Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Vi ser att socioekonomiska faktorer och kön har en stor inverkan på barns levnadsvanor, och precis som andra studier kan även vi visa att den fysiska aktiviteten avtar och matvanorna försämras med ökad ålder, skriver debattörerna. Bild: Vegard Wivestad Grøtt
Vi ser att socioekonomiska faktorer och kön har en stor inverkan på barns levnadsvanor, och precis som andra studier kan även vi visa att den fysiska aktiviteten avtar och matvanorna försämras med ökad ålder, skriver debattörerna. Bild: Vegard Wivestad Grøtt

Kraftsamla för att få barn till låginkomsttagare att idrotta mer

Trots att de flesta av oss vet att vi behöver äta mer frukt och grönt, och röra på oss mer så ser vi att de flesta inte gör det, inte heller våra barn där en hälsosam livsstil är än mer viktigt för att minska risken för framtida sjukdomar, skriver Carolina Klüft från Generation Pep

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I dag släpps Pep-rapporten för andra året i rad. Rapporten är en årligt återkommande enkätundersökning av hur mycket svenska barn och ungdomar i åldrarna 4–17 år rör på sig, vad de äter och hur faktorer runt omkring barnen hänger samman med levnadsvanorna.

Trots att vi idag vet att barn och ungas hälsa inte förbättras så görs inte tillräckligt för att motverka utvecklingen. Hela samhället behöver ta sitt ansvar för att vara med och vända utvecklingen.

Få barn når rekommendationerna

Pep-rapporten 2020 visar att endast 14 procent av de barn och ungdomar som ingått i studien rör på sig i den utsträckning de behöver, samt äter tillräckligt mycket av det som kroppen mår bra av.

Rekommendationen är att barn och unga ska röra på sig 60 minuter om dagen, och det ska vara måttlig till hög intensitet så att pulsen går upp lite. När det gäller kost säger råden att barn över 10 år ska äta 500 gram (400 gram för barn under 10 år) frukt, grönt och bär varje dag och äta fisk och skaldjur 2-3 gånger per vecka.

Kostnaderna för samhället på grund av ohälsosamma levnadsvanor uppgår till miljarder varje år, men störst är såklart kostnaden för individen där ohälsosamma levnadsvanor ökar risken för en rad sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes typ-2 och depression.

Dessa resultat bör ses som en stor varningsklocka för samhället, och kanske framförallt för makthavare.

Fyskisk aktivitet avtar

Rapporten visar tydligt att alla barn och ungdomar inte har samma möjligheter att vara fysiskt aktiva eller leva ett hälsosamt liv. Vi ser att socioekonomiska faktorer och kön har en stor inverkan på barns levnadsvanor, och precis som andra studier kan även vi visa att den fysiska aktiviteten avtar och matvanorna försämras med ökad ålder.

Flickor når i mindre utsträckning rekommendationen kring både kost och fysisk aktivitet jämfört med pojkarna. Det är en större andel barn och ungdomar vars vårdnadshavare har en låg inkomst som varken äter eller rör sig enligt vad som är rekommenderat, jämfört med barn och ungdomar vars vårdnadshavare har en hög inkomst.

I rapporten framgår dock att denna förutsättning inte är lika för alla barn utan att föräldrars inkomst avgör barns möjlighet att vara fysiskt aktiva på sin fritid

Att barn och unga ska ha lika möjligheter till god hälsa är en av artiklarna i Barnkonventionen. En viktig förutsättning för god hälsa är möjligheten att kunna vara fysiskt aktiv. I rapporten framgår dock att denna förutsättning inte är lika för alla barn utan att föräldrars inkomst avgör barns möjlighet att vara fysiskt aktiva på sin fritid. Av barn till låginkomsttagare är det 56 procent som deltar i någon form av fysisk aktivitet på sin fritid, samma siffra för barn till höginkomsttagare är 85 procent. Möjligheten att vara fysiskt aktiv är en viktig förebyggande åtgärd för att minska risken för en rad sjukdomar i vuxen ålder. Till syvende och sist handlar det helt enkelt om möjligheten att leva ett långt och hälsosamt liv som alltså kan påverkas av om du föds i en familj med en viss storlek på plånboken.

I rapporten ses även samma mönster kring kost; att det finns ett samband mellan socioekonomi och vad barn och unga äter. Exempelvis når barn och unga vars vårdnadshavare har en hög inkomst i större utsträckning rekommendationen kring fisk, frukt och bär. En stor nordisk undersökning har även visat att skillnaden mellan olika socioekonomiska grupper i Sverige har ökat när det kommer till matvanor.

Ökad kraftsamling krävs

Pep-rapporten 2020 visar att det krävs insatser för att barn och ungdomar i Sverige ska ha vilja och möjlighet att leva ett hälsosamt liv. Problem finns i alla grupper, men vem du är, var du bor och vilka dina föräldrar är påverkar. En bidragande orsak till detta är att olika grupper i samhället systematiskt har olika levnadsvanor och livsvillkor.

Sverige har kanske ett av världens mest ambitiösa folkhälsopolitiska mål där man vill sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation (Prop. 2017/18:249). Även om målet i sig är ambitiöst så saknas både systematisk uppföljning, mätbara indikatorer samt en tydlig ansvarsfördelning på området fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor för att vi ska kunna göra verklighet av vår folkhälsopolitik.

Riktade insatser

Sverige har utöver vårt ambitiösa folkhälsopolitiska mål även skrivit under FN:s globala utvecklingsmål, Agenda 2030, där flera av målen tydligt ger riktning och ambitioner för folkhälsopolitiken. Det är dags att dessa mål nu utmynnar i handlingsplaner för folkhälsopolitiken med tydliga riktade insatser om vi menar allvar med att nå målen innan år 2030.

De globala målen är ambitiösa och täcker stora samhällsutmaningar. Sverige har antagit målen och arbetar systematiskt för att nå dem. Med stöd i dessa mål, en tydligare nationell styrning och prioritering, är vi övertygade om att utvecklingen går att vända och att jämlik hälsa inte förblir en dröm utan blir verklighet.

Carolina Klüft, verksamhetschef, Generation Pep

Marie Löf, Forskningshuvudman och professor, Institutionen för Hälsa, Medicin och Vård, Linköpings universitet