Finansinspektionen konstaterar i en ny rapport att fler låntagare får betalningsproblem, och att problemen är störst bland unga. I ny statistik från Kronofogdemyndigheten kan vi läsa att fler ansöker om skuldsanering, och även här är det gruppen unga vuxna som sticker ut. Samtidigt märker jag som sparekonom att viktiga kunskaper om ”ränta på ränta”-effekten, men också hur man deklarerar eller gör en budget, inte sällan saknas.
Föräldrarnas ansvar
Till viss del är det föräldrars ansvar att lära barn och unga de kunskaper de behöver ha med sig in i vuxenlivet. Men om inte kunskapen finns i hemmet? Oförmåga att hantera pengar ska inte behöva gå i arv. Därför behöver privatekonomiämnet få en starkare ställning i skolans undervisning.
Inom hem- och konsumentkunskapen ska undervisningen enligt Skolverket ”bidra till att eleverna utvecklar kunskap om konsumtionens villkor, om sparande, krediter och lån”. På så sätt ”ska eleverna ges förutsättningar att göra välgrundade val när det gäller privatekonomi”.
Jag ser en uppenbar risk att hem- och konsumentkunskapslärare lägger kunskap om exempelvis sparande och fonder åt sidan för att fokusera på det mer klassiska hemkunskapsinnehållet.
Problemet är att det alltid är upp till läraren själv att avgöra hur mycket krut som ska läggas på ett visst moment i undervisningen. Jag ser en uppenbar risk att hem- och konsumentkunskapslärare lägger kunskap om exempelvis sparande och fonder åt sidan för att fokusera på det mer klassiska hemkunskapsinnehållet. Det är också precis vad som skett.
I en granskning som Skolinspektionen gjorde våren 2019 bland 23 skolor runt om i landet framkom att den traditionella matlagningen står stark i hem- och konsumentkunskapen – på bekostnad av just bland annat privatekonomin.
Tydligare kunskapskrav
Riktlinjerna om privatekonomi i hem- och konsumentkunskapen bör tydliggöras avseende omfattning. Regering och riksdag bör helt enkelt besluta om ökad tydlighet om hur mycket tid som ska läggas på privatekonomi. Dessutom bör kunskapskraven kunna bli tydligare och skarpare än vad som nu är fallet. Ämnet måste även bli en integrerad del i matematiken och samhällskunskapen. Men det kan uppenbarligen inte vara helt upp till läraren att besluta om omfattningen, det måste finnas tydligare krav. Därför blir det upp till riksdagen att ta tag i frågan.
En annan väg att gå är att göra privatekonomi till ett eget ämne – vilket förmodligen är ett sämre alternativ. Privatekonomiämnet är av sådan natur att det sannolikt tjänar på att läras ut i anslutning till just konsumentkunskapen, matematiken och samhällskunskapen. Men ska vi lägga en bra grund för ungas framtida ekonomi behöver vi göra något nu.
Frida Bratt, sparekonom
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.