Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Majoriteten av förortens invånare begår inte brott – likväl kommer många av dem tvingas flytta som en konsekvens av Gårdstensmodellens ”okonventionella” vräkningsmetoder, skriver debattörerna.
Majoriteten av förortens invånare begår inte brott – likväl kommer många av dem tvingas flytta som en konsekvens av Gårdstensmodellens ”okonventionella” vräkningsmetoder, skriver debattörerna.

Riv upp strategin för förorterna – och lyssna på de som bor där

AB Framtidens miljardsatsning är fastslagen och lämnar minimalt utrymme för inflytande. Samtidigt har det runt om i världen utvecklats nya former för medborgerligt inflytande. Lär av detta, riv upp strategin och bjud in hyresgäster - som bidragit till koncernens investeringskapital - till samtal där de själva får formulera förslag om hur deras pengar kan användas för att förbättra bostäder och levnadsmiljö, skriver bland andra Håkan Thörn, professor i sociologi.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Slutreplik

4/4 Framtidens plan för Göteborgs utsatta områden håller inte

7/4 Gamla lösningar fungerar inte på nya förortsproblem

8/4 Ingen naturlag med 84 000 göteborgare i utsatta områden

Vår debattartikel om Framtidens nya strategi för ”särskilt utsatta områden” har bemötts i två repliker, av Framtidens vd Terje Johansson och av Peter Esaiasson. Mycket kort om Esaiasson: varken den nya upplagan av ”Förorten” eller repliken förändrar det faktum att han inte vill diskutera grundproblemet - fördjupad social ojämlikhet, segregation och den allt mer utbredda fattigdomen i samhället. Det talar emellertid Johansson om i sin replik, i termer av att förorten har "låg socioekonomisk status”. Men när han förklarar detta i termer av finanskris och lågkonjunktur undviker han ändå att nämna den politik som sedan 1990-talet har syftat till att, med Esaiassons ord, ”pröva något annat” än välfärdsstatens fördelningspolitik. Resultatet: Medelinkomsten i miljonprogramsområdena sjönk mellan 1990 och 2015 med 10 000 kr samtidigt som den ökade med mer än 300 000 kr i de stadsdelar där de rikaste bor (mätt i 2015 års penningvärde). Därtill har bostadspolitikens avskaffande genererat en multipel bostadskris, med bostadsbrist och växande underskott på lägenheter med rimlig hyra, vilket drabbat många låginkomsttagare hårt.

Detta kan bara åtgärdas genom politik. Men självklart kan AB Framtiden, som ägare till hälften av Göteborgs hyresrätter, också agera för att göra livet bättre för invånarna i förorten. Den strategi som nu presenterats har fyra delar: nybyggnation, ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter, renoveringar och trygghetsarbete enligt den så kallade Broken Windows-modellen, känd för termen ”nolltolerans”.

Kommunledd gentrifiering

I internationell forskning kallas denna strategi för ”kommunledd gentrifiering”, därför att den medför att delar av befolkningen byts ut så att välbeställda invånare ersätter mindre resursstarka. Problemformuleringen som ligger till grund för Framtidens åtgärder är importerad från polisen: att områden ”kriminaliserats”. Men den absoluta majoriteten av förortens invånare begår inte brott – och likväl kommer många av dem nu att tvingas flytta. Det kommer att ske som en konsekvens dels av Gårdstensmodellens ”okonventionella” vräkningsmetoder, som flera gånger fällts i hyresnämnden. Än fler kommer att tvingas flytta på grund av att de inte har råd med de nya hyror som följer med de omfattande och standardhöjande renoveringar som planeras. Framtiden är medvetna om denna problematik, och har bestämt att 20% av lägenheterna ska renoveras utan hyreshöjning. Detta är inte tillräckligt för att undvika renovräkningar i områden där strax över hälften av barnhushållen, som Göteborgs stads rapport ”Jämlikt Göteborg” uppmärksammar, lever i risk för fattigdom.

Forskning har också visat att denna typ strategi endast flyttar problemen den syftar till att åtgärda. Inte konstigt då att vi i intervjuer med anställda på de allmännyttiga bolagen mött både skepsis och kritik mot Framtidens nya strategi – kommunledd gentrifiering flyttar hyresgäster från ett bostadsbolag till ett annat. När renoveringarna av miljonprogrammet nu går in i sin slutfas och de billiga lägenheterna blir allt färre riskerar kostnaderna också att dumpas på socialtjänsten.

Vad kan Framtiden göra? Det är glädjande att koncernen vill investera 11 miljarder i förorten och att dess vd vill ge inflytande till föreningslivet. Men då strategin slagits fast är utrymmet för inflytande minimalt. Under det senaste decenniet har det runt om i världen utvecklats nya former för medborgerligt inflytande, exempelvis finns former för att skapa medborgarbudgetar. Lär av detta, riv upp strategin och bjud in hyresgäster - som bidragit till koncernens investeringskapital - till samtal där de själva får formulera förslag om hur deras pengar kan användas för att förbättra bostäder och levnadsmiljö.

Håkan Thörn, professor i sociologi, Göteborgs universitet

Catharina Thörn, docent i kulturstudier, Göteborgs universitet

Ingrid Sahlin, seniorprofessor, Socialhögskolan, Lunds universitet

Ove Sernhede, seniorprofessor i barn- och ungdomsvetenskap, Göteborgs universitet

Nazem Tahvilzadeh, lektor i statsvetenskap, Malmö universitet