Kampanjen svarar på ett verkligt problem. Nästan oavsett hur man mäter så mår studenter sämre psykiskt än genomsnittsbefolkningen. Som ett svar finns studenthälsan, men den är ofta otillgänglig och utbudet är mycket ojämnt mellan lärosäten. Enligt en kartläggning har lärosätena mellan två till tio heltidsanställda per 10 000 studenter. En digital informationskampanj räcker tyvärr föga för att komma till rätta med problemen.
Gröna Studenter har sedan länge drivit på för att studenthälsan ska få ökad finansiering och en mer framträdande roll på våra lärosäten, samt en konkretiserad relation till den övriga vården. Sedan kongressen 2023 är det också Miljöpartiets politik men i opposition har inget kunnat göras.
Stor vinst för samhället
Det är inte ovanligt att studenter mår så pass dåligt att de får problem med studieresultaten. Uteblivna resultat leder till uteblivet CSN, och studierna förlängs med ännu en termin – om man ens fortsätter. Att må dåligt med svag privatekonomi blir en ond cirkel, där psykisk ohälsa och den svagare privatekonomin leder till och orsakas av varandra. Att undvika eller bryta en sådan ond cirkel är en stor vinst för individen, men även för samhället. Psykisk ohälsa och ej fullföljda utbildningar innebär samhälleliga kostnader som vi kan förebygga med rätt satsningar.
Det finns också en klar risk att snedvridande effekter av högre utbildning förstärks med nuvarande ordning. Det är rimligt att anta att problemen märks tydligare för studenter med föräldrar utan akademisk utbildning eller studenter med sämre socioekonomiska skyddsnät.
I kampanjen konstaterar Folkhälsomyndigheten själv att studietiden kan vara en instabil och stressig tillvaro. Situationen innebär nya krav och eget ansvar, samtidigt som många flyttar och hamnar längre ifrån sociala sammanhang och familj. En tidig och tydlig närvaro från studenthälsan kan förebygga många av de problem som annars kan uppstå ur en sådan situation.
Det är rimligt att anta att problemen märks tydligare för studenter med föräldrar utan akademisk utbildning eller studenter med sämre socioekonomiska skyddsnät
Folkhälsomyndighetens kampanj ”Tanke” är en fin tanke, men tyvärr blir förändringen i verkligheten nog begränsad. Vi föreslår en tydligare rollbeskrivning mellan studenthälsan och resten av vården med möjlighet till remittering. Dessutom bör studenthälsan stärkas med mer finansiering, att den bästa siffran är tio anställda per 10000 studenter är långt ifrån tillräckligt. Dessa förslag borde den nya utbildningsministern Johan Pehrson ta med sig över till socialdepartementet. Där kan de tillsammans reda ut hur studenthälsan kan stärkas på ett sådant sätt att det gör skillnad i verkligheten.
Mika Gartelius, talesperson vårdpolitik för Gröna Studenter
Camilla Hansén (MP), riksdagsledamot i Utbildningsutskottet
Ulrika Westerlund (MP), riksdagsledamot i Socialutskottet
