Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Genom att säga att han inte kan uttala sig om huruvida det som forskningen kommit fram till stämmer eller ej, då han själv inte var med vid SD:s grundande, så ifrågasätter Pehrson, måhända omedvetet, hela grundfundamentet för vetenskapens och forskningens kunskapsinhämtning, skriver debattören. Bild: Skärmdump SVT Agenda
Genom att säga att han inte kan uttala sig om huruvida det som forskningen kommit fram till stämmer eller ej, då han själv inte var med vid SD:s grundande, så ifrågasätter Pehrson, måhända omedvetet, hela grundfundamentet för vetenskapens och forskningens kunskapsinhämtning, skriver debattören. Bild: Skärmdump SVT Agenda

Pehrson öppnar dörren för förintelseförnekare när han ifrågasätter fakta

I samtal med Agendas programledare härom dagen gällande SD:s nazistiska historia svarade Pehrson att några av grundarna: ”…var till och med påstått nazister. Jag var ju inte med så jag har ingen aning.” Det är extremt allvarligt att en förment liberal partiledare på detta vis ifrågasätter historiska fakta, skriver Mikael Nilsson, docent i historia.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Liberalernas partiledare Johan Pehrson har stora problem. Han kan uppenbarligen inte avgöra om historikernas vetenskapliga arbete producerar fakta eller ej. I samtal med Agendas programledare härom dagen gällande SD:s nazistiska historia svarade Pehrson att några av grundarna: ”…var till och med påstått nazister. Jag var ju inte med så jag har ingen aning.” På detta parodiska vis föll han tillbaka på Jimmie Åkessons eget närmast patenterade svar på frågorna om partiets nazistiska förflutna. Men skrattet fastnar i halsen. Det är extremt allvarligt att en förment liberal partiledare på detta vis ifrågasätter historiska fakta. Ty det är faktiskt precis det som Pehrson gör i praktiken. SD:s nazistiska förflutna är extremt välbelagt av forskningen. Historikerna har länge studerat detta parti och noggrant redogjort för sina fynd och det är extremt välkänt vilka partiets rötter är.

Be om ursäkt

Pehrsons inställning till SD verkar minst sagt kluven. Ena stunden kallar han partiets historia och politik för ”en brun sörja” och den andra tycks han be om ursäkt för samma uttalande. Man förstår naturligtvis att Pehrsons sits vare sig är en enkel eller bekväm. Han tvingas på grund av SD:s roll som garant för den nya borgerliga regeringen svälja saker han förhoppningsvis aldrig annars skulle anse vara liberal politik. Men denna tvehågsenhet, och de dubbla lojaliteter han uppvisar, gör egentligen bara saken värre. Tydligen är L oförmöget att driva en verkligt självständig och liberal politik i denna regering. Så till den grad att partiledaren inte kan förmå sig att säga att SD grundades av personer med nazistiska sympatier.

Genom att säga att han inte kan uttala sig om huruvida det som forskningen kommit fram till stämmer eller ej, då han själv inte var med vid SD:s grundande, så ifrågasätter Pehrson, måhända omedvetet, hela grundfundamentet för vetenskapens och forskningens kunskapsinhämtning. Historiker studerar per definition händelser som de själva inte var en del av. Pehrsons svar öppnar onekligen för frågor om vilka andra historiska händelser han anser att man kan ifrågasätta eftersom vi själva inte var med när de hände? Men i fallet med nationalsocialismen och dess brott mot mänskligheten så blir detta svar inte bara absurt utan också groteskt. Här öppnas en dörr på glänt som historiker och Förintelseöverlevare arbetat mycket hårt för att hålla stängd.

Pehrsons svar öppnar onekligen för frågor om vilka andra historiska händelser han anser att man kan ifrågasätta eftersom vi själva inte var med när de hände?

Skall vi även ifrågasätta kommunismens brott på liknande grunder? Vi var ju trots allt inte där när Stalin lät miljoner ukrainare svälta ihjäl under 1930-talets början.

Det kan tyckas raljerande att ställa dessa frågor. Men Pehrsons ord måste tas på stort allvar och han bör avkrävas svar på följande fråga: Accepterar du den akademiska vetenskapens och historikernas forskningsresultat eller inte?

Mikael Nilsson, docent i historia