Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
WHO stödjer utvecklingen av laboratorieresurser och idag kan covid-19 testas på 39 laboratorier i Afrika, men infrastruktur för provtagning och transport av prover tar tid att bygga och liten del av befolkningen har tillgång till resurserna. Ytterligare laboratoriestöd behövs, skriver debattören. Bild: Anders Wiklund

Den verkliga katastrofen blir när Corona drabbar Afrika

Coronavirusets framfart oroar. Men den verkliga katastrofen kommer när fattiga länder drabbas av smittan på bred front. För att skydda dessa länder mot smittan måste de som har symtom avstå att resa dit. Västvärlden måste också bistå med labbutrustning och annan sjukvårdsutrustning, skriver Rune Andersson senior professor i infektionssjukdomar

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I västvärlden har vi bra möjligheter att både diagnosticera, smittspåra och vårda de som blir svårt sjuka. Det mesta av detta saknas i låginkomstländer. Där finns bara ett fåtal laboratorier som kan finna orsakande bakterie och virus vid luftvägsinfektioner. Vi vet därför inte hur det är med den aktuella spridningen av covid-19 i ett stort antal länder. Därtill har de mycket begränsade möjligheter att isolera patienter samt få eller inga respiratorer. WHO stödjer utvecklingen av laboratorieresurser och idag kan covid-19 testas på 39 laboratorier i Afrika, men infrastruktur för provtagning och transport av prover tar tid att bygga och liten del av befolkningen har tillgång till resurserna. Ytterligare laboratoriestöd behövs.

WHO stödjer utvecklingen av laboratorieresurser och idag kan covid-19 testas på 39 laboratorier i Afrika, men infrastruktur för provtagning och transport av prover tar tid att bygga och liten del av befolkningen har tillgång till resurserna

Luftvägsinfektioner är redan innan covid-19 kom en vanlig dödsorsak i låg- och medelnkomstländer. En av orsakerna är bristande tillgång på sjukvård. Bland medelinkomstländerna har exempelvis Indien en alltför bristande prioritering av allmän hälso- och sjukvård och satsar bara 1-2 procent av bruttonationalprodukten på vård. Motsvarande siffra är drygt 6 procent i Thailand och 11procent i Sverige. Det behövs politiska omprioriteringar i exempelvis Indien för att alla skall ha rimliga möjligheter till vård och utan det kan vi vänta oss hög dödlighet vid omfattande spridning av covid-19.

Kroniska luftföroreningar

Medverkande till den höga dödligheten i luftvägsinfektioner i fattiga länder är undernäring, samt kroniska luftvägsbesvär till följd av rök inomhus i samband med matlagning på öppen eld och luftföroreningar utomhus från fabriker och trafik. Tobaksrökningen har inte minskat på samma sätt som vi sett i Sverige de gångna decennierna. Dessa faktorer behöver man arbeta med samtidigt med att förbättra vården.

Rimligen tar det mer än ett år innan det finns ett vaccin som kan förebygga covid-19 och det vi nu kan göra är att så långt det går hindra spridning av infektionen till fattiga länder. Ingen som reser dit bör ha pågående luftvägsinfektion eller ha utsatts för smitta de gångna två veckorna med risk att insjukna efter ankomst. Detta både med hänsyn till lokalbefolkningen, riskerna att inte själv få vård om det behövs, samt att hamna i karantän på besvärlig plats.

Rune Andersson, senior professor i infektionssjukdomar Göteborgs universitet