Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Om man på allvar tror att en skola fungerar bättre bara för att eleverna klär sig på ett speciellt sätt, eller att lärarna uppmanas bära kostymer, kavajer, högklackat, finskor eller slips, då har man inte särskilt mycket insyn i och kunskap om hur en skola faktiskt fungerar, skriver debattören. Bild: 	LEIF R JANSSON / TT
Om man på allvar tror att en skola fungerar bättre bara för att eleverna klär sig på ett speciellt sätt, eller att lärarna uppmanas bära kostymer, kavajer, högklackat, finskor eller slips, då har man inte särskilt mycket insyn i och kunskap om hur en skola faktiskt fungerar, skriver debattören. Bild: LEIF R JANSSON / TT

Kunskap och kompetens sitter inte i kläderna

Om man på allvar tror att en skola fungerar bättre bara för att eleverna klär sig på ett speciellt sätt, eller att lärarna uppmanas bära kostymer, kavajer, högklackat, finskor eller slips, då har man inte särskilt mycket insyn i och kunskap om hur en skola faktiskt fungerar, skrver HP Tran, lärare.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Nyligen avslöjade Aftonbladet att några skolor från friskolekoncernen Internationella Engelska skolan, IES, har ägnat sig åt att anmärka på och bestraffa elever som inte har klätt sig enligt skolans klädpolicy. Lärare och skolledning har vid upprepade tillfällen sagt till elever, främst flickor, att de inte får klä sig på ett visst sätt med argumentet att både elever och lärare kan bli distraherade eller provocerade av detta. I förlängningen kan detta vara ett störande moment och därmed bryta mot skolans ordningsregler, uppger man.

IES gör egentligen inget fel när de i sina bestämmelser och regler anger att skolan har en klädpolicy, en dresscode, för både elever och skolpersonal. Inga konstigheter här. Egentligen. De vuxna som arbetar på skolan får helt enkelt följa arbetsplatsens klädkoder och klädkultur - vare sig den är dokumenterad eller odokumenterad, uttalad eller outtalad. Ogillar man det får man helt enkelt byta arbetsplats.

Svårt att följa upp

Det är inte heller några konstigheter att skolor har ordningsregler. Alla skolor i landet har ordningsregler. Man måste. Det är inte svårt för en skola att upprätta och skriva ordningsregler. Reglerna brukar också regelbundet revideras. Det som är svårt är att följa upp, efterleva och säkerställa att reglerna följs. Och det är något som alltför många lärare och skolor inte hinner med. Fast det är en annan diskussion.

Men hur är det för eleverna? Måste de följa klädreglerna? Inte ha för korta kjolar, inte ha för åtsittande kläder, inte bära magtröjor eller för tunna linnen och så vidare? Nja, här blir det lite mer komplicerat. För att förenkla det hela kan vi säga så här: Skolbarn bör följa en skolas uttalade klädregler, men de måste inte. Om de väljer att inte följa skolans klädregler ska de inte bli bestraffade av en skolledning eller lärarna - så länge kläderna inte anses vara förargelseväckande beteende, ha tydligt rasistiska, nazistiska eller hatiska budskap förstås. Hur en person väljer att klä sig kan också rymmas i grundlagen om yttrandefrihet. Så här har IES gjort fel när de har bestraffat barn för hur de har valt att klä sig.

Nu får vuxenvärlden skärpa sig och återgå till att klaga på bensinpriset, bolåneräntan eller den svenska hip hop-musiken

Och innan du ställer dig upp, knyter näven och hytter den argt i luften. Nej, det är klart att barnen inte kan gå till skolan halvnakna, och nej, det är klart att man inte kan klä sig precis hur som helst. Det gäller alla, överallt i samhället. Vi får inte glömma att de sociala krafterna, normer och skam har en viktig roll i det hela. Dessutom är det iskallt ute. På med jackan, grabben. Du kommer att bli förkyld. Och nej, de där jeansen har ju jättestora hål? Ska du verkligen ha de där skorna? Det är ju sommarskor!

Hela den här offentliga debatten som har blåst upp kring huruvida skolflickor får klä sig si eller så är helt absurd. Aldrig trodde jag att det skulle väcka en sådan debatt där vuxna lägger sig i hur våra barn väljer att klä sig. Nu får vuxenvärlden skärpa sig och återgå till att klaga på bensinpriset, bolåneräntan eller den svenska hip hop-musiken.

Polerad yta

Om man på allvar tror att en skola fungerar bättre bara för att eleverna klär sig på ett speciellt sätt, eller att lärarna uppmanas bära kostymer, kavajer, högklackat, finskor eller slips, då har man inte särskilt mycket insyn i och kunskap om hur en skola faktiskt fungerar. Att många vinstdrivande friskolor har en uttalad klädpolicy för sin personal är i grund och botten baserad på en och samma sak: marknadsföring. Det är en polerad yta. Det ser bra ut helt enkelt. Pedagogiken blir inte bättre för att lärarna ser mer uppklädda ut. Men det ser bra ut. Både på skolans hemsida, det officiella instagramkontot och i reklambroschyren som delas ut på öppet hus-dagarna. En god marknadsföring kan också leda till att det ser bra ut i bolagets årliga bokföring och avkastning. Alla som sysslar med någon form av företagsamhet vet att en god marknadsföring är minst lika viktig som tjänsten eller produkten man säljer.

Något man bygger upp

Så nu sätter vi stopp och punkt på hela den här skitdebatten om hur våra barn ska klä sig. När vi ändå är igång kan vi också sätta punkt för hur yrkespersoner ska klä sig. En yrkespersons kompetens sitter inte i de kläder hen väljer att ha på sig. Kompetensen sitter i en persons utbildning, i erfarenheten som den har samlat på sig, i hur den agerar under avslappnade såväl som pressade situationer. Kompetens och kunskap är inget man hittar i garderoben. Det är något man utbildas till, bygger upp, lär sig, införskaffar, får till sig, växer fram.

HP Tran, lärare i Göteborg