Riksbyggen byggde Brf Masthugget mellan 1967 och 1972. Innan dess hade Riksbyggen sedan slutet av 50-talet börjat köpa in alla privata fastigheter på Masthuggsberget – 207 fastigheter med 1860 lägenheter. Innan byggstart överlät Riksbyggen all inköpt mark till kommunen som i gengäld upplät marken med tomträtt till bostadsrättsföreningen.
På Masthuggsberget blev det nu rivet och avröjt. Föreningen byggde en låg- och mellanstadieskola, flertal sociala gruppbostäder, idrottshall, teater och många studentlägenheter, vårdcentral, förskolor med mera. Likaså anlades många och stora lekplatser och till och med egen fotbollsplan. Kommunen krävde dessutom en parkeringsnorm på 1,5 så det sprängdes in 1500 underjordiska p-platser i berget i flera garage.
På grund av föreningens stora åtagande i samband med bildandet fick föreningen inledningsvis betydande ekonomiska problem. Det skulle dröja till 80-talet innan föreningen på allvar rätade upp sig och intresset för att bo i Masthugget ökade. I dag är Brf Masthugget en väl fungerande bostadsrättsförening med 1200 lägenheter och med cirka 3 000 boende. Den största i Norden.
Kommunens huvudsakliga motiv är nu krasst ekonomiskt, långt ifrån tomträttens sociala ambitioner
Nu riskerar tomträtten – som lanserades som en trygg kommunal och långsiktig form av markupplåtelse på 60-talet – att bli en kvarnsten runt halsen på de boende i Masthugget och även på andra ställen. Kommunens huvudsakliga motiv är nu krasst ekonomiskt, långt ifrån tomträttens sociala ambitioner. Vid beräkning av tomträttsavgiften utgår man från en modell som bygger på marknadsvärden från en hårt driven spekulativ fastighetsmarknad i centrala Göteborg.
Kommunen vill därför höja tomträttsavgiften från dagens 3,2 miljoner kronor till 25,2 miljoner kronor per år eller cirka en halv miljard kronor under de närmaste 20 åren som avtalet gäller. Det innebär en avgiftshöjning för en 70 kvadratmeters lägenhet med 1500 kronor per månad och en större lägenhet på 130 kvadratmeter med 2800 kronor per månad. Därutöver kommer de vanliga årliga kostnadsökningarna.
De flesta inser att detta är en fullständigt vettlös och orimlig höjning. Den leder tankarna till en extra skattehöjning som enbart drabbar de boende i Masthugget. Ändå väljer kommunen/exploateringsförvaltningen att stämma Brf Masthugget inför Mark- och Miljödomstolen i stället för att förhandla fram en lösning med rimliga villkor.
Absurd situation
Föreningens höga kostnader för rivning och sanering i samband med bildandet tillsammans med stora samhällsnyttiga investeringar har indirekt medverkat till höjda marknadsvärden som i sin tur utgör grunden för den tomträttsavgift som föreningen ska betala till kommunen. En rent absurd situation med tanke på föreningens egna ekonomiska uppoffringar.
Många boenden har betalat höga priser vid köp av sina lägenheter till följd av de höga marknadsvärdena, ofta genom betydande skuldsättning. Så länge man bor kvar finns det inga reserver att betala höjda tomträttsavgifter med. Eventuella övervärden kan bara realiseras i samband med försäljning och då blir det i form av skatt på reavinsten, vilket är det vanliga sättet att beskatta övervärden på.
För många äldre med normala inkomster/pensioner som bott länge i föreningen blir det svårt att bo kvar. Många unga familjer som nyligen köpt en större lägenhet riskerar också att tvingas flytta.
Kommersiell fastighetsmarknad
Vad ska man göra åt detta? På nationell nivå måste tomträtten göras om och reformeras. Blotta kravet på 800 procent avgiftsökning sedan 2005 visar att systemet inte fungerar. Inflationen ökade under samma period med cirka 50 procent. Tomträtten som till sin karaktär är en evig upplåtelse med starkt skydd för tomträttshavaren har inget på en kommersiell fastighetsmarknad att göra. Den kopplingen upphörde när kommunen från början skrev på tomträttsavtalet och överlät på tomträttshavaren rätten att belåna och investera i sin fastighet.
På kommunal nivå kan Göteborgs stad själva mildra effekterna av avgiftshöjning med ett tak för höjningens storlek mellan två regleringstillfällen till exempel var tionde eller var tjugonde år.
Dessutom borde kommunen locka med ett rimligt pris på friköp av marken. Det ger kommunen klirr i kassan och föreningen blir ägare till sin tomt. Som regelverket ser ut i dag motverkas effektivt friköp av tomträttsmark. Detta måste rättas till! De boendes oro för framtida avgiftshöjningar måste tas på stort allvar.
Pelle Berglund boende i Brf Masthugget
