För att något ska räknas som ett modeord krävs två saker, dels att ordet blir mycket vanligt under en period, dels att dess betydelse vidgas. De två kriterierna är beroende av varandra. Om betydelsen vidgas, kan ordet användas i fler sammanhang (eller kontexter, som det heter med ett modeord).
Ordet paradigm har sina rötter i den antika grekiskan och har därifrån spridits till de flesta europeiska språk. Det betyder ungefär ’mönstervisning’, från para ‘bredvid’ och deiknunai ’visa’.
Ordet har i hundratals år använts som en grammatisk fackterm för allehanda böjningsmönster. Verbböjningarna utgör olika paradigm, till exempel springa–sprang–sprungit.
Ordet har också en mer allmän betydelse, som beskrivs på följande sätt i Svensk ordbok: ”system av antaganden och tankemönster som är allmänt erkända inom ett vetenskapligt område.”
I den här mer allmänna betydelsen blev ordet och begreppet ett vetenskapligt modeord genom Thomas Kuhns inflytelserika bok ”The structure of scientific revolutions” från 1962.
När Kuhn skriver om paradigmskiften handlar det exempelvis om skiftet från Newtons fysik till Einsteins. Det syftar alltså på grundläggande förutsättningar för beskrivningen av verkligheten.
Kuhns exempel hämtades från naturvetenskapen, men bokens popularitet ledde till att begreppet spreds till andra vetenskapsområden, till exempel humaniora och samhällsvetenskap. Jag använde själv ordet på 70-talet för att beskriva skillnader mellan olika språkvetenskapliga skolbildningar.
Ett vetenskapligt paradigmskifte innebär att alla så småningom går över till den nya läran, eller de nya ramarna inom vilka verkligheten ska förklaras. Den heliocentriska världsbilden, att jorden snurrar runt solen, ersatte den geocentriska. Ingen hävdar numera att solen snurrar runt jorden. Det är svårt att hitta lika omvälvande skiften inom humaniora och samhällsvetenskap, men det har varit frestande att tänja på definitionen.
I nästa steg vidgades användningen från vetenskapen till samhällsdebatten. Riktigt när detta skedde är oklart, men ordets vandring från vetenskapsteori till allmänspråk tog nog närmare 60 år. I den politiska diskussionen är det numera etablerat.
Men riktigt allmänt har ordet inte blivit. Än har jag inte sett det användas om skiftet från bensinbil till elbil eller från kontantbetalning till kortbetalning.
Paradigmskiften ska vara omfattande förändringar, men vad som är omfattande är inte definierat. Den vagheten gör ordet användbart. Att säga paradigmskifte i stället för förändring låter mer slagkraftigt, även om innebörden ofta är densamma.
Modeord har en begränsad livslängd; inte så att de försvinner, men de används mer sparsamt.
Vi får se hur det blir med dagens paradigmskiften.
