Språkkurser är tekniskt sett de viktigaste ämnena i skolan. Det är ingen nyhet; språk- och matematikkurser har sedan 2007 givit elever meritpoäng och är därmed mer värda än andra ämnen. Syftet med meritpoängsystemet är att uppmuntra elever att läsa mer språk och matematik. Även om det är ett gott syfte, misslyckas systemet i praktiken. Meritpoängen dominerar elevers meritvärde och tvingar dem att välja språkkurser de annars hade undvikit. Följden är att många elever saknar intresse för kurserna och nästan inte lär sig någonting. Om systemet inte uppnår sitt mål, varför finns det kvar? Det är dags att ompröva meritpoängens existens.
Känner sig tvungna
Meriterande kurser kan sammanlagt ge upp till 2,5 meritpoäng, vilket motsvarar att eleven höjer alla sina betyg med ett betygssteg. Att välja bort dessa innebär att eleven förlorar möjligheten att komma in på sin drömutbildning. Elever känner sig tvungna att läsa meriterande kurser, oavsett intresse. Varför meriteras just språk och matte? Andra ämnen kan vara minst lika viktiga för elevens framtid, men särbehandlas inte på samma sätt.
Paradoxalt nog, begränsas elevernas val av språk av detta system. Moderna språk 1, 2, 5 och 6 ger inga meritpoäng, vilket straffar dem som vill byta modernt språk efter högstadiet. Redan i mellanstadiet förväntas eleverna därmed veta vilket språk de vill läsa även under gymnasiet – en orimlig förväntan. Skolan borde uppmuntra elever att välja språk de är intresserade av, inte tvinga dem att fortsätta att studera ett språk de inte tycker om. Det är både kontraproduktivt och meningslöst.
Andra ämnen kan vara minst lika viktiga för elevens framtid, men särbehandlas inte på samma sätt
Trots att fler elever i dag läser språk på gymnasiet, lär de sig mindre. Enligt en undersökning från Skolverket 2018 väljer elever språk till följd av meritpoängen. Eftersom poängen är samma oavsett betyg, satsar många elever endast på att bli godkända. Motivationen är låg och eleverna lägger knappt energi på att faktiskt lära sig språk. När språkkurser väljs utifrån taktik i stället för passion så fungerar inte systemet. Skulden ligger inte på eleverna, utan på incitamenten.
Språk är avgörande både för individen och för Sverige som helhet. Fler elever läser språk tack vare meritpoängen, men själva syftet att förbättra språkkunskaperna har inte uppfyllts. Systemet belönar minimal ansträngning och straffar dem som vill lära sig nya språk. Vi kan inte fortsätta blunda för det här problemet. Därför bör meritpoängen avskaffas.
Tom Holtorf, lärarstudent samt andre Vice-ordförande, LUF Väst
Adrian Akrad, lärarstudent samt ledamot, LUF Väst
