Åtgärda den skriande kapitalbristen nu för de nya företag som knoppas av från lärosätena. Med rätt förutsättningar kan Sverige få ut mer av varje satsad forskningskrona och därmed stärka vår framtida konkurrenskraft, skriver debattörerna.
Åtgärda den skriande kapitalbristen nu för de nya företag som knoppas av från lärosätena. Med rätt förutsättningar kan Sverige få ut mer av varje satsad forskningskrona och därmed stärka vår framtida konkurrenskraft, skriver debattörerna. Bild: Adam Ihse/TT

Bristen på finansiering riskerar att bromsa svensk innovationskraft

Skiftnyckeln, blixtlåset, pacemakern, respiratorn, kylskåpet och trepunktsbältet är bara några av alla de svenska innovationer som dagligen fortsätter att göra skillnad världen över. Men för att främja innovation som svar på framtidens utmaningar krävs att det finns finansieringsmöjligheter för att framgångsrik forskning kan omsättas till produkter som kan lanseras på marknaden, skriver fem forskare och entreprenörer knutna till Göteborgs universitet.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Berättelsen om Sveriges historia och utveckling är också berättelsen om de innovationer som byggt landets välstånd och möjliggjort vår välfärd. Och varje år står den svenska vetenskapens kraft i fokus för världen när nobelprisen delas ut. Så då är väl allt frid och fröjd - eller?

Dagens samhällsutmaningar inom energi, klimat, hälsa och livsmedel kräver omvälvande förbättringar baserade på djup kunskap och teknisk höjd. Det svenska innovationssystemet, där näringslivet och det offentliga samverkar med entreprenörer och forskare, är oumbärligt för att kunna etablera sådana innovationer. Ska det fungera väl behövs såväl högspecialiserad kompetens som kapital från idé och tidig forskning till tester och lansering på marknaden.

ANNONS

I dag är kapitalbristen större än på länge i dessa skeden för att finansiera nya innovationer, som präglas av hög risk och lång väg till marknad. Om denna akuta kapitalbrist inte hanteras riskerar innovationsarbetet att hamna i en nedåtgående spiral, där forskningens nyttiggörande minskar och innovationer flyttar utomlands till länder som erbjuder långt mer generösa villkor. Åtgärder behövs snarast för att hejda den onda spiralen.

Ett viktigt steg togs på 90-talet när lärosätena gavs möjlighet att inrätta och förvalta statligt ägda holdingbolag för att kommersialisera forskningsresultaten. I Sverige utgör de tjugotal integrerade holdingbolagen lärosätenas enda legala möjlighet till uppstart, utveckling och kapitalisering av forskningsbaserade företag, men de står utan tillräckliga resurser.

GU Ventures som är kopplat till Göteborgs universitet är ett av holdingbolagen, som trots ovan brister lotsat vetenskapliga genombrott till kommersialisering. Med den erfarenheten i ryggen, vill vi vara tydliga med vad Sverige behöver göra, för att ge nödvändiga förutsättningar till nystartade företag – i en tid då andra länder agerar kraftfullt.

Åtgärda den skriande kapitalbristen nu för de nya företag som knoppas av från lärosätena. Med rätt förutsättningar kan Sverige få ut mer av varje satsad forskningskrona och därmed stärka vår framtida konkurrenskraft.

Vart fjärde år skrivs ett nytt kapitel till historien om Sveriges framtid, då regeringen genom forsknings- och innovationspropositionen stakar ut färdriktningen för att ge förutsättningar för excellens inom forskning och innovation. Missar man tåget kommer nästa möjlighet först om fyra år. Om inte Sverige investerar nu och med kraft, får det självklart konsekvenser för vår innovationskraft och framtida välstånd.

ANNONS

Därför vill vi att propositionen landar i följande:

– För att säkerställa långsiktig innovationskraft måste lärosätena ges tydliga innovationsmandat och manöverförmåga. Därför bör ett särskilt uppdrag och finansieringsmöjlighet för kommersialisering inkluderas. Därmed kan lärosätena ta ansvar för att forskningen genom kommersialisering av idéer och uppfinningar även kommer till nytta i samhället.

– Holdingbolagen behöver kapitaliseras upp och ges tillräckliga resurser. Då kan holdingbolagen, som en del av ekosystemet, utföra sina uppdrag som byggare och delägare till innovativa företag. Det stärker företagens möjligheter att landa kommersiella resurser tidigt och genom snabbare utveckling bli mer internationellt konkurrenskraftiga. Det kommer även att locka mer privat kapital för saminvestering.

Vi ser fram emot en politisk samsyn kring dessa mål, som kan ge lärosätena långsiktigt tydliga uppdrag för forskningsbaserad innovation. Då kan vi ta tillvara de framstående kunskaperna från forskningen och ge dess frukter bästa möjlighet att växa vidare. Det ger Sverige en fortsatt position som ledande nation inom forskning och innovation med möjlighet till tillväxt. Att på detta sätt investera i framtida välstånd säkrar även Sveriges möjligheter för kommande generationers välfärd, vilken annars inte kan tas för given. Den historien om Sveriges framtid skrivs nu.

Thomas R Andersson, ordförande GU Ventures AB och verksam i bilindustrin

ANNONS

Fredrik Bäckhed, professor vid Göteborgs universitet, tillika grundare av startup-bolag

Jenny Nyström, professor och dekan Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet, tillika grundare av startup-bolag

Max Petzold, professor och vicerektor Göteborgs universitet

Klementina Österberg, vd GU Ventures AB

ANNONS