Nuvarande utformning av det reviderade EU-direktivet för industrins utsläpp riskerar att lägga en våt filt över 1 000 svenska industrianläggningar. I mitt förslag till hur direktivet ska utformas fokuserar jag i stället på innovation, energieffektivisering och ett teknikneutralt regelverk. Det skapar förutsättningar för sänkta utsläpp i kombination med tillväxt och konkurrenskraft.
Just nu pågår ett intensivt arbete inom EU på klimat- och miljöområdet. Målsättningar har höjts, EU:s handel med utsläppsrätter stramas åt och krav ställs på att alla medlemsländer ska sänka sina utsläpp. Det är viktigt att EU höjer sina klimatambitioner och agerar globalt föredöme.
Marknadsbaserade lösningar
Samtidigt måste klimatpolitiken gå hand i hand med tillväxt och konkurrenskraft, annars har vi inte råd med omställningen. Marknadsbaserade lösningar, effektivisering och teknikutveckling måste därför vara vägledande.
Detta är särskilt viktigt för att tung fossilberoende industri ska kunna ställa om. Industrins utsläpp och påverkan på människor och miljö regleras i dag bland annat av EU:s industriutsläppsdirektiv (IED). Direktivet påverkar omkring 1 000 industrianläggningar i Sverige och 52 000 anläggningar i hela EU. Det är allt från stålverk och pappersfabriker till avfallshantering och kemikalietillverkning.
I stället för att försöka underlätta industrins omställning ytterligare driver såväl EU-kommissionen som politiska krafter på den gröna vänsterkanten en linje som mer handlar om detaljstyrning från Bryssel, vilket riskerar underminera företagens omställning och teknisk utveckling.
Det handlar om att säkra möjligheterna till innovation, fokusera på energieffektivisering och värna en teknikneutral lagstiftning
Dessvärre gäller detta också revideringen av industriutsläppsdirektivet, där EU-kommissionen bestämt sig för att ytterligare strama åt kraven på industrin och därmed försvåra eller till och med omöjliggöra viss verksamhetsutveckling, som skulle vara bra för klimat och miljö.
I Europaparlamentet har vi nu möjlighet att rätta till förslaget. Inom ramen för industriutskottet ansvar jag för lagstiftningen och i min rapport presenterar jag flera förslag på förändringar.
Det handlar om att säkra möjligheterna till innovation, fokusera på energieffektivisering och värna en teknikneutral lagstiftning. Tre delar är särskilt avgörande för Sverige:
Återinför kravet på energieffektivitet. Svensk industri består till stor del av tung energikrävande industri, och det pågår stora satsningar för lägre klimatpåverkan från sektorn. I förslaget från EU-kommissionen slopas kravet om energieffektivisering för anläggningar och ersätts med ett förbrukningstak för energi, det vill säga en gräns för hur mycket el som en viss verksamhet får använda. Förslaget är direkt kontraproduktivt i ett läge där stora delar av den europeiska industrin kommer använda mer energi – inte mindre – när fossila bränslen ska stanna i marken. Kravet om energieffektivitet är därför mer ändamålsenligt och behöver återinföras i direktivet.
Rimliga förutsättningar
Främja ny teknik. Anläggningarna som omfattas av direktivet är ofta stora verksamheter där utprovning av ny teknik i vissa fall kräver en total ombyggnad av hela anläggningen. Sådana satsningar tar tid. I EU-kommissionens förslag sätts däremot en snäv tidsgräns på sex år. Rådande energikris, flaskhalsar i handelskedjor och stundande lågkonjunktur borde vara skäl nog att förlänga testperioden och ge företagen rimliga förutsättningar att ställa om.
Värna teknikneutralitet. Ska vi bli framgångsrika i klimatomställningen bör politiken inte ägna sig åt att styra mot en viss teknik eller förfördela en annan. I dag gör industriutsläppsdirektivet det möjligt för industrin att uppnå kraven på tillåtna utsläpp inom en viss intervall. EU-kommissionen vill nu frångå detta och införa en exakt nivå för vad som får släppas ut, vilket i praktiken bara kommer kunna uppnås med en särskild teknik. Det är ett stelbent förhållningssätt som inte är teknikneutralt. Det tar heller inte hänsyn till geografiska förutsättningar eller om en viss teknik ens är möjlig att installera. Det här förslaget behöver därför slopas.
Försvåra inte
Det är ett genuint svenskt intresse att industriutsläppsdirektivet inte blir så långtgående som både EU-kommissionen och vänsterkrafter i Europa önskar. Jag uppmanar därför mina svenska kollegor i Europaparlamentet att aktivt arbeta för att inte försvåra för svenska företag och deras pågående omställning.
Det går att förena sänkta utsläpp med jobb och tillväxt, men då måste vi göra om och rätt med uppdateringen av industriutsläppsdirektivet – och det tar jag sikte på med mitt förslag.
Tomas Tobé (M) Europaparlamentariker
