Personlig assistans möjliggör arbete och fritid, familjeliv och nöjen. Den rättigheten kostar pengar och de senaste åren har präglats av kännbara åtstramningar. Mer ansvar har överflyttats från till kommunerna och Försäkringskassan har börjat ändra och upphäva tidigare beviljad assistans, med retroaktiva återkrav mot assistansberättigade och anordnare, skriver debattören. Bild: Gorm, Kallestad
Personlig assistans möjliggör arbete och fritid, familjeliv och nöjen. Den rättigheten kostar pengar och de senaste åren har präglats av kännbara åtstramningar. Mer ansvar har överflyttats från till kommunerna och Försäkringskassan har börjat ändra och upphäva tidigare beviljad assistans, med retroaktiva återkrav mot assistansberättigade och anordnare, skriver debattören. Bild: Gorm, Kallestad

Regeringen måste stoppa slakten av personlig assistans

Tusentals svenskar får frihet och en fungerande vardag tack vare personlig assistans. Men nu står välfärden inför kraftiga besparingar. I Västsverige handlar det om 120 miljoner – och över 2 500 drabbade individer. Regeringen måste rädda frihetsreformen personlig assistans i budgeten för 2024, skriver Hans Dahlgren, Humana.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

För att överhuvudtaget kunna komma ut och leva sitt liv som andra: Pappan som lever med sviterna av en stroke som vill kunna följa med till simträningen. Barnet med autism som behöver sin assistent i skolan. Singelkillen i permobil som ska gå på dejt. Karriärkvinnan som varje dag åker med sin rullstol mellan möten – och nu på semesterresa. Tonåringen som behöver en maskins hjälp att andas, och assistenter för att tömma luftrören på slem. För många personer med en funktionsnedsättning blir vardagen möjlig tack vare personlig assistans. I Västsverige handlar det om 2 500 personer, vars frihet i vardagen nu är hotad.

Personlig assistans möjliggör arbete och fritid, familjeliv och nöjen. Den rättigheten kostar pengar och de senaste åren har präglats av kännbara åtstramningar. Mer ansvar har överflyttats till kommunerna och Försäkringskassan har börjat ändra och upphäva tidigare beviljad assistans, med retroaktiva återkrav mot assistansberättigade och anordnare.

Största förlorarna

Fusk och missförhållanden ska tas på allvar och rättas till – men vi ska alltid komma ihåg att det är de som har rätt till assistans som är de största förlorarna när assistanspengar missbrukas. Nu ser vi, som Sveriges och Västsveriges största anordnare av assistans, liksom andra aktörer och funktionsrättsorganisationer ett överhängande behov av att försvara assistansreformen i stort.

De senaste åren har antalet assistansberättigade gradvis minskat (med drygt 17 procent sedan 2015). Den kanske tydligaste besparingen på assistansen sker dock på ett mindre uppenbart sätt. Genom att hålla nere schablonuppräkningen, det vill säga hur många kronor per timme som assistansen anses vara värd, sparar man successivt in stora pengar, då de offentliga budgetarna i övrigt växer. Över åren blir det mångmiljonbelopp.

Sedan 2016 har schablonen, med ett enstaka undantag, ökat betydligt mindre än inflationen. I fjol gjorde den rekordstora inflationen gapet avgrundsdjupt. Och i år blir det ännu värre: löneökningarna landar på 7,4 procent, men regeringen vill bara ge assistansen samma låga uppräkning på 1,5 procent. Det gör också att assistansen behandlas betydligt snålare än andra delar av vård och omsorg.

Obefintligt utrymme

I kronor räknat innebär skillnaden sju kronor per timme. Räknar man samman alla personer och alla timmars assistans blir det mycket pengar som snart kommer fattas i den personliga assistansen: över 640 miljoner på ett år. Bara i Västra Götalands och Hallands län handlar det om uppskattningsvis 120 miljoner kronor.

Konsekvenserna riskerar att bli digra för alla som berörs av personlig assistans, för alla medarbetare och assistenter, och i förlängningen framför allt för alla assistansberättigade.

Assistansen består definitionsmässigt nästan uteslutande av tid: den tid som assistansberättigade beviljats blir assistenternas arbetstid, i uppdragsgivarnas hem, på deras arbete, resor och fritidsaktiviteter. Utrymmet för effektiviseringar är med andra ord närmast obefintligt.

Vi som arbetar med assistans strävar kontinuerligt efter utveckling och förbättring. Men det är just sådant långsiktigt kvalitetsarbete som nu riskerar att få stryka på foten. Mindre utveckling och sämre villkor för medarbetarna gör det ännu svårare att locka och behålla lämpliga assistenter. En försämrad ekonomi drabbar framför allt seriösa aktörer som vill följa regelverk till punkt och pricka. Med fler oseriösa aktörer riskerar brister och missförhållanden att återkomma. Kommunerna, som har skyldighet att erbjuda assistans, skulle behöva ta ett allt större ansvar och underskott inom assistansverksamheten täckas med bidrag från andra angelägna välfärdsområden.

Det gör också att assistansen behandlas betydligt snålare än andra delar av vård och omsorg

Vi vill kunna fullfölja uppdraget att ge människor den assistans de har rätt till. Vi vill erbjuda assistenter bra arbetsvillkor. Vi vill verka tillsammans med andra seriösa utförare och assistenter.

Regeringen måste ompröva sitt snåla beslut. Vackra ord om att värna denna frihetsreform måste mötas med reda pengar. När man balanserar miljarder i reformutrymme borde det i budgeten finnas utrymme också för att rädda den personliga assistansen. Alla är värda ett bra liv. Även i kristider.

Hans Dahlgren, vd Humana Assistans