Att obesitas i barndomen är kopplat till utanförskap och mobbning är nog alla överens om. Obesitas är mer än ett psykosocialt problem. Det är en allvarlig, kronisk och progressiv sjukdom som kraftigt påverkar barn och ungas hälsa, framtida livskvalitet och förväntad livslängd.
Många faktorer bidrar till utveckling av obesitas. Grundläggande är en genetisk sårbarhet och sjukdomstillstånd som kan medföra störd hunger- och mättnadsreglering som är viktdrivande. Den obesitasskapande miljö som vi lever i idag gör att sjukdomen är mycket svår att förebygga.
Data från det nationella kvalitetsregistret BORIS visar att barn med obesitas löper kraftigt ökad risk att utveckla allvarliga obesitasrelaterade sjukdomar, som typ 2-diabetes redan före 30 års ålder. Behandling som ger en måttlig viktnedgång, leder till långsiktigt kraftigt minskad sjukdomsutveckling. Tidig behandling räddar liv och hälsa. För många unga räcker dessvärre inte förändrade levnadsvanor och då är läkemedel eller kirurgisk behandling ett nödvändigt nästa steg.
I en nyligen publicerad studie framgår att barn med kvarstående svår obesitas riskerar att förlora flera decennier av förväntad livslängd
Nu har den myndighet som avgör om läkemedel ska subventioneras, TLV, bestämt att läkemedlet Wegovy inte ska ingå i högkostnadsskyddet. För ungdomar är motiveringen till avslag att ”TLV bedömer att svårighetsgraden för ungdomar 12 till 18 år med ett BMI på minst 35 är medelhög”, det vill säga att graden av sjuklighet och framtida risk för liv och hälsa är så måttlig att förmån av läkemedlet inte kan försvaras.
I en nyligen publicerad studie framgår att barn med kvarstående svår obesitas riskerar att förlora flera decennier av förväntad livslängd. Svenska data visar dessutom att dödligheten före 30 års ålder är trefaldigt ökad jämfört med normalbefolkningen och högre än hos barn med typ 1-diabetes.
Ungdomar med så allvarlig obesitas har ofta redan utvecklat följdsjukdomar som fettlever, högt blodtryck, blodfettsrubbningar, uteblivna menstruationer och nedsatt rörelseförmåga. Många har levt med det lidande som allvarlig obesitas innebär under stora delar av sin barndom.
Livslånga konsekvenser
Alternativet som återstår för dessa ungdomar är kirurgisk behandling när de väl fyllt 15 år. Det är en effektiv metod men innebär ett irreversibelt ingrepp med livslånga konsekvenser och uppföljningsbehov. Att kirurgisk vård finansieras medan läkemedelsbehandling inte gör det väcker frågor om konsekvens i prioriteringen av behandlingsalternativ.
Ungdomar med svår obesitas behöver kunna få tillgång till en effektiv läkemedelsbehandling som hanteras av kompetenta behandlingsteam. Vår bedömning är att risken för att ungdomar skulle behandlas i onödan är mycket låg. Patienten registreras i BORIS-registret och effekten av läkemedlen liksom att rätt ungdom behandlas kan därför följas upp.
TLV:s beslut innebär i praktiken att tillgången till läkemedelsbehandling blir beroende av familjens ekonomiska förutsättningar. De som har möjlighet att själva finansiera behandlingen kan få tillgång, medan övriga hänvisas till att avstå. Konsekvensen blir växande socioekonomiska hälsoklyftor, ökade kostnader för obesitasrelaterade komplikationer, framtida sjukskrivningar och minskad produktion.
Ompröva beslutet
TLV använder en matris för svårighetsgradering. Ingen annan kronisk barnsjukdom med så tydlig effekt på förväntad livslängd skulle bedömas ha ”medelhög svårighetsgrad”. Vi oroas av att detta kan härledas till det stigma som är kopplat till obesitassjukdomen. Vi ser ingen annan plats än ”hög svårighetsgrad” för barn med svår obesitas.
Frågan rör inte ett enskilt läkemedel utan hur det svenska prioriteringssystemet värderar svår kronisk sjukdom hos barn och hur behandling med god evidens för effekt och säkerhet görs tillgänglig för dem med störst medicinskt behov.
TLV:s beslut måste omprövas. Vi ser inte att någon barnläkare med obesitaskompetens har varit involverad i TLV:s arbete, varför de organisationer vi representerar skulle välkomna en dialog med TLV.
BORIS Styrgrupp och Svensk Förening Barnobesitas
Catharina Bäcklund, Fil. Dr, Spec.pediatrik, Fysioterapeut
Pernilla Danielsson Liljeqvist docent, registerhållare BORIS, Ordförande NAG barnobesitas.
Emilia Hagman, docent, senior forskare Karolinska Institutet
Annika Janson, docent, barnläkare, Rikscentrum Barnobesitas
Sven Klaesson, Produktion- och Utvecklingsdirektör, MD, Barnläkare, Södersjukhuset
Emma Kjellberg, MD, barnläkare Region Skåne.
Claude Marcus, professor, barnläkare, Karolinska Institutet.
Martina Persson, docent, barnläkare, Diabetes/Endokrin
John Ryberg, barnhälsovårdsöverläkare, Region Örebro Län
Lovisa Sjögren, MD, barnläkare, Göteborgs Universitet, Ordförande Svensk Förening för Barnobesitas
Cristine Skogastienrna, MD, barnläkare, Region Halland.
Annelie Thorén, lektor, barnläkare Region Västernorrland Umeå Universitet.
Jenny Vinglid, Generalsekreterare Riksförbundet Obesitas Sverige.
