Militärövningen Baltops ägde rum på Tofta militärområde under sommaren 2022
Militärövningen Baltops ägde rum på Tofta militärområde under sommaren 2022 Bild: Yvonne Åsell/SvD/TT

Det behövs besked om vem som ska strida för Nato

Enligt Sveriges försvarsminister ska inga värnpliktiga under utbildningen skickas till krigssituationer mot sin vilja. Det utesluter inte att krigsplacerade värnpliktiga kan skickas utomlands för Natouppdrag – vilket väcker nya frågeställningar, skriver Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Försvarsminister Pål Jonson säger enligt DN (13/7) att värnpliktiga under utbildning inte kommer att skickas utomlands i krigssituationer mot sin vilja. Svenska Freds välkomnar beskedet men eftersom försvarsberedningens rapport “Allvarstid”, som presenterades så sent som i juni, fastställer att svenska förband med värnpliktiga kommer att vara en del av Natos kollektiva försvar behövs ytterligare tydlighet.

I dagsläget består Sveriges krigsförband, utöver officerare och anställda, även av värnpliktiga. Värnplikten består, utöver militär grundutbildning, av: repetitionsutbildning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring. Även om försvarsministern sagt att värnpliktiga under utbildning inte kan användas utomlands i en krigssituation, utesluter inte det att krigsplacerade värnpliktiga kan skickas utomlands för Natouppdrag. Svenska Freds ser också att medlemskap i Nato riskerar att öka militära spänningar som i sin tur ökar risken för att Sverige dras in i väpnade konflikter, också tillsammans med odemokratiska allierade. Det väcker nya frågeställningar i vad vi utbildar unga till och vilken roll värnplikten ska spela framöver.

ANNONS

Fler och fler kommer alltså enligt lagen tvingas att vara en del av det militära systemet.

Värnplikt är en plikt, vilket innebär att personer enligt lagen kan tvingas till militär grundutbildning, repetitionsutbildning och till att tjänstgöra i en krigssituation eller under höjd beredskap. Den som vägrar kan bli straffad med fängelse i upp till ett år, och fyra år under krig eller höjd beredskap. Försvarsmakten meddelade i januari 2023 att fler omotiverade 18-åringar, det vill säga personer som inte frivilligt vill göra värnplikten, kommer att behöva göra värnplikten. Fler och fler kommer alltså enligt lagen tvingas att vara en del av det militära systemet.

Som en del av ett större arbete som utreder konsekvenserna av ett Natomedlemskap har Svenska Freds släppt en egen delrapport som berör hur värnpliktiga kan påverkas av Nato, och som pekar på att värnpliktiga kan komma att skickas utomlands på Natouppdrag. Att de som redan har mönstrat eller är krigsplacerade inte har kunnat ta ställning till att skickas utomlands för Natos räkning, och fortfarande inte har fått klarhet i vad deras värnplikt kan komma att innebära framöver, väcker frågor om demokratisk förankring och transparens. En departementsutredning som ser över lagstiftningen för att använda värnpliktiga utanför Sverige ska återkomma i december. Svenska Freds kräver att den tydligt måste fastslå att ingen genom plikt kan skickas på utlandsuppdrag.

ANNONS

Kerstin Bergeå, Ordförande, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS