilitet, alltså möjligheten för olika system att kommunicera med varandra, snarare än att tvinga in alla i ett och samma journalsystem.
Vi vill att VGR:
– Slutar tvinga alla vårdgivare att använda Millennium och istället möjliggör integration mellan olika system genom öppna API:er.
– Sätter patientens kontinuitet och trygghet i första rummet, istället för att prioritera en teknisk lösning som redan visat sig problematisk.
– Skapar möjligheter till digitala innovationer – inte bara ett enda, centraliserat system, så att verksamheter kan välja det som fungerar bäst för dem och deras patienter.
Som verksamma i primärvården ser vi varje dag hur vår verksamhet bygger på engagemang, kunskap och närhet till patienterna. Vi behöver digitala system som stärker den grunden – inte som försvårar den. Journalsystem ska aldrig vara ett hinder mellan patient och vårdgivare. De ska vara ett stöd, något som förenklar, inte något som tvingar alla att arbeta på ett sätt som kanske inte passar deras verksamhet.
Vi står inför ett vägval. Antingen tar vi denna paus som en möjlighet att tänka om och välja en mer flexibel, innovativ lösning – eller så centraliserar vi oss in i ineffektivitet och ökade vårdköer.
För patienternas skull måste vi välja rätt väg.
Fredrik Gunmalm, VD för Medtanken Group
Mikael Spetz, allmänspecialist och verksamhetschef Älvängens läkarhus
Magnus Isacson, allmänspecialist och ordförande SFAM
Katarina Järbur, allmänspecialist och VD Nötkärnan vård och omsorg
Magnus Ängslycke, allmänspecialist, ägare distriktsläkare.com
Thomas Gavin, allmänspecialist och regionchef Capio Närsjukvård
Jerrie Kullberg, regionchef Capio Närsjukvård
Tina Holmberg, allmänspecialist och verksamhetschef Alepraktiken, Praktikertjänst
Dr. Christian Schmitt, specialist i Allmänmedicin, MLA Meliva Landvetter.
Jörgen Svedberg, Regionchef Väst, Meliva
Henrik von Sydow, allmänspecialist och verksamhetschef Wästerläkarna
Adam Goldberg, allmänspecialist och verksamhetschef Hönö vårdcentral
