Den 18 april i år fattade regeringen ett betydelsefullt beslut: Folkhälsomyndigheten fick i uppdrag att utveckla arbetet med "existentiell hälsa". Detta initiativ markerar ett viktigt skifte i hur vi betraktar hälsa och välbefinnande på samhällsnivå. I ljuset av detta vill vi lyfta fram ett kompletterande och fördjupande koncept: filosofisk hälsa.
Filosofisk hälsa är i grunden sekulär: den uppmanar oss att tänka själva, att inte blint följa dogmatiska normer utan att kritiskt granska dem innan vi accepterar dem (eller inte). Det handlar om att utveckla vår förmåga till konceptuellt tänkande och att integrera våra liv till en sammanhängande helhet, snarare än att leva fragmenterade liv fyllda av olika roller där hälsa, framgång eller lycka reduceras till en vara, snarare än en livsglädje.
Sekulärt perspektiv
I detta sammanhang är det viktigt att vara vaksam. Bakom regeringens beslut om existentiell hälsa står socialminister Jakob Forssmed, som är kristdemokrat (KD). Vi hoppas att man inte använder begreppet existens för att återigen sälja oss en institutionell gud och en religiös världsbild. Vad vi behöver är en förmåga för alla att få tillgång till fritt tänkande, inte nya eller gamla former av dogmatism.
Existentiell och filosofisk hälsa bör inte reduceras till en religiös fråga. Det är en sekulär, vetenskaplig och samhällsomfattande fråga som berör bildning i dess djupaste bemärkelse. Filosofisk hälsa handlar också om att utveckla en kritisk förmåga att reflektera över vår förståelse av hälsa och välbefinnande.
Världshälsoorganisationen (WHO) har länge förespråkat en holistisk syn på hälsa som sträcker sig bortom ”frånvaron av sjukdom”. WHO:s definition inkluderar fysiskt, mentalt, socialt och andligt välbefinnande. Inom denna ram har begreppet existentiell hälsa vuxit fram, vilket omfattar dimensioner som harmoni, mening och syfte i livet.
Detta koncept går bortom traditionella hälsodefinitioner och utforskar hur vårt tänkande, våra värderingar och vår världsbild påverkar vår förmåga att blomstra som individer och som samhälle.
Filosofisk hälsa, ett begrepp som växer fram inom tvärvetenskaplig forskning, erbjuder ett fördjupat perspektiv som utvidgar denna förståelse. Det ger oss verktyg att navigera i livets komplexitet och främja ett meningsfullt och reflekterande liv. Detta koncept går bortom traditionella hälsodefinitioner och utforskar hur vårt tänkande, våra värderingar och vår världsbild påverkar vår förmåga att blomstra som individer och som samhälle.
Vissa forskare beskriver att filosofisk hälsa omfattar sex väsentliga dimensioner: det kroppsliga sinnet, känslan av självet, känslan av tillhörighet, känslan av möjlighet, känslan/sinne av syfte och det filosofiska sinnet. Dessa dimensioner fungerar inte isolerat, utan sinsemellan i en dynamisk interaktion som bildar grunden för ett meningsfullt liv.
Känslan av möjlighet är till exempel förmågan att se potential där andra ser hinder. Detta är en definition av hälsa ur en filosofisk synvinkel: har jag en bra relation till det som är möjligt? Det filosofiska sinnet är vår förmåga att tänka kritiskt, se sammanhang och skapa mening ur livets komplexitet.
I en tid som präglas av oro, känslor av meningslöshet och ”mental ohälsa” behöver vi verkligen nya perspektiv som kan bidra till existentiell mening. Vi tror att filosofisk hälsa erbjuder en sådan väg framåt.
Ger verktyg
Att bli vuxen innebär att bli filosofiskt hälsosam. Det handlar inte enbart om att undvika psykisk ohälsa, utan om att utveckla en robust förmåga att navigera livets utmaningar.
Det handlar om att skapa förutsättningar för människor att engagera sig i de stora frågorna om existens, mening och etik, utan att falla tillbaka på religiösa eller konventionella svar.
Att utveckla filosofisk hälsa på samhällsnivå kräver en mångfacetterad approach. Det innefattar att integrera filosofiska perspektiv i utbildningssystemet, att skapa offentliga forum för filosofisk reflektion, och att främja en kultur av kritiskt tänkande och existentiell utforskning. Det handlar om att skapa förutsättningar för människor att engagera sig i de stora frågorna om existens, mening och etik, utan att falla tillbaka på religiösa eller konventionella svar. Konsensus är inte alltid sunt.
Till Folkhälsomyndigheten, som ska lämna slutredovisning i mars 2025, säger vi respektfullt: inkludera filosofisk hälsa i ert arbete. Genom att omfamna detta koncept kan vi bana väg för en djupare förståelse av vad det innebär att leva ett fullt och meningsfullt liv i vår komplexa värld. Det är nyckeln till en ljusare och mer meningsfull framtid för alla - en framtid där hälsa inte är en vara att konsumera, utan en joie de vivre att kultivera och dela.
Dr Luis de Miranda, filosof, författare och forskare, Center for Wellbeing, Welfare and Happiness, Handelshögskolan
Dr Charlotta Ingvoldstad Malmgren, genetisk vägledare, forskare, Centrum för forskningsetik och bioetik, Uppsala universitet
