Lika ersättning trots olika ansvar innebär enligt Riksrevisionen att kommunerna missgynnas och att det är negativt för likvärdigheten. Riksrevisionen slår fast att det här sättet att fördela resurser får konsekvensen att eleverna som går i den kommunala skolan inte får det stöd de behöver, skriver debattören. Bild: Tim Aro/TT

Betygskorruption beror på incitamentet för lönsamhet i skolan

Hej Lotta Edholm. Om du tror att ökad kontroll kommer lösa problemet med betygskorruption kommer du att misslyckas. Betygskorruption beror på att betygssystemet är konstruerat så att det är öppet för fusk. För att lösa problemet måste incitamentet för lönsamhet bort från skolsystemet och betygssystemet måste göras om i grunden, skriver Linnea Lindquist, oberoende skoldebattör.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS

Du innehar i rollen som skolminister som är ett av de högsta ämbetena i svensk skola. Det förpliktigar. Svensk skola har stora problem och du ansvarig för att lösa dem. Aftonbladet har nyligen rapporterat om betygskorruption inom Academedia och du svarar i en intervju att du vill se ökad kontroll för att komma till rätta med betygsfusket. Om du tror att ökad kontroll kommer lösa problemet med betygskorruption kommer du att misslyckas. Betygskorruption beror på att betygssystemet är konstruerat så att det är öppet för fusk samt att det finns ett incitament för lönsamhet inbyggt i skolsystemet. Det gör att betyg både är myndighetsutövning och ett konkurrensmedel mellan skolor på samma gång. För att lösa problemet med betygskorruptionen måste incitamentet för lönsamhet bort från skolsystemet och betygssystemet måste göras om i grunden.

ANNONS

Fungerar inte

Ett annat problem är att grundskolans finansiering inte fungerar. Staten har ålagt kommunerna att säkerställa att alla elever i en kommun har en skolplacering i grundskolan. Det är ett huvudmannaansvar. Det betyder att hemkommunen måste ha skolor i alla geografiska delar av en kommun eftersom alla invånare inte bor på samma geografiska plats. Hemkommunen måste ha skolor i områden där man inte kan fylla klasserna vilket driver upp genomsnittskostnaden per elev för hemkommunen, med konsekvensen att enskilda huvudmän måste ersättas eftersom vi har lagstiftning om bidrag på lika villkor. Med nuvarande lagstiftning får hemkommunen noll kronor i ersättning för det lagstadgade utbudsansvaret. Det som skapar merkostnader för hemkommunerna är inte främst att hålla skolplatser utan att tillhandahålla skolplatser i alla geografiska delar av en kommun. Att hålla beredskapsplatser kostar givetvis lika mycket oavsett vem som håller dem.

Med nuvarande lagstiftning betalar hemkommunerna tre gånger för samma elever.

1. När eleven byter från en kommunal skola till en enskild huvudman.

2. För den tomma skolplatsen som uppstår.

3. Retroaktiv ersättning till enskilda huvudmän när underskott uppstår som en konsekvens av att elever byter skola.

Det är inte att hushålla med skattemedel.

Blandar ihop

Alla skolhuvudmän har skyldighet att fördela resurser utifrån elevernas behov. Det är ett myndighetsansvar. Hemkommunen har rätt att omfördela en del av skolpengens grundbelopp utifrån socioekonomiska faktorer, så kallad strukturersättning. Det finns 86 olika sätt att räkna fram socioekonomiska index i kommunerna. Staten måste reglera hur myndighetsansvaret ska hanteras. Jag har noterat att du blandar ihop huvudmannaansvar och myndighetsansvar vilket gör att det verkar som att differentierad skolpeng handlar om strukturersättning eller skillnad mellan storstad och landsbygd. Det gör det inte.

ANNONS

Likvärdighetsutredningen visade att kommuner har ett större ansvar än enskilda huvudmän och så sent som i somras kom Riksrevisionen till samma slutsats. Lika ersättning trots olika ansvar innebär enligt Riksrevisionen att kommunerna missgynnas och att det är negativt för likvärdigheten. Riksrevisionen slår fast att det här sättet att fördela resurser får konsekvensen att eleverna som går i den kommunala skolan inte får det stöd de behöver. Det strider mot skollagens intentioner att alla elever ska få det stöd de behöver för att nå så långt som möjligt.

När köer tillåts innebär det att man accepterar att systemsmarta och snabbfotade föräldrar får förtur till skolplatser vilket är illiberalt, orättvist och omodernt

I Tidöavtalet står det att skolvalet ska vara gemensamt men att enskilda huvudmän ska fortsätta att tillämpa kö som urvalskriterium. Det går inte att ha ett gemensamt skolval med köer eftersom gemensamt skolval betyder att alla söker skola samtidigt och utifrån samma principer. När köer tillåts innebär det att man accepterar att systemsmarta och snabbfotade föräldrar får förtur till skolplatser vilket är illiberalt, orättvist och omodernt.

Du har konstaterat att kommuner har ett större ansvar och ska ersättas för det. Innebär det att regeringen kommer reformera skolpengen så att grundbeloppet till friskolor motsvarar det lägre ansvar de har, eller kommer de fortsatt att överkompenseras för ett ansvar de inte har? Slutligen undrar jag om du medvetet blandar ihop myndighetsansvar med huvudmannaansvaret?

ANNONS

Det är två frågor som pockar på svar.

Linnea Lindquist, oberoende skoldebattör

ANNONS