Tidö-partierna har nu presenterat en gemensam politik inom infrastrukturområdet. På kortare sikt i budgetpropositionen för 2025 men också på längre sikt i infrastrukturpropositionen för planperioden åren 2026-2037. Utgångspunkten både för 2025 års satsningar och infrastrukturpropositionen är samhällsekonomisk nytta, vilket innebär att säkerställa att pengarna satsas på det som ger mest tillbaka i form av en bättre transportinfrastruktur.
I båda propositionerna är det stort fokus på underhåll av både väg och järnväg. För år 2025 satsar regeringen totalt mer än 40 miljarder kronor på underhåll. Pengarna fördelas enligt drygt 22 miljarder kronor på vägunderhåll och drygt 18 miljarder på järnvägsunderhåll.
Rekordstor ökning
Sammantaget satsar Tidö-partierna totalt 1 200 miljarder kronor på svensk infrastruktur för perioden 2026-2037, vilket är historiskt. Det motsvarar en rekordstor ökning av den ekonomiska ramen med 27 procent, räknat i fasta priser. Satsningen motsvarar det mest expansiva scenario som Trafikverket presenterade i sitt underlag.
Under planperioden, fram till år 2037, ska hela underhållsskulden i det statliga vägnätet betas av. Sammanlagt satsas 354 miljarder kronor på vägunderhållet fram till 2037. Motsvarande summa för järnvägsunderhållet är 210 miljarder kronor, vilket är så mycket pengar som Trafikverket klarar av att hantera utan att behöva stänga ner trafiken under längre tid.
Förutom underhåll kommer det även att satsas på nyinvesteringar där det behövs för att säkra att arbetspendlingen fungerar och gods kommer fram i tid. För detta ändamål finns 607 miljarder kronor avsatt fram till år 2037 i infrastrukturpropositionen. Arbetet med åtgärdsplanen påbörjas när riksdagen fattat beslut om infrastrukturpropositionen, den nationella planen presenteras 2026.
Förutom underhåll kommer det även att satsas på nyinvesteringar där det behövs för att säkra att arbetspendlingen fungerar och gods kommer fram i tid
I infrastrukturpropositionen ställs också höga krav på Trafikverket att effektivisera sin verksamhet och sina metoder. Regeringen satsar mycket pengar på infrastruktur men vill också ha mer infrastruktur för de pengar som satsas.
I infrastrukturpropositionen framgår att alternativ finansiering av infrastruktur ska utredas. Två projekt pekas ut: Malmbanan i Norrbotten och östlig förbindelse i Stockholm. Fler projekt kan komma att prövas för alternativ finansiering. Samarbetet med externa aktörer ska fördjupas. Satsningarna på infrastruktur stärker svensk konkurrenskraft och lägger grunden för ökad tillväxt. De stora satsningar som nu görs pekar ut en ny inriktning för svensk infrastruktur och en positiv utveckling i Sverige.
Thomas Morell (SD), riksdagsledamot, vice ordförande i Trafikutskottet, trafikpolitisk talesperson
Maria Stockhaus (M), riksdagsledamot , gruppledare Trafikutskottet
Helena Gellerman (L), riksdagsledamot trafikpolitisk talesperson
Magnus Jacobsson (KD) riksdagsledamot , trafikpolitisk talesperson
