Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

I framtagandet av Framtidens strategi har vi naturligtvis värderat de försök som hittills gjorts för att vända utvecklingen i våra särskilt utsatta områden, skriver debattören. Bild: Jonas Lindstedt
I framtagandet av Framtidens strategi har vi naturligtvis värderat de försök som hittills gjorts för att vända utvecklingen i våra särskilt utsatta områden, skriver debattören. Bild: Jonas Lindstedt

Ingen naturlag med 84 000 göteborgare i utsatta områden

Vi ska göra allt vi kan, inte vänta på att andra ska agera och genom att vara affärsmässiga kan vi lyckas där många tidigare satsningar misslyckats, skriver Terje Johansson, vd och koncernchef, Framtidenkoncernen i en replik.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

4/4 Framtidens plan för Göteborgs utsatta områden håller inte

Göteborgs kommunfullmäktige beslutade i budget för 2020 att ambitionen är att ingen del av staden ska finnas med på polisens lista över särskilt utsatta områden 2025.

För att förstå betydelsen av det ställningstagandet krävs en förståelse för situationen i Göteborgs särskilt utsatta områden.

Ett särskilt utsatt område kännetecknas av låg socioekonomisk status. Men det som enligt polisens definition starkast skiljer ut särskilt utsatta områden är att de drabbats av en kriminaliseringsprocess som har en omfattande påverkan på lokalsamhället och boendemiljön. Här finns öppen narkotikahandel, offentliga våldshandlingar och – på grund av hot och våld – en rädsla för att delta i rättsprocesser som vittne, målsägare och anmälare. I viss mån finns parallella samhällsstrukturer och extremism. Områdena upplevs som otrygga av de som bor här. De som kan välja att bo någon annanstans gör ofta det.

LÄS MER: AB Framtiden vill lyfta utsatta områden med nya bolag

Vardagen ter sig normal

Ett särskilt utsatt område präglas också av en långt gången normaliseringsprocess. Ibland blir läget så allvarligt att vi inte kan undgå att se det. Som under tidig höst 2020 i Göteborg när kriminella nätverk demonstrerade sin makt över områdena genom att, som framgick av media, exempelvis upprätta vägspärrar. Men ofta ter sig vardagen i våra särskilt utsatta områden ganska normal. Trots att den innehåller mycket som samhällets aktörer inte skulle acceptera någon annanstans.

Men det är ingen naturlag att 84 000 göteborgare ska bo i särskilt utsatta områden.

Men det är ingen naturlag att 84 000 göteborgare ska bo i särskilt utsatta områden. Det är inte normalt. Och – vilket är viktigast – det är inte oundvikligt.

Det är med den insikten som kommunfullmäktige fattat sitt beslut. Uppdraget har riktats till alla stadens förvaltningar och bolag, eftersom ingen enskild aktör kan lösa denna utmaning. Samverkan med bland annat skola, socialtjänst och polis är något som redan präglar Framtidens arbete. Vi samverkar med civilsamhällets organisationer för att skapa lokalt förankrade permanenta verksamheter istället för kortsiktigt projektfinansierade lösningar. Och fler aktörer inser vikten av en positiv utveckling i dessa områden. Ett bra exempel är det samarbete kring sociala satsningar i Tynnered som inletts mellan Framtiden, Stena Fastigheter och Volvo Cars.

I framtagandet av Framtidens strategi har vi naturligtvis värderat de försök som hittills gjorts för att vända utvecklingen i våra särskilt utsatta områden.

LÄS MER: Så påverkas de boende när hyresrätter ombildas till bostadsrätter i Göteborgs förorter

I en studie från Malmö Universitet från 2020 beskrivs att områdena under sin livslängd haft låg socioekonomisk status och varit utsatta genom att de påverkas särskilt negativt av stora samhällsförändringar som finanskriser, lågkonjunkturer, flyktingkriser och förändringar på bostadsmarknaden. Miljonprogramsområdena har över tid halkat efter snarare än kommit ikapp, trots att stora insatser för att åstadkomma en positiv förändring har gjorts både lokalt och nationellt.

Segregationen kvar

I en kunskapsöversikt från Kim Roelofs och Tapio Salonen sammanfattas lärdomar från det som redan gjorts. Även om målet med alla områdesinsatser har varit att bryta segregationen har det målet inte uppnåtts. Utvecklingen har snarare gått i motsatt riktning och genomförda insatser har präglats av otydliga mål och mål som varit omöjliga att uppnå med de resurser som funnits tillgängliga.

Samtidigt som forskningen pekar på svårigheter finns exempel på teoribildning kring verksamma insatser och strategier. Vår strategi utgår bland annat från FAS-teorin som är framtagen av Brottsförebyggande rådet och bygger på erfarenheter från lokalt polisarbete, Broken Windows-teorin, Peter Esaiassons omfattande intervju- och analysarbete med boende i områdena och den erfarenhet koncernen själva har av god förvaltning, inte minst i Gårdsten.

I mitten på 90-talet ansågs Gårdsten vara ett av de mest utsatta områdena i Sverige. Idag är Gårdsten det enda område i Sverige som lyckats komma bort från polisens lista över särskilt utsatta områden.

LÄS MER: Så ska Göteborg få bort alla utsatta områden – på fem år

Handlar om att vara långsiktiga

Framtiden är en stor fastighetsägare i stadens samtliga särskilt utsatta områden och har därför en betydande roll i att öka tryggheten och bryta den strukturella bostadssegregationen. Det finns också en affärsmässig nytta för oss att vara drivande i områdesutvecklingen. Denna affärsmässiga nytta är inte en avigsida på strategin, tvärtom. En satsning som är ekonomiskt hållbar är uthållig över tid och kan upprepas på fler platser. Det vill säga motsatsen till kortsiktiga projekt som förutsätter offentlig finansiering. Genom att vara affärsmässiga kan vi lyckas där många tidigare satsningar misslyckats.

Vi vet att det går, vi har lyckats i Gårdsten. Det handlar om att öka den lokala närvaron och göra mer av det vi redan vet fungerar. Det är konkreta åtgärder som lås och belysning eller läxhjälp och arbetsförberedande projekt. Samtidigt som vi både ska bygga nytt, med blandade upplåtelseformer, och renovera befintliga hus och miljöer. Det handlar om att börja nu och orka vara långsiktig i satsningen. Vi ska göra allt vi kan, inte vänta på att andra ska agera.

Terje Johansson, vd och koncernchef, Framtidenkoncernen