Bakom det svenska beslutet att stänga gränsen till Norge är spridningen av den nya muterade virusstammen som upptäckts i Storbritannien.
I ett uttalande har inrikesminister Mikael Damberg sagt sig känna oro för att norrmännen tar sig över gränsen till Sverige. Det är inte sannolikt. Norrmän som besöker Sverige har i flera månaders tid behövt i karantän i sju dagar efter hemkomst.
Osäkra siffror
Som beslutsunderlag att stänga den svenska gränsen fanns i Norge cirka 70 registrerade fall av det nya muterade viruset. Motsvarande siffra i Sverige var 50. Det ska tilläggas att vid tidpunkten då beslutet togs var de svenska siffrorna högst osäkra. Det kanske till med är så, att det nya muterade viruset redan är mer spritt i Sverige än i Norge.
Utöver osäkerhet kring virusets utbredning ställer vi oss frågande till hur Sverige plötsligt verkar ha omvärderat nyttan med en stängd gräns mot Norge. Så sent som i mars 2020 kallade Anders Tegnell Danmarks beslut om nedstängning av gränsen som ”fullständigt meningslös åtgärd”.
I onsdags förvärrades läget av att statsminister Erna Solberg meddelar att Norge inför inreseförbud. Det är fortsättningen på en olycklig och snabb fragmentisering av Norden.
Visa vägen framåt
Sverige måste nu ta sitt ansvar och visa vägen framåt. Beslutet att stänga gränser är lätt att fatta för den som sitter i de nordiska huvudstäderna. Konsekvenserna för de personer som bor i gränsområden är däremot förödande. Under årtionden har människor byggt upp sin vardag kring arbetsliv, socialt umgänge, och fritidsaktiviteter utan hänsyn till fysiska gränser.
Stängda gränser skapar även motsättningar mellan människor. Sprickan vi ser under Corona blev synlig redan under flyktingkrisen 2015. I Sverige kallades danskarna för rasister och i Danmark kallades svenskarna för präktiga och politiskt korrekta. I dag är stämningen liknande och det talas om Cornonaskam.
Att visa nordisk samarbetsvilja kan göras på flera sätt och det kan vara på tiden att Sverige – som gått sin egen väg – rannsakar vad våra strategier har för inverkan på nordiskt samarbete och tillit mellan människor.
Att visa nordisk samarbetsvilja kan göras på flera sätt och det kan vara på tiden att Sverige – som gått sin egen väg – rannsakar vad våra strategier har för inverkan på nordiskt samarbete och tillit mellan människor.
För några år sedan beslöt de nordiska statsministrarna visionen att ” Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030”. För varje dag som går försämras relationerna, osäkerheten får fäste och risken för ekonomiska och sociala skador på lång sikt förvärras.
I en osäker tid är det viktigt att värna om de vänner man har. I Norden är varje land litet var för sig, men tillsammans är vi starka. Därför vill vi att:
- Sverige föregår med gott exempel och omvärderar beslutet om gränsstängning mot Norge eller tydligare motiverar nyttan med beslut om stängd gräns länderna emellan.
- De nordiska regeringarna börjar kommunicera tydligt och gemensamt: Eventuella gränsstängningar måste ske i nordiskt samförstånd.
- De nordiska regeringarna låter Nordiska Ministerrådet agera krisorgan i Norden med uppgift att arbeta både proaktivt, samordnande och kommunikativt under kriser.
Josefin Carlring, generalsekreterare Föreningen Norden