Detta är en årlig begivenhet som landets medier ägnar rätt stor uppmärksamhet. Tidningarnas rubriksättare använder fraser som ”Kan du årets nya ord?” och ”Här är nya ord att lära sig”. Tv-nyheterna skickar ut en reporter på stan som frågar folk om de vet vad exempelvis coolcation (semester på kallare ställe) betyder. De flesta ser förbryllade ut och svarar nej
Så har rapporteringen sett ut. Det olyckliga med listan och rapporteringen är att de ger en väldigt skev bild av hur språket och ordförrådet utvecklas.
Alla lär sig nya ord varje år, men vi lär oss dem inte från några ordlistor. Vi snappar upp dem genom läsning och samtal. Sammanhanget, eller kontexten med ett elegantare ord, brukar klargöra betydelsen.
Ett av årets nyord är dubbelsänkning, vilket betyder att Riksbanken sänker styrräntan med 0,5 i stället för 0,25 procentenheter. Alla som följer nyhetsrapporteringen har mött ordet hundratals gånger. Vi fattar vad det betyder.
Dubbelssänkning är ett bra exempel på hur nya ord skapas i svenskan, alltså genom en sammansättning av två vanliga svenska ord. Även barntorped, tryckarlägenhet, skuggflotta och gisslandiplomati hör till den här gruppen. Ibland kan man begripa ordet isolerat, men oftast krävs det ett sammanhang som klargör betydelsen.
I en del fall kan kopplingen mellan sammansättning och betydelse vara påfallande långsökt, till exempel när aktivklubb förklaras som ’klubb där högerextremister tränar kampsport’. Detta är ett märkligt påhitt och definitivt inget jag vill införliva i mitt ordförråd. Hur ordet kom in på listan är svårbegripligt.
En del ord på listan är kopplade till personer och företag, till exempel Magdamoderat ’tidigare borgerlig väljare som väljer att rösta socialdemokratiskt’. Ett ord som Magdamoderat kan kanske överleva en valrörelse eller två, men knappast längre.
På företagssidan finns ordet tiktokifiera, vilket förklaras som ”göra videor och annat material mer svåremotståndligt och klickbart”. Finns ordet kvar om fem år?
En intressant historia gäller orden twitter och twittra. Båda orden kom in i SAOL, Svenska Akademiens ordlista, 2015. Twitter köptes av Elon Musk som lät företaget heta X. Nu läser vi ”meddelas det på X (tidigare twitter)”. Det är väl bara en tidsfråga innan den förklarande parentesen försvinner. Ordet lär falla ur bruk och senare mista sin plats i SAOL.
Den intressanta frågan är vilken överlevnadspotential nyorden har? Det varierar naturligtvis, och facit har vi inte på nyårsafton.
Pudla är ett lyckat exempel på ett nyord från 2002 som tillsammans med frasen ”göra en pudel” nu etablerats i svenskans ordförråd.
Ordet skuggflotta ’oregistrerade fartyg’ har jag hört många gånger det senaste året utan att ens reflektera över att det kunde vara ett nyord. Det var omedelbart begripligt.
Ordet grisch ’välbeställd framtoning’ är annorlunda. Tidigare talade man om brats och stekare med snarlik betydelse. Sådana ord lever kvar ett tag, men får snart nog konkurrens av nya modeord. Svenska ordböcker gör klokt i att ha en rejäl karenstid för den här typen av ord.
Nu har vi en nyordlista för 2024. Det kan vara intressant att fundera på om och var man hört orden och, inte minst, vad de säger om vår samtid. Men det är inget vi ska lära oss.
Nya ord tillägnar vi oss ständigt genom samtal och läsning. Inte genom ordlistor.
Lars-Gunnar Andersson, professor emeritus i modern svenska
