Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Finansinspektionen konstaterar i en ny rapport att fler låntagare får betalningsproblem, och att problemen är störst bland unga. I ny statistik från Kronofogdemyndigheten kan vi läsa att fler ansöker om skuldsanering, och även här är det gruppen unga vuxna som sticker ut. Samtidigt märker jag som sparekonom att viktiga kunskaper om ”ränta på ränta”-effekten, men också hur man deklarerar eller gör en budget, inte sällan saknas, skriver debattören. Bild: Martina Holmberg / TT
Finansinspektionen konstaterar i en ny rapport att fler låntagare får betalningsproblem, och att problemen är störst bland unga. I ny statistik från Kronofogdemyndigheten kan vi läsa att fler ansöker om skuldsanering, och även här är det gruppen unga vuxna som sticker ut. Samtidigt märker jag som sparekonom att viktiga kunskaper om ”ränta på ränta”-effekten, men också hur man deklarerar eller gör en budget, inte sällan saknas, skriver debattören. Bild: Martina Holmberg / TT

Förbättra undervisningen om privatekonomi i skolan

Bristfälliga kunskaper i privatekonomi kan – om det vill sig illa - slå hårt mot den enskilda individen under livets gång. Ändå händer inget i frågan om en starkare ställning för privatekonomiämnet i skolan. Det är dags att ändra på det. Inför mer fonder och mindre sås i hem- och konsumentkunskapen, skriver Frida Bratt, sparekonom.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Finansinspektionen konstaterar i en ny rapport att fler låntagare får betalningsproblem, och att problemen är störst bland unga. I ny statistik från Kronofogdemyndigheten kan vi läsa att fler ansöker om skuldsanering, och även här är det gruppen unga vuxna som sticker ut. Samtidigt märker jag som sparekonom att viktiga kunskaper om ”ränta på ränta”-effekten, men också hur man deklarerar eller gör en budget, inte sällan saknas.

Föräldrarnas ansvar

Till viss del är det föräldrars ansvar att lära barn och unga de kunskaper de behöver ha med sig in i vuxenlivet. Men om inte kunskapen finns i hemmet? Oförmåga att hantera pengar ska inte behöva gå i arv. Därför behöver privatekonomiämnet få en starkare ställning i skolans undervisning.

Inom hem- och konsumentkunskapen ska undervisningen enligt Skolverket ”bidra till att eleverna utvecklar kunskap om konsumtionens villkor, om sparande, krediter och lån”. På så sätt ”ska eleverna ges förutsättningar att göra välgrundade val när det gäller privatekonomi”.

Jag ser en uppenbar risk att hem- och konsumentkunskapslärare lägger kunskap om exempelvis sparande och fonder åt sidan för att fokusera på det mer klassiska hemkunskapsinnehållet.

Problemet är att det alltid är upp till läraren själv att avgöra hur mycket krut som ska läggas på ett visst moment i undervisningen. Jag ser en uppenbar risk att hem- och konsumentkunskapslärare lägger kunskap om exempelvis sparande och fonder åt sidan för att fokusera på det mer klassiska hemkunskapsinnehållet. Det är också precis vad som skett.

I en granskning som Skolinspektionen gjorde våren 2019 bland 23 skolor runt om i landet framkom att den traditionella matlagningen står stark i hem- och konsumentkunskapen – på bekostnad av just bland annat privatekonomin.

Tydligare kunskapskrav

Riktlinjerna om privatekonomi i hem- och konsumentkunskapen bör tydliggöras avseende omfattning. Regering och riksdag bör helt enkelt besluta om ökad tydlighet om hur mycket tid som ska läggas på privatekonomi. Dessutom bör kunskapskraven kunna bli tydligare och skarpare än vad som nu är fallet. Ämnet måste även bli en integrerad del i matematiken och samhällskunskapen. Men det kan uppenbarligen inte vara helt upp till läraren att besluta om omfattningen, det måste finnas tydligare krav. Därför blir det upp till riksdagen att ta tag i frågan.

En annan väg att gå är att göra privatekonomi till ett eget ämne – vilket förmodligen är ett sämre alternativ. Privatekonomiämnet är av sådan natur att det sannolikt tjänar på att läras ut i anslutning till just konsumentkunskapen, matematiken och samhällskunskapen. Men ska vi lägga en bra grund för ungas framtida ekonomi behöver vi göra något nu.

Frida Bratt, sparekonom