Klimatförändringarna har redan orsakat stora negativa förändringar av de marina ekosystemen. Vattentemperaturen ökar vilket har lett till att främmande arter fått fäste och begränsar den biologiska mångfalden. Vi ser hur arter som normalt inte skulle kunna etablera sig i våra vatten nu lyckas med fortplantning och spridning. De ökande temperaturerna leder också till att arternas naturliga utbredningsområden förskjuts vilket även det påverkar ekosystemen.
Mindre isläggning påverkar ljus, algtillväxt och hur vattnet blandas med stor påverkan på ekosystem anpassade för regelbunden och långvarig isläggning. Dessutom har isen en funktion att skrapa klipporna rena på vintrarna och på det sättet skapa livsmiljö för regelbunden rekrytering av nya djur, till exempel småmusslor.
Stora konsekvenser
De höga koldioxidhalterna i luften leder till att mer koldioxid löser sig i havet och bildar kolsyra som sänker havets pH. Ett surare hav har redan påverkat ekosystemen negativt, till exempel har ostronodlare drabbats, men med nuvarande trend blir konsekvenserna stora, bland annat kommer torskens och andra fiskars reproduktionsförmåga minska.
Koldioxidhalterna i atmosfären måste ner för att påverkan på havet ska begränsas. I andra länder ersätter havsbaserad vindkraft kol- och gasgenererad el och bromsar därmed utsläppen av koldioxid. I Sverige tränger havsbaserad vindkraft undan fossil energi i form av grön el till den framväxande eldrivna fordonsflottan och grön el till fossilfritt stål och cement.
Vi får ofta höra att en utbyggnad av havsbaserad vindkraft är ett hot mot fisk och marina ekosystem. Ska vi verkligen ersätta klimatförändringarnas negativa påverkan på marin miljö med något som kanske orsakar än större skada? Det har under 30 års tid bedrivits intensiv forskning kring hur havsbaserad vindkraft påverkar miljön. Den har resulterat i över två tusen vetenskapliga artiklar på ämnet och beskeden från forskningen är väldigt tydliga.
Turbinblad ska eventuellt släppa ifrån sig mikroplastpartiklar men studier har inte kunnat visa att vindkraftsparker är en källa till mikroplast i havet
Många farhågor om skador på ekosystem går inte att bekräfta i vetenskapliga fältstudier. Det finns ibland en negativ påverkan under anläggningsfasen men den går att begränsa genom planering och teknik
Och kanske mest överraskande – under driftsfasen finns stora positiva effekter på miljön. Några exempel: Undervattensljud är ett problem när en viss typ av fundament skall installeras, men om man undviker installation under årstider då arter och ekosystem är känsliga kan påverkan begränsas. I en driftsatt vindkraftspark har ingen negativ påverkan av ljud kunnat visas.
Elektromagnetiska fält från kablar har förts fram som ett möjligt problem men en studie på ål, som man tror är extra känslig, kunde inte visa på någon effekt vid passage av vindkraftsparken Lillgrund.
Turbinblad ska eventuellt släppa ifrån sig mikroplastpartiklar men studier har inte kunnat visa att vindkraftsparker är en källa till mikroplast i havet. De kommer istället från fartygens bottenfärg, plastskräp och fiskeredskap samt, via utsläpp från land, från slitage av bildäck och textilier.
Antalet fiskarter ökar
Att fisk blir stressade har heller inte kunna påvisas kring vindkraftsparker. Tvärtom visar en sammanställning av ett hundratal olika forskningsrapporter att både mängden och antalet arter av fisk ökar i en vindkraftspark. Studien kom fram till att det beror på att fundamenten utgör konstgjorda rev som gynnar både lek och tillgång till föda och skydd, dels att fisket med bottentrål upphör i en vindkraftspark. Bottentrål påverkar inte bara fisken negativt utan också dess föda och livsmiljö. Bottentrålning rör dessutom upp de rester av döda växter och djur som ackumulerats på botten och förhindrar därmed funktionen hos en av de viktigaste naturliga kolsänkorna på planeten – de grunda havens sediment. I vindkraftsparker lämnas sedimentet i fred och viktiga strukturbildande djur som sjöpennor och svampdjur, kan återetablera sig och bidra till att mer sediment ackumuleras. En vindkraftspark får därmed en dubbel effekt på klimatet, både en minskad användning av fossil energi och en ökad lagring av CO2 genom att mer organiskt material binds i sedimenten.
För att parafrasera Copernicus måste vi använda den kunskap vi redan har skaffat oss genom forskning, och det går inte längre att hävda att havsbaserad vindkraft hotar den marina miljön. Tvärtom, de flesta studier visar på positiva effekter. Det finns till och med förslag på att vindkraftsparker ska kunna räknas till länders skyddade områden och på det sättet bidra till en långsiktigt hållbar förvaltning av marina ekosystem.
Thomas Dahlgren, forskare i marinbiologi vid Göteborgs universitet och Norwegian Research Centre i Bergen