I dag använder knappt var tjugonde svensk sig av någon form av bilpool (fyra procent), och det är endast tolv procent som vet var den närmaste bilpoolen finns. Det visar en ny studie från SOM-institutet. Bilpooler tycks alltså inte engagera det svenska folket särskilt mycket.
Politiker, myndigheter och näringsliv visar däremot ett betydligt större intresse för användningen av bilpoolerna, som ses som ett led i arbetet för att uppnå de globala klimatmålen. Exempelvis ingick stöd till bilpooler i Sveriges nationella plan för transportsystem 2010–2021. Vidare har staten under en lång tid subventionerat bilpoolsbranschen och stöttade bland annat Sunfleet, som länge var Sveriges största bilpoolsföretag. Samtidigt har Riksbyggen runt om i landet erbjudit nyinflyttade medlemskap i bilpool istället för boendeparkering, med målet att säkerställa effektiva och långsiktigt hållbara transporter. Politiker, myndigheter och näringsliv har länge pratat om en ’klimatsmart mobilitet’.
Goda och altruistiska
De fyra procenten av befolkningen som använder bilpool är dock inte några mer övertygade miljökämpar än övriga. Sammantaget visar analysen av fyra årliga undersökningar mellan 2019 och 2022 att de fyra procenten som använder bilpool inte skiljer sig från den övriga befolkningen beträffande miljöintresse, klimatångest eller huruvida de anser att man bör satsa på ett mer miljövänligt samhälle. Bilpoolsanvändare gestaltas ofta som goda och altruistiska medborgare, just eftersom bilpoolanvändning är förknippat med delat ansvar till en bättre och mer hållbar värld. Den nya studien visar dock tvärtom, att – uttryckt i de personlighetsegenskaper som också mättes i studierna – bilpoolsanvändarna har en lägre grad av välvillighet än övriga svenskar och att de i mindre utsträckning värdesätter en vacker och fredlig värld.
Den internationella forskningen ifrågasätter också satsningen på bilpooler som klimatsmart mobilitet. Flera senare studier visar att bilpoolsanvändningen faktiskt ökar den negativa klimatpåverkan genom att öka den totala bilanvändningen i samhället – framför allt bland personer som tidigare har promenerat, cyklat eller rest med kollektivtrafik.
Den internationella forskningen ifrågasätter också satsningen på bilpooler som klimatsmart mobilitet
Att samhället vidtar åtgärder för att begränsa bilismen är fullkomligt begripligt, särskilt då den nya studien visar att 82 procent av den svenska befolkningen äger bil i hushållet och att 78 procent har en egen boendeparkering. Frågan är dock om satsningar på bilpoolsanvändning är rätt väg framåt, för att minska bilanvändandet och dess negativa klimatpåverkan – eller om satsningen inte utgör en ekonomisk och ekologisk dikeskörning?
John Magnus Roos, konsumtionsforskare vid Göteborgs universitet och docent i socialpsykologi vid Högskolan i Skövde