I Bohuslän tvingas hästägare att själva avliva sina djur då veterinär inte finns att tillgå kvällar och helger. För få utbildningsplatser och endast en veterinärhögskola i hela landet framhålls ofta som en anledning till den akuta bristen på veterinärer. Djurskydd efter arbetstid kan alltså inte längre garanteras såvida du inte har turen att bo nära ett djursjukhus med jourservice. Detta är en allmän djurskyddsfråga inte endast för Sverige utan även för EU.
I flera år har frågan om en öppnare marknad som inkluderar engelsktalande veterinärer debatterats. Jordbruksverket efterlyser ökade resurser men myndigheten är långsam och ärendet har fastnat i ett evigt krav på ytterliga utredningar. Ett av förslagen i en ny utredning är att vi ska vara öppnare mot arbetssökande veterinärer utanför EU. Duktiga veterinärer ska givetvis välkomnas oavsett nationalitet. Kravet på svenska (eller danska och norska) har gjort arbetsmarknaden för veterinärer i Sverige stängd.
Rådgivande roll
Sveriges Veterinärförbund hävdar att Sverige har överlägsen veterinärutbildning. Likaså att det är veterinärbrist i hela Europa och det råder en övertro på kunskaper i engelska. Men hur många veterinärer skulle flytta till Sverige utan att kunna vare sig svenska eller engelska? Inom jordbruksnäringen har EU viss kompetens gällande djurskydd, men EU har även en rådgivande roll när det gäller sällskapsdjur och till exempel hästars välbefinnande inom unionen.
Veterinärer faller liksom andra yrkeskategorier under EU:s fria rörlighet. EU-rätten medger vissa undantag från den fria rörligheten. Språk är ett sådan särart som medlemsstaterna får värna om. Ett språkkrav kan dock endast godkännas om det är nödvändigt, icke-diskriminerande och proportionerligt. Om djuren lider är ett språkkrav varken proportionerligt eller nödvändigt. Sverige borde därför lyfta på sitt språkkrav. Inom humanvården krävs att läkare kan tala svenska så att patienten förstår, men det gäller inte djur. Likaså vill förmodligen merparten av djurägare hellre att djuret får vård på engelska än inte alls. Det är en fråga om djurhälsan i EU och den bör vara av likvärdig kvalitet överallt inom unionen. Sverige som är ordförandeland i EU juni ut borde ta frågan på största allvar. Släpp på språkkravet och tillåt engelska.
Ester Herlin-Karnell, professor i EU-rätt
