Det ryska angreppskriget mot Ukraina har medfört en brutal verklighet för den ukrainska civilbefolkningen, där kvinnor och flickor är särskilt utsatta. Det var de fruktansvärda krigsbrotten i Butja strax efter den fullskaliga invasionen som öppnade världens ögon för hur de ryska styrkorna använder sexuellt våld som vapen. Sådana övergrepp är inte isolerade företeelser – de upprepar historiska mönster som förekommer i de allra flesta konflikter. Sexuellt våld är ett effektivt krigsvapen för att systematiskt förödmjuka, demoralisera och demonstrera makt, så även i Ukraina. Numera betraktas våldtäkt i krig som ett krigsbrott, vilket bland annat den internationella brottmålsdomstolen ICC och FN-resolutionen 1820 slår fast. Men även om folkrätten har tagit stora kliv framåt så straffas bara en bråkdel av alla förövare och det ansvarsutkrävande som kvinnorna efterfrågar är avlägset.
Bemötas kraftfullt
Förutsättningarna för en rättvis fred skapas redan under pågående konflikt. Freds- och konfliktforskningen visar att sexuellt våld i konflikt måste bemötas kraftfullt – om inte förövarna ställs inför rätta och offren ges upprättelse så undergrävs den rättvisa freden. Dessa lärdomar är oerhört viktiga för Ukraina. Vi vet att tre aspekter är centrala:
För det första kräver den rättvisa freden att krigsbrott dokumenteras och utreds. Ukraina samarbetar med ICC genom att under brinnande krig inleda en rad rättsprocesser, och landets åklagarmyndighet och frivilligorganisationer som Center for Civil Liberties arbetar för att dokumentera övergrepp och säkra bevis. För närvarande utreds cirka 350 fall av konfliktrelaterat sexuellt våld av ukrainska åklagare där två tredjedelar av offren är kvinnor. Just nu är det av största vikt att krigsbrotten i östra Ukraina dokumenteras innan dessa områden riskerar att (åter) hamna under rysk kontroll. Då kommer bevis försvinna och vittnesmål tystas.
För det andra har överlevare som vittnar en nyckelroll för att rättvisa skipas. I Rwanda och i Bosnien och Hercegovina var det enskilda kvinnors beslutsamhet att avge vittnesmål som banade väg för de första internationella domarna om sexuellt våld som ett brott mot mänskligheten och del av folkmord. Att ha utsatts för den här typen är våld är samtidigt starkt stigmatiserande och offren måste bemötas med stor respekt. Civilsamhället spelar här en avgörande roll för att ge utsatta kvinnor skydd. Ukrainska kvinnoorganisationer som exempelvis SEMA Ukraine och Slavic Heart ger offer stöd så att de orkar och vågar avlägga sina livsviktiga vittnesmål.
Mot denna bakgrund framstår president Donald Trumps taktik för att “nå en fredsdeal med Putin” som djupt skadlig, och en rättvis fred som allt annat än nära förestående
För det tredje handlar rättvis fred inte bara om att döma förövare, utan också om att ge överlevare upprättelse genom ekonomisk kompensation, så kallad reparativ rättvisa. Hittills har omkring 500 offer för konfliktrelaterat sexuellt våld i Ukraina erbjudits kompensation, varav ungefär hälften är kvinnor. Ukrainas första dam Olena Zelenska stöttar detta arbete och bidrar till att frågan lyfts. De som har utsatts behöver vara delaktiga i att utforma dessa processer och vi ser från andra konflikter den aktiva roll som överlevare spelar för att utkräva rättvisa, men också för försoning och för att bygga ett inkluderande samhälle i fredstider där kvinnors rättigheter inte åsidosätts.
Mot denna bakgrund framstår president Donald Trumps taktik för att “nå en fredsdeal med Putin” som djupt skadlig, och en rättvis fred som allt annat än nära förestående. Tvärtom har kriget intensifierats. Sedan det började talas om fredsförhandlingar har Ryssland kraftigt ökat missilbeskjutningen av Ukrainas civila och i missilernas skugga fortgår det sexuella våldet. Möjligheterna till en rättvis fred får inte förhandlas bort i slutna rum. En rättvis fred byggs på ansvarsutkrävande, inkludering och respekt för de som bär krigets tyngsta bördor.
Krigsbrotten mot kvinnor får aldrig ses som en tragisk biprodukt av krig – de är medvetna handlingar som måste beivras med full kraft. Därför är det viktigt att under pågående krig dokumentera dessa brott, säkra bevis, och stödja dem som vågar vittna – innan möjligheten till rättvisa försvinner tillsammans med spåren av brotten. Vi uppmanar till fortsatt stöd till dessa processer. Lärdomarna från tidigare konflikter visar att det är bara så en rättvis fred kan vinnas.
Annika Björkdahl, professor i statsvetenskap, Lunds universitet
Kristine Höglund, professor i freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet
Johanna Mannergren, professor i statsvetenskap och internationella relationer, Södertörns högskola
