Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Sverige måste utveckla en Kinapolitik som samlar EU

Nu vill den kinesiska regimen att samma avsaknad av rättsstat som präglar diktaturen ska gälla i Hongkong. Det är en utveckling som Sverige måste få EU att motarbeta, skriver Gunnar Hökmark (M).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Den kinesiska diktaturen är hård och oförsonlig, nu som då. Den brutala militära operationen 1989 mot studenterna på Tiananmen, Himmelska Fridens torg, var ett uttryck för att 1980-talets öppningar bara handlade om att öppna det ekonomiska systemet, aldrig om att öppna för demokrati. Kina är så långt ifrån en demokrati man kan komma.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Även om det kinesiska kommunistpartiet har låtit Kina vara del i öppenheten inom ramen för globalisering och den marknadsekonomi som i stort präglar världsekonomin har den aldrig tillåtit en egentlig marknadsekonomi eller personlig frihet i Kina. Den brutalitet och det förtryck som har hållit kommunistpartiet vid makten kommer ständigt till uttryck, mot uigurer, mot tibetaner, mot Falun gong och mot var och en som ifrågasätter kommunistpartiets överhöghet i Kina.

I Hongkong föreslår nu den kommunistkontrollerade lokala regeringen att utlämningar av personer ska kunna ske till Kina.

I Hongkong föreslår nu den kommunistkontrollerade lokala regeringen att utlämningar av personer ska kunna ske till Kina. Det handlar i praktiken om att tillåta att kommunistpartiets makt ska stå över rättsstaten även i Hongkong. Det löfte som Kommunistkina gav när Hongkong underställdes Kina 1997 handlade om ett land med två system. Nu vill den kinesiska regimen att samma avsaknad av rättsstat som präglar diktaturen ska gälla i Hongkong.

Det är ett uttryck för att det nu ekonomiskt mycket mäktigare Kina har en växande politisk styrka. Den styrkan vänder man mot omvärlden lika mycket som mot den egna befolkningen. En kontrollapparat som världen aldrig har skådat innebär att regimen gör verklighet av de skräckvisioner som förknippades med George Orwells 1984. Det handlar om att bryta ner den enskildes rätt för att göra var och en till en kugge i det kommunistiska maskineriet för att ingen enskild ska kunna eller våga opponera.

Denna politik mot mänskliga fri- och rättigheter vänder Kina mot andra delar av världen.

Denna politik mot mänskliga fri- och rättigheter vänder Kina mot andra delar av världen. Mot Taiwan har man uppnått att allt färre vågar tala om Taiwan som en egen stat och risken för ett väpnat övertagande har ökat. Mot Tibet, med konsekvensen att allt färre i den fria världen vågar tala om Dalai Lama. Mot varje land som kritiserar förtrycket, som kräver att politiska fångar ska friges och som kräver demokrati och frihet även för den kinesiska befolkningen.

Den svenska regeringens tystnad när det gäller den fängslade svenske medborgaren Gui Minhai, den inställda fotoutställningen i samarbete med FN:s utvecklingsorgan UNDP och reaktionerna mot att kinesiska turister inte kunde invadera ett hotell är några exempel.

Kina bedriver krig mot andra länders rätt att hävda frihet och mänskliga rättigheter. Det är ett led i en ekonomisk politik som motsätter sig principen om att fri handel förutsätter frihet och en fri ekonomi. Det förenas med att man inte tillåter ömsesidighet vad gäller investeringar och handel samtidigt som man inte respekterar internationell rätt när det gäller intellektuella rättigheter. De växande kraven mot världen riktar sig inte bara mot grannskapet utan mot varje land som hävdar demokratins självklarhet.

Sverige måste nu utveckla en Kinapolitik som kan samla Europa.

Sverige måste nu utveckla en Kinapolitik som kan samla Europa.

* För det första krav på ömsesidighet när det gäller investeringar.

* För det andra transparens och lika villkor vad gäller företag som investerar i Europa och i Sverige.

* För det tredje insikten i att den kinesiska krigföringen omfattar alla medel, inte bara militära mot grannskapet utan ekonomiska, finansiella och politiska påtryckningar världen över. Det är kommunistpartiets logik som präglar denna krigföring och den ställer krav på varje kinesisk medborgare.

* För det fjärde måste vi klargöra att delaktighet i den globala ekonomin innebär en delaktighet i det globala utbytet där vi har rätt att fördöma övergrepp mot mänskliga fri- och rättigheter. Vi måste klargöra att detta är det normala och inte undantaget och att det är en del av globalisering och de fria ekonomiernas samarbete.

* För det femte måste vi klargöra att i Sverige liksom i Europa gäller svensk lag och att de värderingar som är grunden för fria ekonomier och samhällen är vår utgångspunkt i varje form av samarbete med Kina. Det innebär att verksamheter som kan bli till hot mot Sverige och svensk säkerhet måste mötas som sådana samtidigt som vi välkomnar öppet och transparent ekonomiskt samarbete med Kina under de lagar som gäller för fria samhällen.

Den politik som präglar Kinas krig mot demokrati och frihet måste ses som det hot mot fria samhällen som det är.

Kriget är politikens fortsättning sa Clausewitz. Den politik som präglar Kinas krig mot demokrati och frihet måste ses som det hot mot fria samhällen som det är. Kina är en diktatur där kommunistpartiet är överordnad staten och hotar friheten där den är. Det blir allt viktigare ju starkare Kina blir ekonomiskt. Det är nämligen med ekonomin som bas som Kina bedriver krig mot demokrati och frihet, i det egna landet och i världen. När världens största diktatur blir världens största ekonomi måste vi stå starka i det globala försvaret av demokratin.

Gunnar Hökmark (M)

Europaparlamentariker